BIM i praktiken

Detta är en gästartikel. Byggipedia har INTE tagit ställning till åsikter, produkter eller tjänster i artikeln. Gästskribenten ansvarar för sakinnehållet.

Artikelförfattare:

Michael Thydell, BIM-strateg, digitaliseringskonsult bygg och fastighet

Michael Thydell har bakgrund inom arkitektur och datorteknik på KTH och flera års erfarenhet av digitalisering av organisationer, bland annat inom bygg- och fastighetsindustrin.

Med  sin expertis inom digitalisering och praktiskt tillämpad BIM är Michael Thydell  också en flitigt anlitad skribent och föreläsare.

Michael Thydell på: Linkedin.

BIM är ett koncept som beskriver hur man genom digitalisering hanterar all information som cirkulerar genom en byggnads hela livslängd.

Centralt för BIM är att återanvända information som skapas och inte ”kasta” information genom processerna.

Genom att återanvända information kan man även skapa ett ekonomiskt värde på informationen och öka kvalitet och förståelse inom bygg- och fastighetsprocesserna.

BIM är alltså inte ett specifikt program, utan beskriver snarare hur man använder olika program.

Denna artikel visar exempel på hur BIM-modeller kan se ut och vilken typ av data som kan kopplas till de olika delarna i modellen.

Utvecklingen av CAD-projektering

Traditionell projektering utgår från ritningar. CAD-projektering syftar huvudsakligen till att effektivisera ritningsproduktionen. CAD ersatte pennan som verktyg för att skapa och redigera ritningar.

Bland de vanligaste ritningsorienterade CAD-programmen kan man nämna AutoCAD och även Microstation, vilka båda var mycket vanliga bland arkitektkontor och ingenjörer under 90-talet.

Under senare delen av 90-talet kom CAD även att omfatta 3D-funktioner och adderade ytterligare funktionalitet med objekt och parametrar.

Exempel på program med 3D-funktionalitet som utvecklades  är Graphisofts ArchiCAD, det svenskutvecklade Point och det finskutvecklade MagiCAD för el- och VVS-installationer. Point och MagiCAD är båda baserade på AutoCad.

3D-modeller och metadata

BIM-projektering utgår från tredimensionella modeller av det som skall byggas; modeller som är mycket detaljerade och beskriver den färdiga byggnaden så verklighetstroget som möjligt.

Till de tredimensionella modellerna kopplas stora mängder information som ofta kallas för parametrar eller metadata.

Informationen kopplad till en 3D-modell kan till exempel vara produktbeskrivningar, mängder, kopplingar till tidsplanering m.m.

ArchiCAD, Bentley AECoSIM och Autodesk Revit är exempel på program som kan sägas vara byggda från grunden för BIM-projektering.

BIM objekt

Denna typ av uppbyggnad kännetecknar alla komponenter i en BIM-modell.

Bilden till höger visar ett så kallat BIM-objekt föreställande en dörr.

Till objektet finns  en kopplad datalista med dess egenskaper, dvs unika parametrar som till exempel beskriver dess placering i modellen, dess unika ID-kod, höjd, längd etc.

Genom att ändra på parametrarna i listan kan även objektets geometri förändras i BIM-modellen, till exempel bredd eller höjd. 

BIM för produktionen

Detta exempel illustrerar hur olika delar och data  i samma BIM-modell används som underlag för bygghandlingar och byggproduktion

  • Själva modellen kan visas med olika detaljering i plan, sektion och 3D samtidigt.
  • Det underlag som skall ligga till grund för ritningsproduktion hämtas direkt från BIM-modellen.
  • Ändringar i modellen uppdateras direkt i alla ritningar och vyer.
Exempel på planlösning och väggsektion i 2D:

Enkel resp. detaljerad väggsektion samt väggdetalj i 3D:
Den parametriska uppbyggnaden av en väggdefinition:
  • Bild 1 (nedan till vänster) visar exempel på de så kallade ”Instans-parametrarna” på en vägg. Varje unik individ i modellen har unika parametrar som till exempel beskriver dess placering i modellen, dess unika ID-kod, höjd, längd etc.
  • Bild 2 (mitten) visar dess ”Typ-parametrar”, där alla objekt i modellen av samma typ delar samma typ-parametrar. Ändrar man bland dessa, kommer alla objekt av samma typ att ändras. Till exempel dess bredd.
  • Bild 3 (höger) visar också typ-parametrar, men ännu en nivå längre ner. I detta fallet visar bilden de skikt som utgör en definition av en väggtyp, till exempel isolering, träreglar med mera.
Individuella parametrar
Typ-parametrar
Typ-parametrar 2

KLICKA PÅ BILDERNA FÖR FÖRSTORING.

