Etikettarkiv: Arkitektur

Ritningsexempel A

Bilder och exempel som beskriver arkitektritningar uppbyggnad och innehåll är till hämtade från ritningarna nedan.

Planritning (A)

A3001G11

A3001G11

Uppställningsritning (A) – Fasader:

A3002G01

A3002G01

Uppställningsritning (A) – Dörrar

A3672031

A3672031

Uppställningsritning (A) – Badrum

A3722015

A3722015

Uppställningsritning (A) – Kök och tvättstuga

A3722025

A3722025

Länkar – exempel på arkitektritningar

A3001G11 Planritning
A3002G01 Uppställningsritning Fasader
A3672031 Uppställningsritning Innerdörrar
A3722015 Uppställningsritning Badrum
A3722025 Uppställningsritning Kök och Tvätt

Arkitekturen runt 1900-talets sekelskifte och framåt

Jugend

Jugendstilen förekom i både Tyskland och Norden och bestod i  experimenterade med  formspråk och material samt med  konstruktioner.

Nationalromantik

Nationalromantiska stilen baserades detaljer ur den nationella folkkonsten Den svenska nationalromantik bestod till stor av tegel, träpaneler och färger som falurött och herrgårdsgult.

Historiska byggnadsstilar:

Historiska byggnadsstilar. (Bild: Digitala Stadsmuseet via Historiska Stockholm))
Historiska byggnadsstilar. (Bild: Digitala Stadsmuseet, via Historiska Stockholm). Klicka på bilden för förstoring.

Fortsätt läsa Arkitekturen runt 1900-talets sekelskifte och framåt

”Baugemeinschaft” – Ett Hållbart byggande även i Sverige?

Om bygg- eller bogemenskap

Artikelförfattare: Anders Svensson, Architect/senior advisor, CaseLab AB, Lund (Chalmers)

Tankar kring Byggemenskaper i Sverige.

Artikel även publicerad på Kunskapslänken.se

Allt fler i Sverige intresserar sig för en form av stads- och bostadsutveckling där enskilda individer och familjer går samman för att planera, bygga och senare bo i ett hus som utformas efter gruppens egna uppfattningar och idéer om sitt boende. Inspirationen kommer från Tyskland där det finns flera goda exempel på befintliga s k Baugemeinschaft (sv: Byggemenskaper). Poängerna är flera, men det finns även några utmaningar.

Bakgrund till konceptet Baugemeinschaft

Under mer än tio år har s.k ”Baugemeinschaft” uppfört i första hand bostäder i Tyskland. En grupp individer eller familjer sluter sig samman för att förverkliga en idé om sitt boende.

I huvudsak handlar det om flerbostadshus, ibland med andra funktioner som verksamhetslokaler integrerade.

Vanligtvis finansierar intressenterna i en Byggemenskap projektet från dag ett med egna insatser. Antalet lägenheter varierar mellan ca 5 och 75.

Fortsätt läsa ”Baugemeinschaft” – Ett Hållbart byggande även i Sverige?

Arkitektritningar (A) -Exempel

Planritning – Exempel

Ritningsnummer: A30-01-G11

Kommentarer och förklaringar till ritningen:
  • Planritningen har blivit reviderad (ändrad) där revideringspilarna pekar.
  • Tjockleken på ytterväggarna indikerar at dessa är bärande väggar medan innerväggarna ritats förhållandevis betydligt tunnare (endast någon mm i skala 1:100) och därför knappast kan ingå i den bärande stommen. (ritningar under flik K som bekräftar att ytterväggarna är bärande samt att en avväxlingsbalk finns som komplement istället för bärande innervägg)
  • På planritningen finns snittmarkeringar i form av cirklar främst vid hörnen. Varje cirkel har ett löpnummer samt en hänvisning till en annan ritning, t ex 1-A35-04-052 som avser detalj nr 1 på ritning A35-04-052. För de delar som cirklarna markerar finns alltså en detaljskiss över utförande och anslutning mellan väggar samt tak.

Skrivfält – Förklaringar och Hänvisningar

Ritningsnummer: A30-01-G11

Under Förklaringar i skrivfältet visas de olika väggtyperna i projektet. Först beskrivs innerväggarna med hjälp av beteckningar för tjocklek och konstruktion. Aktuella beteckningar för nybyggnad finns hos leverantörerna av gipsskivor.

Förtydliganden – Väggtyper

Ytterväggskonstruktionerna redovisas med hjälp av skisser med ingående material och dimensioner. På planritningen har varje väggavsnitt markerats med beteckning för respektive väggtyp.

Under Förklaringar i skrivfältet visas de olika väggtyperna i projektet. Först beskrivs innerväggarna med hjälp av beteckningar för tjocklek och konstruktion. Aktuella beteckningar för nybyggnad finns hos leverantörerna av gipsskivor.

Väggen med beteckningen V01:
  • TJ=83mm => total väggtjocklek är 83 mm
  • 70/70 => 70 mm skenor och 70 mm reglar
  • 100 => Enkel gipsskiva på en sida av väggen
  • M0 => 0 mm mineralull, dvs ingen isolering
Väggen med beteckningen V16 
  • TJ=200mm => total väggtjocklek är 200 mm
  • 70/70 => 70 mm skenor och 70 mm reglar
  • 101 => Enkel gipsskiva på varje sida av väggen
  • M30 => minst 30 mm mineralull/isolering

Ritningsnummer: A35-04-063

Kommentarer till ritningen:

Lutningspilen vid den vänstra detaljen visar att det aktuella taket har en lutning på 4 grader.
I övrigt redovisas anslutning mellan vägg och tak, utformning av takdetaljer, t ex krönbeslag av plåt, samt ingående material och materialdimensioner i både vägg och tak.

Fasadritning – Exempel

Ritningsnummer: A30-02-G01

Uppställningsritning – Exempel

Ritningsnummer: A36-72-031(A3)

Kommentarer till ritningen:
  • Uppställningsritningen här är en specifikation över dörrar i projektet med beteckningar, antal, typ, fabrikat, modell, mått och kulör samt brandklass och ljudklass.
  • Uppställningsritningen innehåller också information om karm och trösklar, beslag (lås och trycke) samt om dörren skall vara vänster- eller högerhängd.
  • Revideringsmolnet och pilen visar att något ändrats på ritningen. Här verkar det som om en typdörr faktiskt tagits bort från den ursprungliga dörruppställningen.