Avtalsrörelsen bedrivs varje år mellan byggbranschen parter, dvs arbetsgivarna och de fackliga förbunden (arbetstagarorganisationerna)
Parterna i byggbranschen är bl a Byggföretagen (tidigare Sveriges Byggindustrier) och Byggnadsarbetarförbundet.
Fackföreningarna som medverkar i avtalsrörelsen representerar kollektivanställd personal, bl a yrkesarbetarna.
Kollektivavtalet
Förhandlingarna inom avtalsrörelsen utmynnar i det kollektivavtal som skall gälla anställningen för kollektanställd personal, arbetsrättsliga frågor såsom arbetstider, lön, semester och utbildning mm.
Stridsfrågor i avtalsrörelsen
Om parterna inte kommer överens i avtalsrörelse och oenigheter uppstår kring avtalsvillkoren kan en konflikt uppstå mellan parterna
Konflikten kan gälla specifika avtalsfrågor och villkor. De frågor som parterna inte kan komma överens om under förhandlingarna kallas stridsfrågor.
Konflikt och medling
Om arbetsgivare- och arbetstagarorganisationerna inte kan enas om villkoren i kollektivavtalen uppstår konflikt. Då används medlarna för att lägga fram de olika parternas bud (hemställan).
Hemställan
I hemställan framgår vilka stridsfrågorna är samt medlarnas förslag till parterna. Exempel: Medlarnas hemställan i avtalsrörelsen 2016.
Stridsåtgärder
För att pressa den andre parten att gå med på de egna kraven kan en organisation vidta stridsåtgärder(konfliktåtgärder).
Exempel på stridsåtgärder:
- Strejk – anställda lägger ner arbetet på en arbetsplats
- Övertidsblockad – allt övertidsarbete på en arbetsplats stoppas vid den fackliga organisationen
- Lockout – en arbetsgivare stänger ute de anställda från arbetet
Källa: Unionen
Strejk och lock-out
Inom arbetslagstiftningen finns tydliga regler för hur och när sådana stridsåtgärder får vidtas. Det finns också olika varianter av strejk, nedläggande av arbete respektive lock out.
Sympatistrejk
En förekommande form av strejk är sympatistrejk. Då går ett förbund ut strejk för att stärka ett annat förbund i att driva igenom deras stridsfrågor.
Vild strejk
Det är ovanligt Sverige dag att arbetsplatser inte följer reglerna för varsel och genomförande av stridsåtgärder. En s k ”vild strejk” är exempel på olaglig nedläggning av arbetet.
Lock-out
Arbetsgivarens möjligheter till stridsåtgärd kallas lock-out. Då utestängs de anställda från arbetsplatsen och ingen lön erhålls under tiden.
Varsel
En viktig del rutinerna vid konflikt är att varsel om åtgärd. Varsel är en förvarning om åtgärd som skall tillhandahållas motparten. Varsel skall i normalfallet göras minst 7 dagar innan en stridsåtgärd får vidtas.
Det finns också regler för hur varselhandlingen (dokumentet) skall utformas. De skall t ex framgå varför man varslar, vilken typ av stridsåtgärd det gäller samt när och var åtgärden kommer att vidtas.
Medlingsinstitutet, MI
Den part som varslar om konflikt måste även informera Medlingsinstitutet som har skyldighet att tillsätta medlare vid arbetsmarknadskonflikter.
Läs mer:
- Arbetsmarknadens parter och avtalsrörelsen
- Byggbranschens arbetsgivarorganisationer
- Byggbranschens arbetstagarorganisationer
- Kollektivavtal och löner
- Avtalsrörelsen
Källor bl.a:
Avtalsrörelsen och löneformer (Byggledarskap.nu)
Information om kollektivavtal (Byggnads)
Kollektivavtalet 2010 (Byggnads)
Medlingsinstitutet
Wikipedia
Hur varsel om konflikt och strejk går till (Unionen)