Laster (tyngder) som påverkar en byggnad, en väg eller anläggning kan beräknas som en kraft som verkar – med ett visst tryck – mot underlaget, t ex på ett bjälklag.

Belastningar (laster) som byggnader och byggdelar utsätts för är t ex:

• Människor, maskiner och inventarier
• Vindlast, snölast
• Olyckslast, påkörningslast
• Jordtryck, dvs markens tryck mot husgrunden

Punktlast

En belastning eller last kan ske på en mycket begränsad yta eller en punkt och kallas då för punktbelastning:

Utbredd last

En tyngd eller belastning som breder ut sig över en större yta kallas utbredd last:

Spridning av koncentrerad last

En koncenterard belastning på en byggnadsdel, t ex en maskin, är som en punktlast. Genom byggnadstekniska åtgärder fördelas sådan laster till en utbredda laster. Detta är bättre ur hållfasthetssynpunkt.

För att fördela den tyngden från en tung maskin på ett industrigolv kan man gjuta ett fundament som tar upp och sprider lasten över en större yta. Ett fundament är en förtjockning av underlaget som hjälper till att sprida lasten i sidled och därmed minskar de skadliga påkänningarna på golvet.

På samma sätt bygger man med fundament under byggnader för att fördela tyngden av byggnaden ner i marken. En mer utbredd last tas bättre upp och undviker sättningar och deformationer i marklagren.Så kallade grundsulor gjuts i anslutning till källareväggar och grundplattor och har till uppgift att sprida ut den last som via byggnadens stomme, bärande väggar förs ner i grunden.

Hur stor är kraften som verkar på byggnadsdelen?

Belastningen på en byggnadsdel anges i enheten Newton, eller kN/m2, och är ett mått på den kraft som verkar vertikalt eller horisontellt mot en byggdel, t ex snölasten på ett tak.

Hur stor kraften är beror på lastens tyngd och på gravitationen (tyngdlagen).

Beräkningsformel – kraft

F = m·a

• F=kraften (Newton, N)
• m=massan (kg)
• a=accelerationen (m/s²) – detta fall samma som gravitaionen, dvs knappt 10 m/s²