Energiåtgärder i byggnader

Åtgärder för att uppfylla energikrav

Energibesparande åtgärder lönar sig framförallt vid nybyggnad – både ur miljö och kostnadssynpunkt.

Byggnadstekniska åtgärder, t ex:

  • Värmeisolering – i ytterväggar, grund och tak, hindrar värmen inomhus att ”försvinna” ut genom väggar och tak.
  • Vindskydd – i yttervägg och tak, förhindrar drag och luftrörelser i isoleringsmaterialet, vilket annars kan försämra t ex ytterväggsisoleringens effektivitet.
  • Lufttäta skikt – i yttervägg och tak förhindrar inomhusluften att tränga ut ur konstruktionen med risk att det uppstår både energiförluster och kondens och fuktproblem på kallare ytor i konstruktionen.
  • Fuktskydd – känsliga material i ytterväggar, tak och grund måste fuktskyddas. Eftersom vatten leder värme bättre än de flesta byggmaterial försämras deras isoleringsförmåga väsentligt om dom blir böta eller fuktiga!

Installationstekniska åtgärder, t ex:

  • Återvinna värme ur frånluften och använda denna värme för att värma upp tilluften.
  • Utnyttja tillförd värmeenergi optimalt genom att undvika värmeförluster via ledningar.
  • Installera värmekonvektorer vid stora fönsterpartier för att minimera köldbryggorna (stora fönsterpartier är dock ingen energisnål byggteknik i sig, men trevligare och sundare med ljusinsläpp, än att behöva stirra in i en vägg!)

Energibesparande åtgärder i befintliga hus lönar sig – för de byggare och hantverkare som skall göra jobbet och för de som säljer byggmaterialen.

För den som äger huset och skall betala gäller det att väga för- och nackdelar, en bättre komfort och lägre energikostnader mot kostnaden att utföra åtgärden.

Att planera energiåtgärder i hus

Det kan löna sig både ur energi, miljö och kostnadssynvinkel att noga överväga både kostnads och miljöaspekter med
att genomföra energibesparande åtgärder i befintliga hus.

Bäst för miljö och ekonomi blir det kanske om energiåtgärderna görs i samband med planerat underhåll och renovering av huset, dvs när det ändå är dags att rusta upp eller bygga om.

Att ersätta gamla men kanske fortfarande funktionsdugliga material och produkter med nya mer energieffektiva innebär ju också en påverkan på miljön:

  • De nya produkterna och materialen skall tillverkas, transporteras och installeras.
  • Gamla material och produkter rivas ut, transporteras bort och slängas (eller använda i något U-land och förbruka energi i där istället)

Med noga planering och utförande av ”rätt” energiåtgärder vid ”rätt” tillfälle blir det antagligen bättre både för plånboken – och för miljön:

Kostnaderna att köpa nya material och att göra jobbet kan överstiga de inbesparingar man gör på en lägre
energi- och uppvärmningskostnader man får.

Beräkna lönsamheten

Payoff-tid brukar ekonomerna kalla den tid det tar från åtgärd och avbetalning av investering. Generellt sett brukar man eftersträva en så kort pay off tid som möjligt och absolut maximum (för en fastighetsekonom) brukar varanär pay off-tiden är lika lång eller längre som tiden fram till det åter finns behov för renovering och åtgärder i byggnaden.

Flera av de företag som tillverkar och säljer isoleringsmaterial har beräkningsprogram på sina hemsidor där det går att göra en översiktlig beräkning av hur mycket energi och kostnader som kan sparas efter t ex tilläggsisolering av en bostad.

Beräkningsprogram för isolering

Ju mer detaljerad och exakt information som finns tillgänglig om den befintliga byggnaden och de geografiska förutsättningarna – desto säkrare blir också resultatet av energiberäkningarna.

Genom att göra en överslagsberäkning över hur mycket energi som går att spara vid t ex tilläggsisolering och sedan be att få en prisuppgift på arbete och material går det att beräkna hur lång tid det tar innan åtgärden lönat sig!


Annons