Fasadmaterial och utförande

Fasadutformning och -material

Ytterväggarna förses normalt med en särskild fasad, dvs en utvändig beklädnad, som skyddar väggen mot bl a väder och vind.
Det är själva fasaden, dvs den yttersta beklädnande på huset samt fasadöppningar med dörrar och fönster som också ingår i byggdelen fasad.

Valet av fasadmaterial kan bero på byggnadens speciella förutsättningar och utseende. Bostadsområdets karaktär, livslängds- och underhållsaspekter är faktorer som påverkat valet av fasadmaterial.

Fasaden kan t ex bestå av:
  • skalmur av tegel
  • träpanel
  • puts på yttervägg
  • plåt
  • stenplattor
  • keramiska plattor
  • cementbaserade plattor

Vanliga fasadmaterial idag är puts, trä, tegel, kalksandsten och plåt. Plast och skivmaterial samt stenplattor och keramiska plattor förekommer också. På äldre byggnader kan asbestcementplattor förekomma i fasaden (s k eternit). Korrugerad plast förekommer som fasadmaterial i enklare komplementbyggnader.

Panel

Panelinklädda fasader har i princip samma konstruktionstekniska förutsättningar oavsett om panelen är trä eller plåt. Olika panelmaterial har dock olika materialegenskaper och tekniska förutsättningar, t ex ur underhållsperspektiv.

Träpanel

Träfasader består av liggande eller stående panel. Liggande panel utformas med överlapp så att regnvatten normalt rinner av fasadytan, men liksom vid stående s k lockpanel kan regnvatten tränga in i springor särskilt när vinden står på. Därför skall alla typer av träpanelfasader ha en luftspalt mellan träet och ytterväggskonstruktionen så att inträngande vatten kan rinna av på insidan samt fukt i virket ventileras bort.

Liggande panel monteras på stående väggreglar. Stående panel kan vara monterad på liggande reglar; antingen liggande reglar i väggstommen eller särskilda reglar utanpå vindskyddet. Ändan på träplankorna suger mer vatten än övriga ytor. Man bör därför inte skarva träbitar i fasaden samt behandla ändträet uppe och nere för att minimera vattensugning.

Plåtpanel

Plåtpanel förekommer idag främst i industri- och lantbruksbyggnader samt i vissa tillbyggnader och förrådsbyggnader. Under 1970-talet användes plåtfasader även på bostadshus, i samband med tilläggsisolering.

Plåtfasader är ofta profilerad och ytbehandlad aluminium eller stål. Ytbehandlingen är till för att skydda plåten men bryts successivt ner av solljus och annan yttre påverkan och behöver därför förnyas med vissa intervall. Plåt monteras på träläkt eller metallprofiler. Fogarna överlappar varandra och det skall finnas en luftspalt bakom för fuktavrinning och ventilation av ytterväggen. Om panelen monteras som vertikal profilering uppstår automatiskt en luftspalt med avrinningsmöjligheter på baksidan. Horisontell profilering kräver däremot att plåten monteras på stående läkt.

Fasadsten

Tegelfasader i moderna hus består nästan alltid av en skalmur som i sin tur bärs upp av ytterväggen medan fasadmuren i äldre byggnader ofta är massiv och bärande. Fasadmuren kan även bestå av kalksandsten.

Fasadtegel kan ha olika utseende. Färgerna varierar med färgen på leran och tillsatserna. Vanligen är tegel i nyanser från rött och rödbrunt till gult och gulbeige. Glaserat tegel kan tillhandahållas i andra kulörer.

Fasadstenen fästes i ytterväggen med hjälp av kramlor. Bakom muren brukar finnas en dränerande luftspalt eller ett kapillärbrytande skikt.

Puts

Puts kan appliceras på tegel, trä, utanpåliggande värmeisolering och/eller på särskild putsbärare, t ex papp eller stålnät, som fästes på ytterväggen. Putsen kan vara organisk eller oorganisk. Ytskiktet på putsen kan t ex bestå av en slätmålad eller spritputsad yta med olika strukturer och kulörer. Detta möjliggör en individuell utformning fasaden.

Mur och putsbruk delas upp i fem hållfasthetsklasser En grundregel är att det starkaste putsskiktet skall vara det innersta och att skikten blir svagare ju längre ut man putsar. Beroende på underlaget kan ett putsnät behövas.

Exempel på putssystem är bl a puts på värmeisolering som kan utföras som tungt eller lätt putssystem. Det tunga systemet innebär att ett stålnät, med maskvidd på ca 20mm och en diameter 1mm, monteras utanpå värmeisoleringen som putsbärare. Två skikt av ca 20 mm tjock kalkcementputs appliceras. Det lätta systemet innebär att en modifierad kalkcementputs appliceras med ett glasfibernät nära ytan, men det finns också andra varianter på putssystem.