Kategoriarkiv: Artiklar

Vad är digital kompetens?

Många verkar vara av uppfattningen att ungdomar som växer upp i den digitala eran har bättre digital kompetens än den äldre generationen, som har sina referensramar i den analog teknik. Stämmer det? Eller kanske är det precis tvärtom?

Kanske avgör tillämpningsområdet och ändamålet vilka kunskaper och förmågor som bör ingå i begreppet digital kompetens?

Kanske är det kompetenser som behöver förstärkas hos den yngre generationen, bl a yrkeseleverna för att förbereda dem på  hantering av digitala verktyg i arbetet?
Fortsätt läsa Vad är digital kompetens?

Yrkesporträtt: Vad gör en byggchef?

Inom byggbranschens finns flera olika chefsbefattning både de inom företagens adminstrativ verksamhet och de som arbetar i projekten och  produktionen. På byggföretagens kontor arbetar kalkyl-, inköps- och arbetschefer som är direkt kopplade till planering och genomförande av bygg- och anläggningprojekten

I projektorganisationerna förekommer bland annat:

  • Projekt-, projekterings och- byggledare samt uppdragsledare och särskilda samordnare, t ex installationssamordnare.
  • Ute i produktionen arbetar produktionsledare, platschef, arbetsledare.

Här följer några filmer om hur olika byggchefers vardag kan se ut och hur deras väg till yrket sett ut:

Vilken typ av ledarskap behövs?

På webbplatsen. Byggledarskap.se kan du svara på den frågan och läsa vad några byggchefer själva  svarat.

Du behöver inte själv vara byggchef för att ha synpunkter på hur ledarskapet bör bedrivas eller påtala vanliga brister i ledarskapet. Feedback är utvecklande!

Länkar

Byggare.com
Byggcheferna
Byggledarskap.se

Arbete från ställning

Många hantverk, montage och installationsarbeten utförs från  byggnads- och hantverksställningar. I nyproduktion och ombyggnadsarbeten utförs flera typer yttre arbeten, t ex fasad, från byggnadsställning. En byggnadsställning kan också användas som tillträdeväg och för materialtransporter in i byggnad.

Byggnadsställningar är generellt både säkrare och mer praktiska att använda och att arbeta ifrån t ex stegar. De är stabilare om de är korrekt monterade. De klarar ofta en betydligt högre bealstning. Rörelseutrymmet är större liksom plats för verktyg och material vilket minskar behovet att klättra upp och ner för att hämta saker.

Risker vid arbete från ställning

De främsta riskerna vid arbete från ställning är nog:

  • risk att fall ner från ställningen
  • risk att tappa ner saker, som kan skada personer som befinner sig närheten
  • risk att ställningen välter eller rasar ihop

Det kan i vissa fall också finnas risk att ställningen blir strömförande

Hantverksställningar

Hantverksställningar är mindre ställningar för vissa typer av arbeten  (ofta inomhus). Yrkesgrupper som ofta använder hantverksställning är bl a:

  • målare
  • elektriker
  • undertaksmontörer
  • kyl- och ventilationstekniker
  • underhållstekniker

Hantverksställningar kan hyras eller köpas. Det finns i olika utföranden, t ex monterbara eller ihopfällbara. Några  hantverksställningar och fabrikat är byggbara så att de kan anpassas efter behov  och höjden justeras efter hand.

Hantverksställningar fungera i situationer och i lokaler där t ex liftar och andra maskinella lyftanordningar inte kan användas.

Hantverksställningar som kan fällas ihop respektive monteras ihop och ner igen är  praktiska att transportera t ex in och ut ur en byggnad.

Kraven på hantverksställningen är bl a:

  • Den skall vara stabil och säker att arbeta från.
  • Det skall finnas skyddsräcken runt plattformen.
  • Plattformen måste vara anpassad till eventuella upplag av material
  • Om ställningen har hjul skall hjulen kunna låsas
    • Ställningens hjul skall måste vara låsta när ställningen används
  • Ställningens trappa eller stege (tillträdeväg) skall vara stabilt och Säkert konstruerad avseende lutning, trappstegens utformning och med handledare/räcke.
    • Om verktyg och material skall transporteras upp manuellt på ställningen skall trappstegen vara breda och djupa att kliva på och lutning får inte vara brant.

OBS! Det krävs en särskild utbildning för behörighet att arbeta med hantverksställningar: ”Särskild information om hantverksställningar” (AFS)

Beställa ställning

Det går annars att beställa en byggnads- eller hantverksställning med bredd och höjd anpassad efter arbetsförutsättningarna eller försöka hitta en ställning som är särskilt konstruerad för det arbete som skall utföras.

