Kompetensbehov – Byggnadsberedning

Kompetensbehovet vid byggnadsberedning, såsom håltagning, sanering och rivningsarbeten, omfattar säkerhets- och miljöfrågor.

  • Kontroll över risker och riskmaterial och en god planering av arbetena.
  • Ett säkert handhavande av tunga maskiner och redskap.
  • Kunskap om hälso- och miljöfarliga ämnen och hållfasthet.
  • Förutsättningar och kompetens att etablera skyddsåtgärder

Vid ROT-arbeten är det särskilt viktigt att ta hänsyn till säkerhet och miljö även för de boende eller andra brukare som befinner sig samtidigt i byggnaden. I yrkesutbildningarna för respektive yrke ingår sällan kunskap om just ROT-arbeten och de särskilda förutsättningar som gäller.

Annonsplats
Viktiga kompetenser för den som arbetar med håltagning, rivning eller sanering är bl.a:
  • planering av arbetet utifrån hållfasthet, skyddsåtgärder, ev andra arbeten eller verksamheter, materiallogistik
  • Avfallshantering och sortering av materialfraktioner utifrån lokala förutsättningar, säkerhet och för bästa möjlighet till återvinning och ekonomi.
  • förståelse för hållfasthet i byggnader och kunna planera arbetet samt upplag för uttagna material – utan risk för rasolyckor
  • kunskap om maskinsäkerhet samt avgränsning och skyltning av riskområden vid demonteringsarbeten
  • skyddsåtgärder mot damm
  • säkra lyft
  • kunskap om identifiering av samt säker hantering och omhändertagande av hälso- och miljöfarliga material.

En hel del av ovanstående ingår eller bör ingå i yrkesutbildningen för byggare och även håltagare, som därmed också får en massa annan mer eller mindre användbar kunskap på köpet.

Men hur säkerställs rivarens kompetens?
  • Vad behöver egentligen en rivare (och en håltagare) veta för att kunna utföra sitt yrke på ett kvalitativt och säkert sätt?
  • Hur säkerställs den kunskapen?
  • Kräver beställare av rivningsentreprenader att arbetarna har grundläggande kompetens för ett effektivt, ekonomiskt och säkert genomförande?
  • Om en beställare som arbetar seriöst med SAM vill styra upp rivningsentreprenören och kompetensen i rivningsentreprenaden – hur ska hen formulera sina krav?

Yrkesutbildningar inom byggnadsberedning

Foto: Henrik Månsson, Void.

En håltagare som genomgår yrkesutbildning mot yrkesbevis får en stabil grundläggande kunskap liksom de som bygger, t ex trä- och betongarbetare. I utbildningen ingår bl.a hållfasthetslära, ritningsläsning, lagar och förordningar, materialkunskap, farligt avfall samt arbetsmiljö och säkerhet.

En håltagare är dock en ”maskinoperatör” som behöver kunskap och färdighet att hantera specifika maskiner beroende på varumärke och modell. Detta ingår inte i yrkesutbildningen.

Annonsplats

Det innebär att de för håltagningsyrket grundläggande kunskaperna tillhandahålls av respektive maskinleverantör – och inte nödvändigtvis via yrkesutbildningen eller de läromedel som används där.

För rivningsyrket är utbildningskriterierna i princip tvärtom. En rivningsarbetare behöver inte kunna läsa en ritning, förstå hållfasthetsprinciperna, känna till risker och säkerhetsåtgärder eller lagstiftning. Trots de säkerhets- och hälsorisker som föreligger för både yrkesarbetare, tredje man och egendom vid rivning och sanering finns (vad vi vet) ingen grundläggande yrkesutbildning mot yrkesbevis för rivare.

För riv och sanering finns vissa specialutbildningar för hantering av maskiner, utrustning, saneringsmetoder och skyddsåtgärder men ingen ”grundläggande” yrkesutbildning som ger kunskap och förståelse för helhet och risker.

  • Varför finns ingen grundläggande yrkesutbildning för rivningsyrket trots att det kanske är den yrkesgruppen som skulle behövt den bättre än en håltagare?
  • Kan ske är det inte så stor efterfrågan på en lång yrkesutbildning när hantverket till stor del lärs ut av leverantörer och kollegor?
  • Vore det effektivare och kanske mer motiverat att utforma relevanta utbildningar för de yrken som inte bygger eller heller inte ingår bland de UE som samordnas på en byggarbetsplats för att just bygga?
Sammanfattningsvis:

Varför måste en håltagare lära sig bygga en lågform… medan en rivare inte ens behöver kunna något om arbetsmiljö, hållfasthet och andra säkerhetsrisker vid rivning?

Det borde kanske finnas relevanta yrkesutbildningar som riktar sig specifikt till de som river ner – inte bygger upp samt till de som rycker ut i tid och otid när andra byggt eller projekterat fel…

Kanske lämpligt att utgå ifrån grundläggande förutsättningar för respektive yrke innan kunskapskrav och utbildning fastställs,  t.ex.

Bör kompetenskrav för byggnadsberedare, jämställas med de som gäller för en hantverkare, som bygger och skapar, eller bör kompetensen för just ”byggnadsberedare”, som river ner och bereder plats för hantverkare, ha kunskap som kvalitetssäkrar just det arbetet?

Kunskap för byggnadsberedare

Rot och rivning – samlade artiklar

Asbest – förekomst och risker

Selektiv rivning – samlade artiklar

Hållfasthetslära – grundläggande teori och förståelse

Yrkesinformation från BFB

Rivning

Annonsplats

Branschföreningen för Byggnadsberedning
Sponsrar Byggipedia


Annonsplats
Annonsplats