Geofencing – Hur används tekniken idag?

Detta är en gästartikel. Byggipedia har INTE tagit ställning till åsikter, ev. produkter eller tjänster i artikeln. Gästskribenten ansvarar för sakinnehållet. Vill du också publicera en gästartikel: SKRIV GÄSTARTIKEL

Artikelförfattare:

Johannes Berg, Trafikverket.

Utredningsledare, programmet för digitalisering av transportsystemet och projektledare för FoI-programmet för geofencing inom Trafikverket.

Publicerad: 16 maj 2022

Artikelserien om Geofencing baseras på artikel för tidningen Husbyggaren av samma författare.

Geofencing (geostaket) har funnits tillgänglig ett antal år och demonstrationer av tekniken har bland annat genomförts i Göteborg, Stockholm och Oslo.

Demonstrationer av geofencing har genomförts i Göteborg där två helelektriska bussar och sju elhybridbussar utrustade med tekniken har rullat sedan 2015.

Demonstrationen fungerar så att när buss 55 kör in i digitalt särskilt avgränsade områden längs sin linje ser geofencing-tekniken till att bussarna automatiskt beter sig på önskvärt vis.

I extra täta stadsmiljöer slår hybridbussarna om från diesel- till eldrift för att minska utsläpp och buller.
Bussarna sänker även farten för att minska risken för olyckor på gator och platser med många gående och cyklister.

Göteborgs stad har goda erfarenheter av geofencing-testerna på linje 55. Bussarna kör inte för fort och de kör med tyst eldrift utan avgaser på gator med många människor.

Körningen blir dessutom bekvämare för chaufförerna enligt Malin Andersson, chef för avdelningen utveckling och internationellt på trafikkontoret i Göteborg.

*Göteborg. Bild:Göran Ekeberg, Trafikverket*

Geofencing för kontroll av tung trafik

I det Vinnova-finansierade projektet Smarta Urbana trafikzoner har Stockholms stad tillsammans med bland annat, HAVI, Martin & Servera, Axfood och Betongindustri genomfört två olika tester på Södermalm.

På Hornsgatan har tester med smart hastighetsstyrning av tung trafik testats.
I ett annat pilotprojekt testas hastighetsstyrning kopplat till fordonsvikt för att undvika slitage på vägar när tung trafik kör med full last.

Geofencing för minskade utsläpp

Utanför Sverige har tester med tekniken genomförts i Norge. Hösten 2017 genomförde Statens vegvesen en demonstration i Oslo stad som visade hur geofencing kan användas för att minska utsläppen.

En lågutsläppszon byggdes in i den norska nationella vägdatabasen (NVDB) och delades med Volvo via en gemensam nordisk datatjänst.
Volvo delade informationen med de två hybridbilarna som användes i demonstrationen, så att dessa tvingades över till det elektriska körläget i det utvalda området / lågutsläppszonen.

Anpassningar för drivmedel för tung trafik

Tester av tekniken för tung trafik har tidigare genomförts i Stockholm där nattleveranser med lastbilar utrustade med geofencing-teknik skett till McDonalds-restauranger i Stockholms innerstad. Där är normalt tung trafik förbjuden mellan kl. 22 och 06.

Under förutsättning att hybridfordonen kör på eldrift för att inte störa boende sker ett undantag. Då geofencing-tekniken säkerhetsställer detta är Stockholms stad trygga med att tillåta undantag.

Med hjälp av geofencing finns goda möjligheter att öka andelen livsmedelsleveranser som sker nattetid och på det sättet avlasta transportsystemet i rusningstrafik.

Hastighetsreglering av elsparkcyklar

Utöver fyrhjuliga fordon så används geofencing idag för att kontrollera egenskaperna på elsparkcyklar. I Stockholm innebär det att dessa inte kan köra fortare än 6 km/h i timmen på vissa gator med mycket fotgängare samt att de inte går att parkera på vissa platser.

Sammanfattning av erfarenheter med geofencing

Sammanfattningsvis finns det många potentiella områden där geofecingteknik kan bidra till att skapa nyttor både inom transportsystemet och inom vår egen verksamhet. Det kvarstår dock fortfarande många frågetecken att räta ut inom teknik, juridik och acceptans. Det är därför viktigt att vi driver på och stimulerar nya piloter och demonstrationer av tekniken för att succesivt bygga upp kunskap som på sikt kan hjälpa oss nå målet om tillgänglighet inom ramen för ett hållbart samhälle.