Faktorer som påverkar val av ställning är bl a:

  • arbetshöjd och ev. möjlighet att justera arbetshöjden.
  • åtkomst till arbetsstället.
  • längd, bredd för rörelseutrymme och ev upplag av material.
  • hållfasthet, den tyngd och viktfördelning som skall ställningen skall klara.
  • tillträdesväg, praktiska förutsättningar samt säkerhet.
  • säkerhet vid användning, t ex stabilitet, hållfasthet, fallskydd.
  • mobilitet, t ex hjul för att enkelt flytta ställningen.

Som beställare av ställning är det viktigt att kunna beskriva den användning och de förutsättningar som gäller för arbetet, t ex murning eller putsning.

Användning av byggnads- och hantverkställning

Ju fler gånger per dag som en yrkesarbetare går upp och ner från ställningen och ju oftare ställningen flyttas desto större risk för att en arbetsplatsolycka kan inträffa.

De som använder en ställning för att utföra ett arbete är ansvariga för att göra detta på rätt sätt.

  • Det är inte tillåtet att flytta en hantverksställning om någon befinner sig på den.
  • En ställning skall inte användas utan att veta vilka laster den klarar.
  • Det är inte tillåtet att:
    • överbelasta ställningens arbetsplan.
    • ta bort stabiliserande eller andra nödvändiga komponenter ur ställningen.
  • Användaren ska fortlöpande kontrollera ställningen under användningstiden.

Lägg upp materialet på ställningen på ett genomtänkt sätt på ställningen så att lastfördelningen blir bra.

OBS! Om ställningen beställs och monteras av ett ställningsföretag:
Vid den egenkontroll som ställningsentreprenören gör, inför överlämnande av ställningsentreprenaden, ska användaren om möjligt delta för att förvissa sig om att ställningen är lämplig för arbetet.

Behörighet att arbeta med ställning

En byggnadsställning kan monteras av utbildade  ställningsbyggare för att uppfylla kraven på säkerhet och vara anpassad till de arbeten som skall utföras.

Arbetsmijöverket har också föreskrifter om utbildningskrav för de som inte är har yrkes- eller kompetensbevis som ställningsbyggare som skall montera hantverksställning eller  medverak vid andra typer av ställningsmontage (upp till 9 meter)

För den som ofta arbetar från ställning kan det vara en fördel att inneha ett utbildningsbevis som ger behörighet att arbeta med ställningar.

Utbildningen ”Allmän utbildning om ställningar” föreskrivs av arbetsmiljöverket för arbeten med hantverksställningar och ställning upp till 9 meter.

Mer information:
Behörighetskrav – arbete med ställningar (STIB)
Behörighetsutbildningar – för arbete med ställningar (STIB)

Föreskrifter om ställningar

Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS) om ställningar reglerar ställningsmontage, olika ställningsutföranden, lastklasser, infästningar mm.

Föreskrifterna syftar till att säkerställa att de ställningar som byggs genom att montera ihop ställningsdelarna kan användas på ett betryggande sätt.

Yrkesutbildningen för ställningsbyggare uppfyller kraven i  föreskrifterna. Det skall också ställningsleverantörernas ställningssystem och montageanvisningar göra.

Källor och länkar

Ställningssäkerhet
AFS 2013:04 – Ställningar (Arbetsmilljöverket)
Säkra ställningar (Arbetsmiljöverket)
Exempel på hantverks- och rullställningar (Exempel från Stegfabriken)
Ny hantverksställning (SBUF)
För beställare och användare av ställningar (STIB)

Mer information om beställning av och utbildning om byggnads- och hantverksställningar:

 

Planering och kommunikation för hantverkare

Även när det finns en utförlig beställning, bygghandlingar/ritningar för  ett uppdrag krävs en god kommunikation med kunden för att undvika missförstånd, problem och tvister mellan hanverkaren och kunden.

Ett problem med kommunikationen mellan hantverkare och kund kan bland annat vara olika kunskap och därmed kanske också olika förväntningar. Genom tydlighet i kommunikationen med kunden kan du som hanttverkare förebygga missförstånd, vilket många konfliker beror på.

God planering är en förutsättning för att kunna skapa trygghet för din kund och för att kunna informera kunden om förutsättningarna – i förväg (inte när det är för sent).

Med god planering och samordning av dina uppdrag kan du också undvika problem att följa utlovade tider!

Kommunikationen tränas upp

Kommunikation är i sig ett svårt ”hantverk” att bemästra. De hantverkare som anstränger sig och lär sig av sina erfarenheter kan bli duktiga och förhoppningvis få  många nöjda kunder. Hemligehten är bl a lyssna, förstå och förklara det kunden inte förstår.

Det är viktigt att  stämma av detaljer kring hantverks- och montagearbeten innan avtal görs (om det inte är tillräckligt tydligt i förfrågnngsunderlagen) och innan arbetet påbörjas samt ofta under arbetets gång. Sedan ritningarna togs fram och sedan projektet startade kan  förutsättningar ha förändrats.

