Vad är digital kompetens?

Många verkar vara av uppfattningen att ungdomar som växer upp i den digitala eran har bättre digital kompetens än den äldre generationen, som har sina referensramar i den analog teknik. Stämmer det? Eller kanske är det precis tvärtom?

Kanske avgör tillämpningsområdet och ändamålet vilka kunskaper och förmågor som bör ingå i begreppet digital kompetens?

Kanske är det kompetenser som behöver förstärkas hos den yngre generationen, bl a yrkeseleverna för att förbereda dem på  hantering av digitala verktyg i arbetet?

Denna artikel är främst ett diskussionsunderlag – kommentera och ge gärna egna exempel på vad den digital kompetensen innebär för bygg-, anläggnings- och installationsbranschen. Vad kan läras ut i de yrkesförberedande programmen? Hur kan det organiseras?

Kompetensbegreppet

Kompetens är ett samlingsbegrepp för en individs förmåga att utföra en uppgift genom att tillämpa kunskaper och färdigheter. (Wikipedia)

Digital kompetens kan definieras som förmåga att kunna använda digital teknik för att stödja det egna yrkesutövandet. (Wikipedia)

Definitionerna är mer utvecklade på Wikipedia.

Branschperspektiv på digital kompetens

Stödja det egna yrkesutövandet

Precis som vilket verktyg som helst används digital teknik som ett redskap och stöd i arbetet – inte som ett komplement till kunskap.

För att hantera verktyg korrekt, effektivt oh säkert behövs grundläggande kunskaper och färdigheter inom yrket.

Ett kritiskt förhållningssätt

I den digitala kompetensen att ha ett kritiskt förhållningssättet till informationen. Detta innebär att kunna bedöma och värdera informationens relevans t ex:

  • vid inhämtning av underlag via internet:
    • att bedöma källans och informationens trovärdighet samt aktualitet
    • att kunna skilja mellan leverantörernas marknadsföringsargument respektive deras sakliga framställan av produkter
  • vid egen inrapportering av information via digitala applikationer
    • ange korrekta värden
    • använda korrekt enhet
    • bifoga användbara filer, t ex tydliga foto på avvikelser
    • formulera tolkningsbar input.
Hur ser den digitala kompetensen ut i byggbranschen?

Det finns inget som direkt indikerar att branschen i stort ligger före gymnasieskolorna  när det gäller användning av digital teknik. Branschen består av flera olika företag med olika förutsättningar och verksamhetsinriktningar.

Alla arbetar inte digital informationshantering i anslutning till arbetet. Däremot antas de som arbetar i branschen ha den grundläggande yrkeskompetens som behövs för att använda digitala verktyg för olika ändamål.

Hur ser den digitala kompetensen ut i yrkesutbildningen?

I yrkesutbildningen arbetare många -både lärare och elever – med digital information via internet.

En bedömning är att flera av de grundläggande kunskaper som idag ingår i yrkesutbildningen blir allt viktigare att ha med sig vid tillämpning av digital teknik i arbetet.  Det är också dessa kunskaper som utgör grunden för den digitala kompetensen där kunskapsunderlag kan behöva skapas eller uppdateras – samt yrkeslärare eventuellt behöva uppdatera sina kunskaper.

Digitala respektive analoga generationers förutsättningar

Baserat på kontakter i branschen och definitionen på digital kompetens görs antagandet att både yngre och äldre medarbetare i branschen har förutsättningar att utveckla digital kompetens för att tillämpa digital teknik i arbetet t ex:

  • äldre medarbetare som kanske uppvisar ett initialt motstånd till att ändra arbetssätt och börja använda vissa digitala verktyg kan ändå förväntas ha hög digital kompetens i form av yrkeskunskaper och erfarenhet som krävs för hantering av digital verktyg, god förmåga att kritiskt kunna bedöma rimlighet i input och output.
  • yngre medarbetare som förväntas ha större erfarenhet av att hantera digital information, webbtjänster och program kan uppvisa avsaknad av andra egenskaper som god planeringsförmåga och gedigna yrkeskunskapen som de äldre kollegorna har.
De medarbetare som arbetat längre i yrket och haft ett initialt motstånd till digital teknik kommer ofta snabbt över detta medan de yngre medarbetarna eventuellt behöver mer tid för utveckla sina yrkeskunskaper, förståelse och ett moget förhållningssätt till den digitala informationen.

Vilka kunskaper krävs för att uppnå digital kompetens?

