Utbildnings- och utvecklingsbehov
Åke Blomsterberg , WSP.
Artikel är tidigare publicerad på kunskapslänken.se
Energi- och klimatmålen för år 2020 innebär att stora insatser krävs från byggsektorn bl.a. en höjning av kompetensen. Därför har EU-programmet Intelligent Energy Europe initierat Build up skills projekt i 30 länder i Europa. Varje land driver sitt egna projekt.
Målsättningen med det svenska projektet (www.buildupskills.se) är att ta fram en handlingsplan och plattform för vidareutbildning och förstärkning av kompetensen hos alla verksamma på byggplatser t.ex. hantverkare, byggnadsarbetare samt installatörer av system.
Vidareutbildningen gäller främst för produktion av energieffektiva byggnader, samt att lära sig installera system för förnybar energi och att göra lågenergirenoveringar av byggnader. I Sverige innefattas även en översyn av grundutbildningen.
Nulägesanalys av svensk byggnadsindustri och -utbildning mot energieffektiva byggnader
I denna artikel presenteras en analys av aktuell status för byggsektorn, översyn av nuvarande och planerade strategier för utbildning inom energiområdet, samt vilka färdigheter som behövs på byggplatsen och en första analys av hinder som finns. För närvarande pågår arbetet med att utforma en handlingsplan och utarbeta aktiviteter för säkerställande av genomförandet.
Relativt välutbildad arbetskraft
Byggsektorns arbetskraft inom konsult- och utförarledet är relativt välutbildad. Sektorn är dock till viss del fragmenterad i olika byggled och organisationer. Internationaliseringen märks genom ett ökande antal utländska bygghantverksföretag och en ökning av utländsk arbetskraft på svenska byggarbetsplatser, dock okänt i vilken omfattning. Internationaliseringen märks också på att under de senaste åren har det blivit lättare att importera byggmaterial och allt fler distributörer av byggmaterial med lågprisprofil har etablerat sig på den svenska marknaden.
Byggindustrin sysselsätter många
Många personer sysselsätts inom byggindustrin, 305 000 personer år 2010, vilket motsvarar ca 7 % av alla förvärvsarbetande. Merparten av de sysselsatta inom byggindustrin är fackligt anslutna. Inom byggsektorn förekommer svart arbetskraft, som dock uppskattas vara mindre än 4 % av de totala bygginvesteringarna.
Antalet verksamma på byggarbetsplatser som kan påverka hur energieffektiva byggnader blir när de är färdigbyggda eller renoverade är ca 100 000 personer. En del av dem kan även påverka systemen för förnybar energi. Många byggföretag är mycket små, i princip enmansföretag, uppskattningsvis 11 000 företag. Byggindustrins årsomsättning dvs. nyinvesteringarna uppgick år 2000 till 266 miljarder kronor, vilket motsvarade 8 procent av BNP.
Enligt Energimyndigheten föreslag bör nära-nollenergibyggnader (NNE) innebära en halvering av dagens minimikrav på energi enligt BBR för nya byggnader.
Ökande andel lågenergibyggnader
Andelen lågenergibyggnader av nyproduktionen är än så länge låg, i snitt under 2 % eller 350 lägenheter per år och för lokaler i snitt under 0,25 % eller 8 stycken per år under de sista 10 åren. Andelen förväntas stiga under de kommande åren, år 2010 var t.ex. 7 % av de nya bostäderna lågenergibyggnader.
Hittills är antalet årligen renoverade lägenheter 24 000 varav andelen med väsentligt förbättrad energiprestanda är mycket låg. Många aktörer inom byggsektorn räknar dock med stigande krav på energieffektivitet, både från myndigheter och beställare. Mycket få bidrag för att bygga energieffektivt finns.
Det som finns är bidrag till installation av solceller och solfångare. Resultatet är hittills att den totala energianvändningen för värme och tappvarmvatten i byggnader inte har ändrats nämnvärt trots att antalet kvadratmeter ökat. Däremot har elanvändningen framförallt i lokaler ökat sedan 70-talet.
Nationella och lokala energi- och miljömål
År 2009 uppgick redan andelen förnybar energi till 47 %, då ett beslut togs att andelen förnybar energi år 2020 skall vara minst 50 % av den totala energianvändningen.
Några uttalade regionala energipolicy eller – strategier för att uppfylla 2020-målen finns ännu inte. Däremot finns planer och miljöprogram på lokal-, kommun- och länsnivå med hårda krav på energianvändning i byggnader. Detta försvårar dock för byggbranschen att ta fram enhetliga koncept för lågenergibyggnader.
