Icke-bärande väggar

Icke bärande väggar är alla väggar som inte direkt samverkar med byggandens bärande konstruktion, dvs stommen. I gamla hus från seklets början kan innerväggarna vara plankväggar (grova plankor) eller tegel. Under kriget 1939-45 användes ersättningsmaterial som t ex koksbetong. I denna betong hade betongen spätts med koks vilket gjorde den mycket hård, vilket man upptäcker när man borrar i väggarna i hus från den tiden.

Innerväggar byggs ofta som regelväggar med trä- eller stålreglar, med gipsskivor eller något annat skivmaterial samt isolering vid behov. Reglar kan vara av trä eller stål/plåt och användas vid bygge av stommar i ytter- eller innerväggar samt som bärverk i inner/undertak. Leverantörerna har utvecklat profiler med olika egenskaper och med rationella system för montage.

På väggarna monteras socklar – ofta av trä, men klinker- respektive plastsockel kan förekomma. I väggarna förläggs elkablar samt ibland vatten- och värmerör.

Ytterväggen är ofta icke-bärande, en s k utfackningsväggar. Fasad och yttervägg ingår i klimatskärmen. Det är endast insidan av väggen som betecknas som stomkomplettering. Yttervägg har strängare funktionskrav än de innerväggar – oavsett de är bärande eller utfackningsväggar.

Icke-bärande väggar är bl a:
  • Vissa ytterväggar s k utfackningsväggar
  • Insida bärande yttervägg
  • Lägenhetsskiljande väggar
  • Rumsavskiljande väggar

Insida yttervägg

Många icke-bärande ytterväggar, s k utfackningsväggar, består av en konstruktion med flera materialskikt som kompletterar varandra funktionsmässigt.Även brand- och ljudkrav beaktas vid konstruktionen av ytterväggen.

Insida yttervägg är en del av hela väggkonstruktionen. Det finns även ytterväggskonstruktioner som består av ett enda skikt, där insida yttervägg är av samma material som den bärande konstruktionen.

Felaktigt/fuktigt material eller slarvigt utförande kan fördärva konstruktionen och ge upphov till mögel, missfärgningar, ljudbryggor osv.

Materialen i ytterväggen utgår ofat ifrån en regelstomme med en utvändig vindspärr. Innan isolering, ångspärr och ytskikt monteras skall först installationerna, dvs rör och kanaler som skall dras i väggen.

Vid ytterväggar som är massiva är väggkonstruktionen ett enda material, exempelvis lättbetong. Då spacklas och målas eller putsas insidan på väggen direkt.

När varm inomhusluft tränger ut genom ytterväggskonstruktionen finns risk för kondens mot väggens yttre kallare ytor. Beroende på ytterväggskonstruktion och material utformas väggen så att risk för kondens inte skall kunna uppstå. Användning av ångspärr på insidan är vanligast.

Exempel på ytterväggskikt och funktionskrav:
  • Värmeisolering = skivor/mattor av sten, glasull, cellplast eller cellulosa.Värmeisoleringsförmågan i ett hus definieras som byggnadens U-värde och är ett mått på hur stora värmeförlusterna är.
  • Ljudisolering – Isoleringen har samtidigt en ljudisolerande funktion.
  • Vindspärr av skivor eller folie. Skall eliminera värmeförluster genom drag i konstruktionen. Den placeras i yttre delen av konstruktionen.
  • Ångspärr av plastfolie som monteras med dubbelhäftande tejp eller med häftpistol med viss typ av klamrar. Denna skall förhindra att fuktig inomhusluft skall tränga ut och kondensera i väggens kallare yttre delar.
  • Invändiga väggskivor i ett eller två lager. Brand- och ljudkrav avgör.
  • Syllisolering är en fukt- och ljud-spärr som placeras under konstruktionen mot platta på mark/grundkonstruktion eller bjälklaget.

De vanligaste materialen i ytterväggar är stenull, glasull och cellplast. I ytterväggar används isoelringsskivor men även en form av mattor och sprutisolering förekommer.

Insida vägg mot massiv yttervägg

Ytterväggar av t ex lättbetong/gasbetong kan vara massiva varvid insidan av väggen, putsas alternativt spacklas och målas. Eldragning ”spåras” in i lättbetongväggen.

En lättbetongvägg kan vara av sandwich-konstruktion varvid insida yttervägg utgörs av en konstruktion av t ex reglar och gips.

Insidan kan även putsas. Lättbetongen och lättklinker utgör bra då putsbärare.Invändig puts kan ha tjocklek ca 10 mm puts- och murbruk (åtgång ca 20 kg/m2).

Innervägg

Inner- eller mellanväggarna byggs som regel direkt på bottenplattan eller bjälklaget. Byggs undergolvet först är det lättare att i ett senare skede flytta innerväggarna. Om installationer för t ex el och vatten förläggs i väggen försvåras rivning eller flyttning av väggen i framtiden.

Innerväggar byggs ofta som regelväggar men kan också bestå av lättbetongskivor som monteras på plats. Byggs stommen av lättbetong byggs ofta även innerväggarna av lättbetong.

Brand- och ljudkrav kan påverka vilka material och konstruktioner som är lämpliga samt vilken tjocklek väggen skall ha.

Regelväggar

Invändiga regelväggar byggs i dag med 900 mm breda skivor och med reglar på c/c 450 mm. För några år sedan var det vanligt med ett centrumavstånd på 600mm.

Skivorna är ofta av kartongklädd gips förutom i våtutrymmen där cementskivor eller icke fuktkänslig gips kan användas.

När innerväggarnas stomme består av reglar kan det krävas förstärkningar, s k kortlingar för montage köksinredning, handfat, skåp, rör, toalettstolar.

Reglar kan vara av trä eller stål/plåt. Leverantörer har utvecklat profiler med olika egenskaper och med rationella system för montage.

Väggskivorna kan bestå av gips- eller trä baserat material. Det finns skivor som står emot fukt dvs kan användas i väggar våtrum som underlag för våtrumstapeter, kakel mm.

Massiva innerväggar

Innerväggar kan också muras av massiva lättbetongblock eller lättklinker. Dessa massiva vägar användas till både bärande och ej bärande väggar i såväl småhus, flerbostadshus, kontor, industri som skolor/daghem.

Innerväggar kan även byggas av lättbetong då massiva byggelement eller block sammanfogas. Ljudisoleringsförmåga för lättbetong beror på materialets densitet och tjocklek.

Kraven på väggtjocklek, densitet och murningsteknik samt armering skiljer mellan olika väggtyper. Bärande och/eller väggar som skall isolera har andra krav än enkla rumsavskiljnade väggar.

Murade innerväggar av lättbetong eller lättklinker byggs i regel i tjocklekar på från 10 till 200 mm.

Flyttbara innerväggar och vikväggar

Flexibla planlösningar erhålls med monteringsfärdiga väggar i sektioner.

En annan flexibel planlösning är vikväggar som finns i olika utföranden samt med olika kvalitet beträffande t ex ljudisolering.

.

Annons