I ett byggprojekt förekommer allt ifrån översiktliga områdesplaner och situationsplaner till detaljritningar för montering av material och utförande av känsliga anslutningar, t ex för att undvika köldbryggor eller fukttransport i konstruktionen.
Ritningar som tas fram i bygg- och anläggningsprojekt har enhetlig utformning som tagits fram inom byggbranschen. Detta gör att det de som upprättar ritningar, t ex konstruktörer eller arkitekter jobbar på samma sätt.
Om inget annat framgår på ritningen så är de mått som anges i millimeter (mm). Undantag är s k plushöjder som brukar anges i meter.
Höjdmått på sektionsritningar och elevationer anges som ett delmått från en bestämd nivån eller som ett koordinatmått (z-koordinat) med utgångspunkt ifrån kommunens koordinatnät och kallas då plushöjd.
Plushöjder kan jämföras med pilmått (se nedan) men skillnaden att måttet anges i meter. För att mäta upp och kontrollera plushöjder krävs tillgång till särskild mätutrustning och till
kommunens koordinatsystemet och referenspunkter.
När man läser ritningar kan man även ha hjälp av plushöjderna för att beräkna vissa delmått i en byggnad. Delmått beräknas genom att subtrahera den lägre plushöjden från den högre.
För att specificera vilken sida/kant ett höjdmått avser används förkortningar bl a:
Med färdigt golv avses bjälklag inklusive ytskikt såsom parkett, trä eller klinker. På vissa ritningar, t ex stomritningar avser plushöjderna bjälklagsnivån innan ytskikt läggs på.
Sektionsritning med plushöjder anger måttet (i meter) över projektets referenslinje. Länk: Visa exempel
Fortsätt läsa Ritningsskalor och måttsättning
På ritningar förekommer en flera typer av streck och linjer. Ritningar förtydligas genom att användning av olika typer av linjer för olika saker. Linjerna på en ritning har olika tjocklek om det behövs för att särskilja dem och förtydliga ritningen.
OBS! Linjer på en ritningar kan också vara måttlinjer eller föreställa armeringsjärn.