Kunskaper och färdigheter för digital kompetens i arbete och utbildning

Digital kompetens består av flera beståndsdelar som kan inkludera såväl digitala färdigheter som analoga kunskaper och erfarenheter.

För bygg- och anläggningsrelaterade yrken och utbildningar är det viktigt att inte förbise den erfarenhet och teoretiska kunskap som kan krävas för att på ett kvalitativt sätt hantera digital information via appar etc.

Vid utveckling av digitala verktyg kan det också vara viktigt att algoritmer som kan förebygga inmatningsfel, t ex att felaktiga enheter, orimliga siffror etc. Ett inmatningsfel – från en oerfaren eller stressad användare – skulle potentiellt sett kunna skapa stora fel i andra änden, och påverka t ex inköp, fakturering eller kalkyler.

1. Kunna hantera och förstå IT och mjukvara

Förmåga att hantera mjukvara, webbtjänster, appar och program som relaterade till arbetet är en del i den digitala kompetensen. Vanligen är de olika kategorierna av programvara eller webbtjänster lika i sin struktur vilket medför att den som lärt sig ett program bra ofta snabbt kan lära sig flera inom samma kategori, t ex ett ritprogram, ordbehandlingsprogram eller epost-klient.

Digitala kunskaper och färdigheter kan vara:

• kunskap om internet, datorer och hur informationen hanteras och överförs mellan olika enheter
• erfarenhet att tillämpa ett eller flera program eller applikationer som används i branschen
• kunna söka, sortera och värdera information från olika källor på internet
• känna till hur och var leverantörer i den egna branschen publicerar relevant information för utövande av yrket.

2. Goda bransch-, projekt- och yrkeskunskaper

Några av de digital processtöd som används i byggbranschen idag kräver förutom traditionell yrkeskunskap också andra kunskaper om rutiner som idag tillämpas på byggarbetsplatser och som inte alltid lärs ut yrkesutbildningarna men som i allt högre grad kan komma att efterfrågas även hos yrkesarbetare – oavsett man arbetar digitalt eller på pappret. Detta kan bland annat vara att genomföra, verifiera och dokumentera egenkontroll av det egna arbetet samt göra  avvikelserapportering, hantera ÄTA och att känna till aktuella branschstandarder, toleranser mm.

Enligt definitionen på digital kompetens förmåga att kritiskt värdera information, t ex via internet. Den kritiska förmågan att hnatera digita information bör gälla även den information man själva matar in. Med goda yrkesrelaterade kunskaper minskar risken att dte blir fel, inkorrekta värden, felaktiga enheter osv upptäcks lättare.

Yrkesrelaterad kunskap kan vara:

• hantverkskunnande
• aktuella kunskap om material och systemlösningar, verktyg och maskiner
• grundläggande teori på yrkesnivå t ex hållfasthet, byggnadsfysisk
• yrkesräkning
• ritningsläsning
• mätteknik
• planering och samordning av arbetet
• arbetsplatsrutiner och säkerhet relaterat till det egna arbetet

3. Förstå helheten, vara motiverad och ha en sund attityd till arbetet

Att förstå helheten, syftet och sin egen roll i det hela brukar vara en förutsättning för samarbete  och kommunikation.

Attityder till tekniken och motivation att vara noggrann och göra rätt är en del i kompetensen.

Förstå informationshanteringens syfte relaterat till det egna arbetet

Kunskap och förståelse för vad som händer med informationen, hur den presenteras, vem som tar emot den och vilket syften den har antas också kunna bidra till att kvalitetssäkra användning av digital processtöd.

Med digital verktyg är det lätt att vara för snabbt och det går ofta lätt att ”fuska” sig igenom ett formulär.

Precis som i allt arbete viktigt att förstå sin del i helheten och värdesätta den egna arbetsinsatsen och vara motiverad att ”göra rätt”.

Motiverande kunskaper kan vara:

• övergripande kunskap om branschen
• kunskap om projektförutsättningar, organisation, produktionsmetoder samt säkerhetsregler och rutiner
• förståelse för den egna rollen och den egna arbetsinsatsen i förhållande till övriga arbeten samt helheten och kundvärdet
• lagar regler inkl skatteregler och arbetsmiljölagstiftning.

Digital kompetens i yrkesutbildningarna

Om utbildningsresultatet, learning outcome, varierar mellan olika elever som avslutat de yrkesförberedande programmen kan det bero på skolans och lärarnas förutsättningar eller på elevernas individuella förutsättningar.

Om olika personer i branschen har olika uppfattning kring kompetensen hos de elever som avslutat det yrkesförberedande programmen kan det beror på att kompetensbehovet varierar mellan olika företag, verksamhetsområden och inriktningar.

Såväl branschen som flera yrkeslärare anser att det finns risk för att yrkesutbildningen inte hänger med i branschens utveckling. Framförallt gäller det den del av utbildningen som sker på skolan och inte APL.

Det finns dock inget som direkt indikerar att byggbranschen i stort ligger före gymnasieskolorna  när det gäller användning av digital teknik.

Branscher där digitalisering kommit längre

Bland annat inom maskinföraryrkena har både branschen och maskinleverantörerna utvecklats inom digital teknik. Detta ställer krav på yrkesutbildningen och kunskaper i digitaliserad maskinstyrning, som blivit ett viktig inslag i maskinförarens dagliga arbete.

Inom installatörsbranschen och fastighetsövervakning mm ökar de digital inslagen. Detta ställer krav på utbildningen av installatörer även om många i branschen fortsatt arbeta analogt och praktiskt. Kunskap om BIM blir allt viktigare för installatörsyrkena oavsett det gäller arbeten på större byggarbetsplatser eller inom teknisk förvaltning.

Läs mer

• Digital kompetens för byggarbetsplatsen
• Om BIM
• BIM i byggprocessen
• BIM i undervisningen
• Datorstyrning av entreprenadmaskiner

Källa och underlag:

Byggipedias uppdrag och förstudie 2019, för Malmö Universitet och branschen (Byggföretagen, Installatörsföretagen, BYN m fl) avseende digitala inslag i yrkesutbildningen. Artikeln baseras på arbetet med studien och är en fristående vidareutveckling av erfarenheterna, slutsatser och resonemang.