Mjukvara

Förmåga att hantera mjukvara, webbtjänster, appar och program som relaterade till arbetet är en del i den digitala kompetensen. Vanligen är de olika kategorierna av programvara eller webbtjänster lika i sin struktur vilket medför att den som lärt sig ett program bra ofta snabbt kan lära sig flera inom samma kategori, t ex ett ritprogram, ordbehandlingsprogram eller epostklient.

Digitala kunskaper och färdigheter kan vara:
  • kunskap om internet, datorer och hur informationen hanteras och överförs mellan olika enheter
  • erfarenhet att tillämpa ett eller flera program eller applikationer som används i branschen
  • kunna söka, sortera och värdera information från olika källor på internet
  • känna till hur och var leverantörer i den egna branschen publicerar relevant information för utövande av yrket.

Under det yrkesförberedande programmen kan det vara en fördel att säkerställa att alla elever kan hantera vanligt förekommande digital teknik, t ex mail, ordbehandling, ritprogram , excel och digital formulär, uppladdning av filer osv.

Exempel på programvara som är gratis att använda för skolorna är Open Office, Paint och enklare CAD-program. Det finns också program som skapar PDF-er.

Övergripande kunskap om BIM – dock ej användning av programvaror – finns bland annat här: BIM i byggprocessen. Fler exempel och filmer finns på YouTube.

Bransch- och yrkeskunskaper

Några av de digital processtöd som används i byggbranschen idag kräver förutom traditionell yrkeskunskap också andra kunskaper om rutiner som idag tillämpas på byggarbetsplatser och som inte alltid lärs ut yrkesutbildningarna men som i allt högre grad kan komma att efterfrågas även hos yrkesarbetare – oavsett man arbetar digitalt eller på pappret. Detta kan bland annat vara att genomföra, verifiera och dokumentera egenkontroll av det egna arbetet samt göra  avvikelserapportering, hantera ÄTA och att känna till aktuella branschstandarder, toleranser mm.

Enligt definitionen på digital kompetens förmåga att kritiskt värdera information, t ex via internet. Den kritiska förmågan att hnatera digita information bör gälla även den information man själva matar in. Med goda yrkesrelaterade kunskaper minskar risken att dte blir fel, inkorrekta värden, felaktiga enheter osv upptäcks lättare.

Yrkesrelaterad kunskap kan vara:
  • hantverkskunnande
  • aktuella kunskap om material och systemlösningar, verktyg och maskiner
  • grundläggande teori på yrkesnivå t ex hållfasthet, byggnadsfysisk
  • yrkesräkning
  • ritningsläsning
  • mätteknik
  • planering och samordning av arbetet
  • arbetsplatsrutiner och säkerhet relaterat till det egna arbetet

Branschens uppfattning om den generella nivån på yrkeskunskaperna efter avslutad gymnasieutbildning, dvs learning outcome, tycks variera beroende på vem som tillfrågas.

Om learning outcome varierar mellan olika elever som avslutat de yrkesförberedande programmen kan det bero på skolans och lärarnas förutsättningar eller på elevernas individuella förutsättningar.

Om olika personer i branschen har olika uppfattning kring kompetensen hos de elever som avslutat det yrkesförberedande programmen kan det beror på att kompetensbehovet varierar mellan olika företag, verksamhetsområden och inriktningar.

Såväl branschen som flera yrkeslärare anser att det finns risk för att yrkesutbildningen inte hänger med i branschens utveckling. Framförallt gäller det den del av utbildningen som sker på skolan.

Det finns dock inget som direkt indikerar att branschen i stort ligger före gymnasieskolorna  när det gäller användning av digital teknik.

Förstå helheten, vara motiverad och ha en sund attityd till arbetet

Attityder till tekniken och motivation att vara noggrann och göra rätt är en del i kompetensen. Bland annat påpekas i studien vikten av att förstå vad som händer med den digitala informationen samt att förstå helheten bättre. Detta kan antas påverka motivationen.

Ett antagandet är att alla som har grundläggande kunskaper och färdigheter inom sitt yrke också kan lära sig att hantera de digital verktygen på ett kvalitativt och värdeskapande sätt.

Kunskap och förståelse för vad som händer med informationen, hur den presenteras, vem som tar emot den och vilket syften den har antas också kunna bidra till att kvalitetssäkra användning av digital processtöd.

Med digital verktyg är det lätt att vara för snabbt och det går ofta lätt att ”fuska” sig igenom ett formulär.

Precis som i allt arbete viktigt att förstå sin del i helheten och värdesätta den egna arbetsinsatsen och vara motiverad att ”göra rätt”.