Efterhand kommer du antagligen att lära dig vilka de vanligaste missarna i kommunikationen med kunderna är och kan undvika dessa i framtida uppdrag.

Kommunikation med kund

Kunden kan vara en fastighetsförvaltare eller en fastighetsägare, byggare eller privatpersoner. Oavsett vilket så är kommunikationen särskilt viktig. Ingen av dessa känner till förutsättningarna att utföra ditt arbete lika bra som du själv gör

Tips för en god kommunikation kunder:

Försök sätta dig in i kundens perspektiv när arbetet offereras och planeras. Då minskar risken för problem längre fram.

Utgå ifrån att varken kunden/beställaren – eller ens övriga yreksarbetare – inte har just den specialkompetens och de erfarenheter som du själv har.

Ställ frågor för att försäkra dig om att du och din kund har samma förväntningar på arbetet och på resultatet! Hellre en fråga för mycket än en för lite…

Upprepa för din beställare det du själv uppfattar kring vad som skall göras – och hur det skall utföras –  och be denne bekräfta eller korrigera det du eventuellt missuppfattat.

Viktigt med skriftliga överenskommelser

  • Även om du kommunicerar muntligen med din beställare så bör du se tillatt det din kommit överens finns skriftligt dokumenterat, t ex genom att skicka en uppdragsbekräftelse till beställaren via mail.
  • Försäkra dig om att beställaren mottagit ditt mail antingen genom läskvitto eller att du ber denne bekräfta innan du påbörjar jobbet.

Alla beslut och överenskommelser under arbetets gång bör du också bekräfta via mail till beställaren så att denne har chans att reagera om hen inte uppfattat det på samma sätt som du gör.

När du får förfrågan om ett uppdrag


Gå igenom  förutsättningarna t ex:

  • omfattningen av uppdraget
  • ritningar och andra handlingar
  • vilka är de praktiska förutsättningarna på plats, tillgänglighet, materialförvaring, andra arbeten eller risk för störning av boende etc
  • säkerhetsrisker, farliga ämnen
  • tidplan

Underlag för offert bl a:

  • Förfrågningsunderlaget, ritningar, montageanvisningar, myndighetskrav, standarder och byggregler som skall följas
  • Besök på plats.
  • Bedömning av risker och behov av särskilda åtgärder
  • Pågående verksamheter, boende eller arbeten som skall tas hänsyn till under genomförandet.

Rådgör med kunden kring olika lösningar om detta inte fastställts i förfrågningsunderlaget.

Reservera dig för sådant som är osäkert att lämna fast pris på. Var tydlig med vilka de osäkra faktoreran är t ex farliga ämnen, skador på eller bristande hållfasthet i underliggande konstruktioner och vad du tar i timmen om det uppstår mer arbete än det som ingår i lämnat pris.

När du fått uppdraget och avtalet är klart

Planera arbetet. Försök att i förväga sätta dig in i arbetsprocessen för att försöka  förutse eventuella problem som kan uppstå – steg för steg.


Underlag för planering bl a:

  • Besök på plats – kontrollera t ex:
    • Befintliga material och underlagets status
    • Bärande konstruktioner om ingrepp görs i dessa
    • Befintliga installationer som kan påverkas av arbetet
    • Förekomst av (eller risk för) farliga material och ämnen
    • Utför mätningar och beräkningar
  • Ritningar, montageanvisningar, mydighetskrav, byggregler och branschstandarder som skall följas.
    • AMA (även om det inte föreskrivs att AMA skall följas kan dess regler hjälp dig att uppnå ett s.k. hantverksmässigt utförande )
  • Övriga förutsättningar på plats, grannar, verksamheter samt andra arbeten som skall samordnas med ditt arbete.
  • Eventuella risker under arbetet och åtgärder behöver vidtas för att varken du själv eller andra skall riskera att skadas.
  • Om arbetet innebär särksilda störningar av omgivningen.

Informera alla som skall delta i eller som berörs om genomförandet, praktiska förutsättningar, tider, risker eller störningar mm.


Arbetsberedning är en metod där man tillsammans med de som berörs av arbetet, t ex anställda, beställare och ev grannar, går igenom och stämmer av då och då under arbetsprocessen,  tex  problem som uppstått, samordning  med andra arbeten, arbetsmijö och egenkontrollarbetet.


Under arbetets gång

Informera fortlöpande kunden om t ex avvikelser, tillbud eller risker/åtgärder, avstämning av tider. Informera gärna beställaren om läget också när allt flyter på som planerat!

Vid behov informeras även andra yrkesgrupper och grannar och pågående verksmaheter.

Respektera grannar och andra personers boende- och arbetsmiljö!

Länktips

Hantverksformuläret(Sveriges Byggindustrier)
Om kommunikation (Byggledarskap)
Om arbetsberedning
Om AMA