Sprickor i betongkonstruktioner kan uppstå vid temperaturförändringar då materialet utvidgas eller krymper ihop. Sprickor är antingen smala och tätt fördelade eller grova och glest fördelade.
Fortsätt läsa Sprickbildning i betong
På 1800-talet började stål användas för att armera betong. Armering förekommer idag också i många bärande murverk, t ex lättbetongkonstruktioner.
Laster (tyngder) som påverkar en byggnad, en väg eller anläggning kan beräknas som en kraft som verkar – med ett visst tryck – mot underlaget, t ex på ett bjälklag.
Belastningar (laster) som byggnader och byggdelar utsätts för är t ex:
En belastning eller last kan ske på en mycket begränsad yta eller en punkt och kallas då för punktbelastning:
En tyngd eller belastning som breder ut sig över en större yta kallas utbredd last:
En koncenterard belastning på en byggnadsdel, t ex en maskin, är som en punktlast. Genom byggnadstekniska åtgärder fördelas sådan laster till en utbredda laster. Detta är bättre ur hållfasthetssynpunkt.
För att fördela den tyngden från en tung maskin på ett industrigolv kan man gjuta ett fundament som tar upp och sprider lasten över en större yta. Ett fundament är en förtjockning av underlaget som hjälper till att sprida lasten i sidled och därmed minskar de skadliga påkänningarna på golvet.
På samma sätt bygger man med fundament under byggnader för att fördela tyngden av byggnaden ner i marken. En mer utbredd last tas bättre upp och undviker sättningar och deformationer i marklagren.Så kallade grundsulor gjuts i anslutning till källareväggar och grundplattor och har till uppgift att sprida ut den last som via byggnadens stomme, bärande väggar förs ner i grunden.
Belastningen på en byggnadsdel anges i enheten Newton, eller kN/m2, och är ett mått på den kraft som verkar vertikalt eller horisontellt mot en byggdel, t ex snölasten på ett tak.
Hur stor kraften är beror på lastens tyngd och på gravitationen (tyngdlagen).
När en byggnadsdel t ex ett bjälklag eller en balk utsätts för en belastning i någon punkt uppstår spänningar i materialet, sk påkänningar. Dessa påkänningarna kan orsakak spänningar i olika materialriktningar, dvs inte enbart i den riktning som kraften verkar.
Ur hållfasthetssynpunkt är det viktigt att både bedöma de krafter som en byggnad eller en väg kommer att utsättas för – och hur stora påkänningar som valda material och konstruktioner klarar av!
Ett materials eller en byggdels hållfasthet är ett mått på hur stora påkänningar materialet tål innan det går sönder och ett ”brott” uppstår – eller permanent deformeras (så att byggdelar inte kan återta sin ursprungliga form och hållfasthet).
Fortsätt läsa Hållfasthetslära
Vi behöver dig för att kunna driva och utveckla Byggipedia vidare: