Detta är en gästartikel. Byggipedia har INTE tagit ställning till åsikter, produkter eller tjänster i artikeln. Gästskribenten ansvarar för sakinnehållet.
Tätskiktets viktiga roll för hållbarheten
Daniel Radomski
vd Buildsmart Group
Ledamot i Byggmaterialindustriernas miljöutskott.
Derbigum används som tätskikt i Gröna Tak-konstruktioner. Materialet är återvinningsbart och miljöaspekter vid tillverkning kan verifieras.
Tätskiktets livslängd garanteras genom en produktgaranti på 15 år.
Artikeln publicerades den: 7 april 2015
Det finns en mängd olika tätskikt för tak på marknaden, och det är stora skillnader i hur hållbara och miljövänliga de olika materialen är.
Det finns tätskikt som till stora delar är gjort av återvunnet material och som har garantier som gäller i 15 år, men det finns även alternativ som har kortare hållbarhet och är tillverkat av material som inte är lika miljövänligt.
Installation av Derbigumtak på Gotland.
Livscykelanalys ger materialets totala miljöpåverkan
Nyligen kom en livscykelanalys från SBUF (Svenska Byggbranschens Utvecklingsfond) som visade att byggmaterialet utgör en stor del av miljöpåverkan i ett byggprojekt. Egentligen är detta ingen överraskning utan tvärt om är det en följd av att byggbranschen länge fokuserat på att skära ner energiförbrukningen hos nya byggnader. Istället för detta ensidiga fokus är det bättre att se på byggnadens miljöpåverkan som helhet.
Hållbara materialval
Byggnadsmaterial påverkar miljön på flera sätt. Allt ifrån produktionsfasen till materialets livslängd och återvinningen är viktiga. Att tänka på är hur miljöpåverkan från byggnadsmaterial kan minimeras.
Relevanta aspekter:
- Miljöcertifiering av byggnaden: Allt fler hus miljöcertifieras, och de olika certifieringarna innefattar numera allt oftare även byggmaterial. För att nå de högsta nivåerna i certifieringssystem som LEED Platinum och BREEAM Gold måste man alltså förutom en låg energiförbrukning även ta med byggmaterialen i beräkningen.
- Hela konstruktionens miljöpåverkan: Gröna tak bör vara miljövänliga rakt igenom och då behöver hänsyn tas till miljöpåverkan från övriga material aåaom tätskiktet och isoleringen. När det gäller isoleringsmaterial kan exempelvis naturmaterial som kork jämföras med traditionella material som cellplast vid bedömning av den totala miljöpåverkan.
- Återbruk och återvinning: Vi ser redan nu en ökad efterfrågan på återvinning av byggmaterial. Idag är 35 procent av allt avfall inom EU byggmaterial och andelen av materialet som återvinns är mycket låg. Nu kommer dock fler och fler certifieringar med livscykelfokus, som t.ex. Cradle-to-cradle, som sätter fokus på återvinning och återanvändning. Här kommer krav på att byggnadsmaterial ska bestå av en del återanvänt material och kunna återvinnas på arbetsplatsen.
- Miljöpåverkan vid produktion av byggmaterial skiljer sig åt. En rapport från Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA) och Sveriges Byggindustrier visar att klimatpåverkan från byggprocessen är i samma storleksordning som utsläppen från personbilstrafiken, 10 miljoner ton koldioxidekvivalenter per år. En del av detta kommer från själva produktionen av byggmaterial.
- Materialets livslängd: Hållbarhet innebär att materialet inte bara ska vara miljövänligt utan även att det ska hålla länge. Detta kan motiveras av såväl ekonomiska skäl som miljöskäl. En rent ekonomisk kostnadskalkyl visar att byggmaterial med en bevisad livslängd på endast 10-15 år inte är lönsamma över byggnadens livslängd. Lägg till detta en miljö- och/eller livscykelanalys och det är uppenbart att materialen behöver vara mer hållbara än så.
Material som är hållbara under lång tid är också hållbara för miljön.
Framtidens miljövänliga byggmaterial
Utvecklingen mot allt större miljöhänsyn under de senaste åren gör att det går att vara optimistisk inför framtiden.
I takt med att fler upptäcker att husets energiförbrukning inte är allt möter vi fler som vill att deras hus ska vara hållbara rakt igenom.
Vita tak reflekterar bort solljus och minskar därmed kylbehovet på sommaren.
Artikelförfattarens länktips:
- Byggmaterialindustrierna
- Byggandets klimatpåverkan
- Sweden Green Building Council
- LEED
- BREEAM
- Derbigum (BuildSmart)
