Att bygga beredskap i fredstider

Sverige befinner sig i det mest allvarliga säkerhetspolitiska läget sedan andra världskriget. Det råder krig i vårt närområde. Mellanöstern är en krutdurk, och läget runt Kina är instabilt.

Hotet mot Sverige kommer dock närmast från ett alltmer aggressivt Ryssland, med ambitioner att återställa sina forna territorier, och som tolkar Nato-utvidgningen som ett existentiellt hot.

Medlemskapet i Nato gör att Sverige nu ska rusta sig för att kunna stå emot angrepp, samt för att kunna ta emot hjälp från och själv hjälpa våra allierade i händelse av ett angrepp.

Ett väpnat angrepp mot Sverige är inte sannolikt, men kan inte uteslutas. Den samlade hotbilden gör att fokus idag ligger på både yttre och inre säkerhet på ett helt annat sätt än på decennier.

Arbetet med att stärka Sveriges försvar pågår på alla samhällsnivåer. En stor del av detta arbete består i att återuppbygga Sveriges civila försvar – och inte minst att definiera och understödja näringslivets, handelns och industrins roll.

Sveriges civilförsvar behöver återuppbyggas

Försvaret av Sverige innebär inte bara att vår militära förmåga att slå tillbaka anfall och försvara Sveriges territorium, demokratiska principer och levnadssätt ska vara starkt.

I händelse av krig måste samhället kunna fungera så långt det är möjligt, medan människors liv och hälsa försvaras. Det ställer höga krav på det civila försvaret. Inom ramen för detta spelar vår beredskap inom bygg- och anläggningssektorn en viktig roll.

Infrastrukturen är en kritisk samhällsfunktion

Rysslands anfallskrig mot Ukraina visar att byggnads- och reparationsberedskap är livsviktig. En central del i den ryska krigföringen mot Ukraina har varit att slå ut energiförsörjningen, bland annat genom upprepade robotangrepp mot energirelaterad infrastruktur.

Sverige måste ha en fungerande beredskap, inklusive förmågan att snabbt återställa raserade strukturer, för att samhället ska kunna fungera och för att stötta försvaret med reparation av kritisk infrastruktur.

Krisberedskap under fredstid

Krisberedskap och civilt försvar handlar om att stärka samhällets förmåga att förebygga och hantera kriser och krig. Ansvaret för uppgifterna hanteras mellan ett stort antal offentliga och privata aktörer, som myndigheter, kommuner, regioner och företag. Denna struktur sjösattes genom en omfattande reform i oktober 2022. Syftet var att skapa en struktur som ska stärka Sveriges motståndskraft under fredstida krissituationer, höjd beredskap och ytterst krig.

En utmaning är att den befintliga organisationen för krisberedskap och civilt försvar inte alls omfattar bygg- och anläggningssektorn.

Ny beredskapssektor för industri, handel, bygg och anläggning

En utredning har nyligen presenterat förslag till en helt ny beredskapssektor, att läggas till de redan befintliga tio sektorerna. Utredningen föreslår en sektor som ska hantera försörjningsberedskap inom industri, handel samt bygg och anläggning.

Utredaren, Pär Malmberg, föreslår också att det fortsatt utreds hur den övergripande ansvarsstrukturen och formerna för en ny version av byggnads- och reparationsberedskapen ska se ut. Utredaren konstaterar att det försämrade säkerhetsläget och omvärldsutvecklingen gör att detta brådskar.

Beredskap förutsätter råvaror, kompetens och reformer

Strukturer är en sak. Branschens förmåga att leverera snabbt och tryggt är en helt annan. Det innebär att det krävs politiska reformer på andra områden än bara försvarets. Det som hindrar bygg- och anläggningssektorn från att verka och växa idag är nämligen en säkerhetsrisk för hela Sverige i händelse av kris eller krig.

Branschens tillgång till råmaterial såsom kalk, sten, trä och malm måste säkras genom lättare tillståndsgivning. Dessutom måste det finnas kunniga yrkesarbetare inom alla olika områden som kan utföra arbetet. Fortsätter byggkrisen utan insatser från regeringen riskerar en hel generation byggarbetare att försvinna. Då hjälper inga strukturer.

Byggföretagen har identifierat behoven av reformer på flertalet områden, och arbetar med att lyfta dessa frågor gentemot beslutsfattarna i flera olika sammanhang.

Inte minst görs detta inom ramen för regeringens Tvärsektoriella näringslivsråd, där Byggföretagen ingår, tillsammans med ett stort antal andra medlemsorganisationer samt parterna. Rådet leds av ministern för Civilt försvar, Carl-Oscar Bohlin, och även försvars-, klimat och energi, samt jordbruksministern deltar i rådets möten.

Nationellt utskott för säkerhet och beredskap

Frågan om företagens roll i den civila beredskapen är stor och komplicerad. Dagens näringsliv och värdekedjor ser helt annorlunda ut än under kalla kriget, vilket ställer helt andra krav på samverkan med myndigheter och beslutsfattare.

Därför har Byggföretagen inrättat ett Nationellt utskott för säkerhet och beredskap, med uppgiften att kraftsamla kring olika frågeställningar och stötta medlemsföretagen i det förberedande arbetet. I utskottet ingår ledamöter från företag av olika storlek, och med olika inriktning.

Företagens roll i den civila krisberedskapen

Alla företag i Sverige, oavsett sektor, bör alla se över sin beredskap: Allvarliga störningar i verksamheten kan uppkomma även i fredstid, som följd av till exempel extremväder eller cyberangrepp.

Artikelförfattarens länktips:

• En ny beredskapssektor – för ökad försörjningsberedskap (SOU 2024:19, Regeringskansliet)
• Remissinstanser och remissvar för SOU 2024:19 (Regeringskansliet)
• Om Näringslivsrådet för totalförsvar och krisberedskap (Regeringskansliet)
• Bygg­företagen välkomnar utredning om ökad krisberedskap (Byggföretagen)
• Catharina Elmsäter-Svärd om beredskap på Byggmaterialdagen (Byggföretagen)
• Bygg­företagen om Cementa: ”Råvaror en del av Sveriges beredskap” (Byggföretagen)
• Krisberedskap och civilt försvar (MSB)