Etikettarkiv: Materialkunskap

Regler och åtgärder mot kvartsdamm

Gränsvärden och C-märkning av kvarts

Byggipedia har haft ett uppdrag att sammanfatta de svenska reglerna kring stendamm och kvarts inför den internationella branschorganisationen IACDS .

Fler artiklar: Kvartsdamm

Arbetsmiljöverket har beslutat att c-märka ämnet kvarts. C-märkning innebär att det finns risk att utveckla cancer vid exponering – om gränsvärdena överskrids.

I Sverige är gränsvärdet för halten kvartspartiklar max 0.1 milligram kvarts per kubikmeter luft. Den amerikanska organisationen för yrkeshygien som brukar vara vägledande rekommenderar ett gränsvärde på en fjärdedel av det svenska. Fortsätt läsa Regler och åtgärder mot kvartsdamm →

Farliga ämnen, Rivning och håltagning

Kvartsdamm kan ge silikos

Byggipedia

Om kvarts

Byggipedia har haft ett uppdrag att sammanfatta de svenska reglerna kring stendamm och kvarts inför den internationella branschorganisationen IACDS .

Fler artiklar: Kvartsdamm

Kvarts är ett mineral av kristallstruktur som består av kiseldioxid.

Kvarts finns bland annat i granit och gnejs.

Stendammet från arbete med sand-, berg- och stenmaterial kan innehålla kvarts – ibland i höga halter.

Kvartsdamm finns i:

Gruv- och stenindustrin – damm uppstår när man till exempel krossar, sorterar och maler sten.
I stålverk och gjuterier används kvartssand vid gjutning och i porslinsfabriker och andra keramiska industrier.
Där glas- och slipvaror tillverkas.
Byggnadsämnesindustrin, till exempel där man tillverkar betong-, tegelbyggelement och takpapp.
Byggnads- och anläggningsverksamhet, bland annat när man river byggnader och driver tunnlar.
Där man slipar, borrar och bilar i betong. Även när man sopar gator finns kvartsdamm.

Källa: Kvartsdamm (Arbetsmiljöverket)

Fortsätt läsa Kvartsdamm kan ge silikos →

Byggkeramik

Råvaror och tillverkning – Byggkeramik

Byggipedia

Kakel och klinkerplattor tillverkas av lera. Lera bränns till keramik vilket är en metod som funnit i flera tusen år bl a i Kina och i Mellanöstern. De första keramiska plattorna formades till en början ganska grovt av torkade lerklumpar. Med tiden upptäckte man att leran fick bättre hållfasthet om de brändes i den öppna elden.

Innehållet på denna sida är framtaget i samarbete med Byggkeramikrådet, BKR.

Bilderna tillhör Byggkeramikrådet.

Tillverkning av keramiska plattor skeridag över hela världen. I Europa har Italien, Spanien, Portugal, Tyskland, Frankrike m.fl. länder länge varit framstående. I Sverige tillverkades kakelplattor fram till 1978 (Uppsala Ekeby) och klinkerplattor till 2008 (Höganäs). Under 2000-talet har Asien och då framförallt Kina kommit ikapp Europa i tillverkningskapacitet.

Keramiska plattor finns idag i en mängd olika typer, kvaliteter, format, färger, ytstrukturer och användningsområden. I Sverige har vi använt keramiska plattor sedan 1600-talet. Till att börja med, grovhuggna, tegelliknande plattor för golv och senare glaserade, eller oglaserade plattor för väggar.

Lera är mineraliskt material

Lera är ett av de allra vanligaste ämnena i jordskorpan och består av mikroskopiska partiklar av bergarter, som under miljontals år malts ner av naturens krafter till ett finkornigt pulver och pressats ihop till lera. Leran är oftast hård, kompakt och finfördelas före beredning, blandas med vatten, till plastiska lermassor som kan formas till olika föremål och brännas till keramik.

Fortsätt läsa Råvaror och tillverkning – Byggkeramik →

Artiklar