Motiverande kunskaper kan vara:
  • övergripande kunskap om branschen
  • kunskap om projektförutsättningar, organisation, produktionsmetoder samt säkerhetsregler och rutiner
  • förståelse för den egna rollen och den egna arbetsinsatsen i förhållande till övriga arbeten samt helheten och kundvärdet
  • lagar regler inkl skatteregler och arbetsmiljölagstiftning.

Branschens digitala mognad

Den digital kompetensen, tillämpningsfrekvensen av denna samt  tillgång till digital verktyg kan kanske ses som ett mått på företagens och branschens digitala mognad?

Förmågan att nyttiggöra den digital tekniken handlar om att ha den digital kompetensen och tillgång till mjukvara och hårdvara samt projekt där den kan tillämpas.. Det är svårt att tillämpa den digital tekniken fullt ut och samarbetspartners inte har samma digitala mognad!

Digital mognad är en organisations förmåga att tillgodogöra sig nyttorna av digitalisering. (Forskningskonsortiet Digital förvaltning)

Reflektioner kring den digital mognaden i branschen:

De digital resurserna; kompetens och verktyg, antas variera mellan olika arbetsgivare i branschen, storlek på företaget och vilken typ av arbeten och beställare företaget riktar in sin verksamhet mot.

Branschen i stort jobbar digitalt sedan många år med informationshantering. Det är systematiseringen via appar och mobiliteten som utvecklas. Ute på arbetsställena är det fortsatt relativt analogt bl a med ritningshanteringen

Det finnas skillnader mellan yrkesarbetares förutsättningar att arbeta digitalt, vilka digitala resurser som de har tillgång till, t ex mobiltelefon, surfplatta, egen mailadress etc och hur digitaliserade deras arbetsgivare och rutiner är.

Högt ställda krav från beställare på digitala arbetsrutiner riskerar att stänga vissa företag ute från konkurrensen om uppdragen.För att höja den sammantagna digitala kompetensen i branschen kanske fokus bör ligga på underlätta för alla mindre företag och deras kompetensutveckling/fortbildning?Genom att i yrkesutbildningarna förbereda kommande generationer yrkesarbetare på moderna arbetsmetoder kan kanske de arbetsgivare med små resurser få något bättre förutsättningar att utvecklas.

Digital kompetens via yrkesutbildningen

Den digitala kompetensen bygger på i princip alla de kunskaper som ingår i utbildningen och som förvärvas under APL och lärlingstiden. Det är därför svårt att bryta ut exakt vilka kunskaper som behövs.

Beroende på vilken applikation som ska kunna tillämpas kan vissa kunskaper vara prioriterade framför andra – för att lägga grunden till en specifik digital kompetens t ex

  • hantera 3D-modeller via surfplatta
  • upprätta egenkontrollplan och genomföra en egenkontroll av dte egna arbetet

De flesta grundläggande kunskaper som behövs för att tillämpa olika digital verktyg i yrket ingår i styrdokument och kursplaner för yrkesprogrammen. Tillämpningen av digitala program kan också tolkas in där – i relaterat ämne/kurs – om det skulle bli aktuellt.

En farhåga är att det kan variera med enskilda lärares egna kunskaper, erfarenheter och intresse vilka grundkunskper som lärs ut och vilken nivå undervisningen läggs på.

Bedömningen är att en del yrkeslärare saknar egen erfarenhet av att arbeta efter dagens förutsättningar i branschen och i respektive yrke. Däremot antas flera av dem ändå känna till en del om de förändrade förutsättningarna t ex på material och maskiner via kontakt med branschen,  leverantörer eller omvärldsbevakning via internet.

Leverantörerna

Ibland står  leverantörer för fortbildningen både inom skola och på arbetsplatser. Detta gäller även mjukvaror som används för de digital projektstöden. Det är dock inte säkert att de som lär ut hur programvaran har lika god kunskap om tillämpning i verkliga projekt.

APL och färdigutbildning

En möjlighet är att elever under utbildning får möjlighet att använda aktuell digital teknik under praktiken, dvs under APL (Arbetsplatsbaserat lärande).

I takt med att flera företag i branschen digitaliseras ökar förutsättningarna för yrkeseleverna  att utveckla digitala färdigheter under APL och i färdigutbildningen. Fram tills dess kan det finnas svårigheter att säkerställa att alla elever får tillämpa digital teknik under sin praktik.

Källor och länkar

Wikipedia

Forskningskonsortiet Digital förvaltning

Utveckling av digitalisering i byggproduktion (examensarbete med intervjuunderlag – Malmö Universitet 2019)

Pågående förstudie om digitalisering i yrkesutbildningen (Malmö Universitet 2019)