Om armeringen

Armeringens funktion i betongkonstruktioner

På 1800-talet började stål användas för att armera betong. Armering förekommer idag också i många bärande murverk, t ex lättbetongkonstruktioner.

Armering konstruktioner ökad hållfasthet. Arme­r­ingen förbättrar både drag-, tryck- och skjuvhållfastheten,. Den fördelar belastningen och förhindrar sprickbildning i materialet.

Förr byggdes bärande väggar som var betydligt tjockare, än de som byggs idag. Genom att armera konstruktionen kan samma hållfasthet uppnås utan att behöva bygga extremt tjcoka väggar.

Armeringen möjliggör  ”slankare” betongkonstruktioner eftersom mängden betong kan minskas.

Armeringsarbete utförs på byggarbetsplatsen eller vid fabrik om betongelement förtillverkas (prefabriceras) där.

Armeringskvaliteter

Armering finns som olika kvaliteter och i en enda konstruktion kan olika dimensioner samt flera olika utseende på armering förekomma.

Stålets egenskaper beror på kolhalten som påverkar bl a mjukhet och seghet.

  • Legerat stål innebär att stålet blandats med tillsatsämnen för att förbättra vissa materialegenskaper.
  • Varmvalsat stål har hög draghållfasthet vilket är en viktig egenskap i betongs, som är ett sprött material med låg draghållfasthet.
  • Rostfritt stål används om det finns ökad risk för korrosion t ex där konstruktionen utsätts för vägsalt, stora temperaturvariationer.

Armeringens betydelse för hållfastheten

Utan armering kan en betongkonstruktion brista plötsligt och utan förvarning. I armerad betong hinner sprickbildning och även deformation upptäckas och åtgärdas.

Kraftupptagande armering

Kraftupptagande armering är den armering som ger konstruktionen sin hållfasthet och kan delas in i:

  • Dragarmering används där stora dragpå­känningar kan förväntas, bl a i underkant av bjälklag. I betong fyller är dragarmeringen en viktig funktion eftersom betongen har låg draghållfasthet.
  • Tryckarmering används i betongkonstruktioner med stor tryckpåkänning, t ex pelare och väggar.
  • Skjuvarmering  används vid upplagsändarna, i form av vertikala eller sned­ställda byglar alternativt att armerings­stänger bockas i änden, konstruktioner, som plattor eller balkar, där risk finns att skjuvpåkänningarna blir stora pga böjning,
  • Sprickarmering används för att förhindra sprickbildning till följd av rörelser i materialet. Ett vanligt exempel är uppkomst av krympsprickor när nygjuten betong torkar.
  • Fördelningsarmering används för att fördela lasterna i huvudarmeringen och samtidigt förhindra sprickbildning.

Armeringens placering i betongskiktet avgör vilken typ av påkänning armeringen kommer att ta upp. T ex placeras dragarmering i underkant av ett bjälklag och tryckarmering i ovankant.

Icke kraftupptagande armering

Monteringsarmering tar inte upp någon kraft i konstruktioner. Dess funktion är istället att stabilisera och fixerar den kraftupptagande armeringen.

Utan stabil montering av armeringen är det risk att den kraftupptagande armeringen ändrar läge och glider isär. Detta kan få allvarliga konsekvenser för hela konstruktionens hållfasthet. Därför är även monteringsarmeringen också viktig för konstruktionens hållfasthet.

Exempel på monteringsarmering av byglar i pelare
Monteringsarmering pelare BEGroup
Monteringsarmering ligger runt de stående armeringsjärnen i en armerad betongpelare. Bild:: BEGroup

 

pelarkorg rostfritt stål BEGroup
Pelarkorg, armering i rostfritt stål. Bild: BEGroup

Byglarnas uppgift är dels att fixera armeringen, dels att binda stängerna till varandra.

Källor och länkar

Armeringshandboken 2012 (BE Group)
4D CAD och Line of Balance för effektivt betongbyggande (Luleå Tekniska Universitet)
Snabbfakta om armering (BE Group)

.

Annons