Utbildning av yrkesarbetare
De viktigaste utbildarna för yrkesarbetare inom byggindustrin är gymnasieskolorna, fristående utbildare och yrkeshögskolor. Ingen av utbildningarna tar idag upp energieffektiva byggnader explicit. Däremot finns det skrivningar som kan ge utrymme för utbildning om dessa i gymnasieskolans ämnesplaner. Det finns också ett fåtal yrkeshögskoleutbildningar med särskild inriktning mot energieffektivt byggande under etablering.
Viss fort/vidareutbildning ges inom företagen, inom Sveriges Byggindustriers Entreprenörsskola, inom branschorganisationernas utbildningsverksamhet samt i installatörernas och materialleverantörernas regi, med begränsade inslag om energieffektivisering och förnybar energi för byggnader.
Passivhuscentrum har en tvådagars kurs i passivhusbyggande för byggnadsarbetare, med 20-25 kursdeltagare per år. Det finns även ett nystartat och pågående projekt med syfte att resultera i vidareutbildning av yrkesarbetare inom byggindustrin.
Ett flertal ackrediterade organisationer certifierar yrkesarbetande inom byggsektorn. Ett antal certifieringar är relaterade till energieffektivt byggande och förnybar energi.
Majoriteten av de yrkesarbetande behöver vidareutbildas med avseende på nya lågenergibyggnader, renovering till lågenergibyggnad och förnybar energianvändning. På sikt bör alla vidareutbildas.Om all nybyggnation skall uppfylla krav på låg energianvändning och alla renovering förbättras så att de uppfyller minimikrav avseende energiprestanda år 2020 innebär detta att ca 100 000 hantverksarbetare bör vidareutbildas under 8 år.Enligt en första analys anses en acceptabel utbildningstid vara 1-3 heldagar. För detta behövs minst 500 specialutbildade lärare.Grundutbildningen för yrkesarbetare behöver kompletteras med avseende på lågenergibyggnader. För detta behövs ca 1 500 lärare.Även arbetsledningen på byggarbetsplatser behöver få samma vidareutbildning. Denna grupp utgör ca 15 000 tekniker/ingenjörer.En byggnad blir dock inte energieffektiv om inte krav ställts på energieffektivitet och den inte planerats och projekterats för energieffektivitet.
Hinder för genomförande av energiutbildning
Potentiella hinder för genomförande av utbildningen är faktorer såsom:
• ekonomiska (vem finansierar?),
• institutionella (samordning mellan olika intressenter),
• kulturella (okänt antal utländska yrkesarbetare och utländska entreprenörer),
• sociala (motivering),
• tidsbrist och
• att det byggs för få lågenergibyggnader och genomförs för få lågenergirenoveringar. En viss ökning kan dock skönjas.
Många av dessa hinder skulle kunna övervinnas om efterfrågan på energieffektiva byggnader ökade kraftigt.
Några slutsatser och fakta från projektet:
• 305 000 personer var år 2010 sysselsatta inom byggbranschen varav ca 250 000 arbetade med byggnader, varav ca 160 000 var hantverkare.
• Den totala energianvändningen var år 2010 411 TWh, varav byggnader svarade för 166 TWh, varav 58 % kom från förnybar energi
• Målsättningen för år 2020 är att minska den totala energianvändningen med 20 % och med 25 % inom byggsektorn
• Antalet yrkesarbetande inom byggnadsindustrin som behöver vidareutbildas för att nå 2020-målen är ca 100 000: 8 000 murare, 4 200 betongarbetare, 32 200 träarbetare m fl, 2 000 takmontörer, 1 500 isoleringsmontörer, 1 500 glasmästare, 13 350 VVS-montörer, 8 500 ventilationsmontörer, 4 700 kyltekniker, 23 650 installationselektriker samt elmontörer, 1 200 övriga byggnadshantverkare, 300 stålmontörer och grovplåtslagare.
• Även arbetsledningen på byggarbetsplatser behöver vidareutbildas, storleksordningen 15 000 tekniker/ingenjörer.
• Grundutbildningen hos gymnasieskolorna kompletteras och vidareutbildning hos yrkeshögskolorna och utbildningsföretagen tas fram för att en ge en allmän och bred baskunskap och helhetssyn på byggande av energieffektiva byggnader och lågenergirenoveringar, samt förnybara energikällor och system.
• Därutöver behövs fördjupad kompetens kopplad till det egna fackområdet för murare, betongarbetare, byggnadsträarbetare, tak-, isoleringsmontörer, glasmästare, VVS-montörer, installationselektriker samt elmontörer, stålkonstruktionsmontörer och grovplåtslagare.
• För grundutbildningen för yrkesarbetare behövs ca 1 500 lärare. För vidareutbildningen berörs minst 500 lärare. Uppföljning av utbildningen skulle kunna göras av existerande yrkesnämnder.
