Om branschregler

Ett antal branschorganisationer inom byggbranschen har tagit fram gemensamma standarder för utförandet.

Syftet med branschstandarder är bl a att säkerställa enhetliga, kvalitetsmässiga och bl a fuktsäkra utföranden.

I upphandling och entreprenadkontrakt anges vilka regler som skall gälla för entreprenaden.

Även om beställaren inte anger att branschstandarderna skall följas är det vanligt att man gör det ändå, om inget annat avtalats i projektet.

Om en fuktskada inträffar är det inte säkert att garantier och försäkringar gäller om inte branschföreskrifterna följts.

Branschernas standarder och rekommendationer blir ofta vägledande i utbildningssammanhang och med tiden också det utförande som många hantverkare normalt följer.

Artikelförfattare:
Stig Lodén,
byggnadsingenjör.

Stig är också författare till bl a: Byggkeramikhandboken samt till flertalet publikationer och artiklar i byggfackpress.

Branschfakta – BKR

Byggkeramikrådet (BKR) är en branschorganisation för företag i Sverige som arbetar med keramiska plattor. Rådet ägs av två föreningar:

Plattsättningsentreprenörers Riksförening. PER med ca 3900 medlemsföretag
Kakelföringen, KAF – en sammanslutning av företag som tillverkar, importerar och marknadsför kakel- och klinkerplattor, mosaik, fästmassor, fogmassor, tätskikt verktyg samt tillbehör för plattsättning.

Artikel även publicerad på Kunskapslänken.se

På golv och väggar i våra bostäders bad- och duschrum är byggkeramik, d.v.s. kakel- och klinkerplattor, sedan länge det dominerande valet. Klinker på golv och kakel på vägg.

Idag använder vi mer byggkeramik än någonsin
Keramik, den brända leran, är ett beständigt naturmaterial som använts i tusentals år och har enastående egenskaper utan skadlig inverkan på miljön. Vi får lättskötta och hållbara ytskikt. Idag använder vi mer byggkeramik än någonsin i vårt land, en ökning med 500 % på 25 år!

Våtrum ställer särskilda krav
Montering av keramikplattorna på golv och väggar i ett våtrum kräver stor noggrannhet. Arbetet bör utföras av professionella hantverkare med utbildning och behörighet för våtrumsjobb.

Underlagen för plattorna i golv och väggar är i många fall mycket fuktkänsliga och vattenskador kan bli mycket kostsamma.

Följande text avser våtrum i bostadsmiljö. För andra områden såsom offentliga badanläggningar, storkök och industrilokaler gäller andra, tuffare krav på produkter och arbetsgång för tätskiktssystem.

Myndighetskrav och branschregler

I Boverkets Byggregler, BBR, finns krav på både vattentäthet och ångtäthet för golv och väggar i bostadsbadrum och våtrum med motsvarande påverkningar, t.ex. inom hotell och liknande.

För material och arbetsutförande har kakelbranschen genom Byggkeramikrådet skapat regler med krav på behörighet för företag och hantverkare genom en omfattande kursverksamhet med prov.

Reglerna heter Byggkeramikrådets Branschregler för våtrum, BBV, och har funnits sedan slutet av 1980-talet. Idag har över 3 900 företag i Sverige sådan behörighet, som alla är förtecknade på BKR´s hemsida.

Internationella regler
Godkända tätskiktssystem enligt Branschreglerna BBV uppfyller de europeiska kraven:

ETag 022, del 1 avser vätskebaserade tätskikt
ETag 022, del 2 avser flexibla folier
ETag 022, del 3 avser vattentäta skivor

Godkända tätskiktssystem

Det finns ca 250 tätskiktssystem som godkänts enligt kakelbranschens regler efter provning på provningsanstalt. De testas för bl.a. vattentäthet, ånggenomgångsmotstånd och vidhäftning.

Kraven för godkännande framgår av europeiska regler genom Etag 022 som innehåller tre delar för olika tätskiktssystem.

De behöriga företagen använder tätskiktssystem som är provade och godkända av branschen. Ett sådant tåtskiktssystem består av tätskikt, fästmassa och förseglingar samt en godkänd monteringsanvisning som det behöriga företaget följer. Godkända tätskiktssystem framgår också på BKR´s hemsida.

Våtzoner

Enligt branschreglerna är våtrummet indelat i två zoner:

Våtzon 1, som har störst fuktpåverkan, är väggar vid dusch/badkar och väggytor en meter utanför dessa samt hela golvet. Över 90 % av alla vattenskador i våtrum sker inom zon 1. Här krävs system med folie som tätskikt på golv och väggar som är skivkonstruktioner. Kartongklädda gipsskivor ska inte användas i zon 1.

Våtzon 2 är våtrummets övriga väggar. På massivmaterial (typ betong och murverk) i zon 1 och i zon 2 kan även andra godkända tätskiktssystem, t.ex. med vätskebaserade tätskikt som rollas, spacklas eller sprutas användas.

Materialval

Skivor för väggar och golv ska inte bestå av kartongklädd gips i våtzon 1 pga risk mögelrisken. I våtzon 2 kan kartonggips användas eftersom fuktpåverkan är mindre där.

Kakel används som ytskikt på väggarna och klinker på golvet. Mosaik på nät av papper eller kartong ska inte användas i våtrum.

Infästningar

Endast nödvändigar skruvinfästningar ska göras i zon 1, och bara i massivmaterial (ej i skivor). Varje hål i tätskikt utgör risk.

Man kan med fördel använda system med limning av infästningsdetaljer utanpå plattorna. Systemen finns i fackhandeln och klarar även relativt tunga laster.

Golvfall

Det är naturligtvis viktigt att golvet lutar mot golvavloppet. Golvlutningen ska enligt branschreglerna BBV vara:

7 – 20 mm/m närmast brunnen och
5 -10 mm/m golvets övriga yta .

Idag är det vanligt med relativt stora plattor på golv. Mindre plattor kring golvbrunnen är en lösning för att uppnå ett bra fall.

Denna lösning ger också ett bättre halkskydd via fogarna vid en duschplats.

Kvalitetsdokument

Varje våtrumsarbete som utförs enligt branschreglerna ska dokumenteras genom ett kvalitetsdokument som entreprenören upprättar på originalblankett och överlämnar till beställaren och, i förekommande fall även till nyttjaren. Som bilaga till kvalitetsdokumentet ska alltid monteringsanvisningar för de använda godkända tätskikssystemen finnas med.

Kvalitetsdokumentet är en värdehandling som utgör bevis på att arbetet är utfört med av branschen godkända system och på ett fackmässigt sätt och därmed uppfyller myndighetskraven. När en fastighet byter ägare är kvalitetsdokumentet viktigt för nye ägaren och dennes försäkringsbolag som bevis för att våtrummen är utförda enligt gällande myndighetskrav och branschregler.