Parametrar som ändras kommer direkt att påverka geometrin i modellen. Samma parametrar kan även rapporteras i listor, t ex  som en väggförteckning över flera väggar i ett projekt:

Bilder: Michael Thydell. KLICKA PÅ BILDERNA FÖR FÖRSTORING

Förklaring: Alla bilderna och förteckningen ovan illustrerar hur samma BIM-modell styr alla vyer. Planer, sektioner, fasader, listor och 3D-vyer visar egentligen samma sak och ändringar kan göras i varje vy, vilket direkt påverkar hela BIM-modellen.

Möjligheter med BIM

Sammantaget kan BIM-konceptet innebära en kraftigt ökad kontroll och kvalitet på projekteringen, ökad lönsamhet under byggproduktionen och bättre drift, underhåll och förvaltning.

Möjligheterna till kommunikation, visualisering, simulering och kalkyl är obegränsade. De programvaror som är byggda för att fungera i BIM-projektering är dessutom mycket snabba att använda;

  • Att bygga upp en komplex byggnad i tre dimensioner med hjälp av BIM går synnerligen fort i jämförelse med traditionell ritningsbaserad projektering.
  • Radikala ändringar av komplexa geometrier och systemlösningar går ofta också mycket snabbt i en BIM-modell.

Om ett projekt genomförs utifrån BIM-konceptet kan alla aktörer i byggprocessen ges nya möjligheter till kommunikation, förståelse och kvalitet.

Film från programvarulevarantör Autodesk:

Användningsområden för BIM-modeller

Arkitekter – kan visualisera sina idéer genom fotorealistiska så kallade renderingar, där geometri, material och ljus kan undersökas direkt i programmet de använder för att bygga upp sina modeller. Detta underlättar även i kommunikationen med beställare och brukare.

Ingenjörer – genom de parameterbaserade system som ingenjörer bygger upp i modellerna, kan de snabbt simulera flöden, energiåtgång och andra funktioner. Dessa simuleringar kan användas för att optimera byggnadens funktioner och även driva dess geometriska utformning mot en bättre funktion gällande till exempel dagsljus, energianvändning, ventilation och konstruktion.

Entreprenörer – BIM-modeller lämpar sig mycket väl till kalkyl och planering av produktion. Detta kan innebära förbättrad kvalitet i kostnadskalkyler, produktionsplanering och uppföljning och därigenom även identifiera problem som annars riskerar dyka upp i själva byggprocessen.

Byggare/byggarbetsplatsen – även om ritningen länge varit den huvudsakliga formen för kommunikation till byggarbetarna, innebär en tillgång till detaljerade tredimensionella modeller att man kan få en förbättrad förståelse kring hur en byggnad verkligen är tänkt att bli byggd.

  • Allt fler byggarbetsplatser är utrustade med programvara, där byggarbetarna kan undersöka de tredimensionella modeller som byggts upp under projekteringen.
  • I dessa program kan även byggare  infoga kommentarer, mått och kompletterande illustrationer, för att kommunicera frågeställningar tillbaka till arkitekter och ingenjörer.
Byggherrar / Fastighetsägare kan använda BIM-modellen för:

Marknadsföring – eftersom visualisering av BIM-modeller är så pass enkelt att skapa, utgör modellerna en mycket bra grund för att ta fram bilder och filmer för marknadsföring av lokaler, lägenheter eller andra miljöer.

Förvaltning – ytor, inventarielistor med mera går enkelt att generera från BIM-modellen och exportera till olika förvaltningssystem. Detta gör att det finns ett mycket stort ekonomiskt värde för förvaltare att ta emot och underhålla BIM-modellerna efter att byggnaden är färdigställd.

Drift och underhåll – BIM-modellernas objekt kan länkas till dokument online, vilket kan innebära att personal som skall underhålla det fysiska huset kan finna exakt de instruktioner som de behöver. Detta kan hanteras via vanliga webbläsare med mycket lite förkunskaper.

Författarens länktips:

Boken ”BIM – digitalisering av byggnadsinformation” av Michael Thydell.
Kan laddas ner som PDF.

BIM i byggprocessen