Linjer, symboler och förkortningar

Linjer på ritningar

På ritningar förekommer en flera typer av streck och linjer. Ritningar förtydligas genom att användning av olika typer av linjer för olika saker. Linjerna på en ritning har olika tjocklek om det behövs för att särskilja dem och förtydliga ritningen.

  • En heldragen linje betecknar ofta en kontur som är synlig i den aktuella vyn.
  • Streckade och punktstreckade linjer brukar beteckna dolda konturlinjer, dvs konturer som ligger bakom eller i en vägg och därför inte alls är synliga i verkligenheten – eller utifrån den aktuella vyn.

OBS! Linjer på en ritningar kan också vara måttlinjer eller föreställa armeringsjärn.

Heldragna linjer

Heldragna linjer på ritning kan bl a vara:

  • Synliga konturer
  • Måttlinjer
  • Diagonaler
  • Gräns mellan olika materialskikt
  • Alla elledningar (även dolda) på E-ritning
  • Synliga rör i ritningens snitt

Punktstreckade linjer

Punktstreckade linjer på ritning kan bl a vara:

  • Systemlinjer
  • Brottlinjer
  • Snitt
  • Centrumlinjer
  • Symmetrilinje

Konnektionslinjer

Vid konnektion passas alltså två eller flera ritningarna (konnektioner) ihop för att ge hela bilden av en större byggnad som inte fått plats på en enda ritning. Detta kallas konnektion.

  • På varje ritningarna visas vid snittet där byggnaden delats en s k  konnektionslinje.
  • Konnektionslinjer anger vilka konnektioner som hör ihop samt var och hur ritningssnitten skall passa ihop med varandra

Prickade linjer

Prickade linjer användas ibland på ritningar för att visa en byggnadsdel eller inredningsdetalj som inte ingår i entreprenaden men som man skall förbereda plats och/eller installationer för så att den som flyttar in enkelt kan komplettera. Exempel:

  • installation av tvättmaskin och torktumlare
  • en mellanvägg som t ex en lägenhetsköpare i nybyggnadsprojekt själv kan välja om han/hon vill ha byggd eller inte (i bygghandlingen måste dock väggen ritas in om den skall byggas!)

Måttlinjer

I bilden finns delmåttet 910mm angivet. Måttet är understuket för att visa att ritningen inte är ritad i
exakt rätt skala.

Det går alltså inte at mäta direkt på ritningen – utan det är det angivna måttet som måste användas vid utsättning och byggande

Övriga måttrelaterade streck och linjer på bilden:
  • måttlinje – den långa linjen som löper längs med
  • måttgränslinjerna – en på var sida som visar mer tydligt var delmåttet börjar och slutar.
  • måttgränsmarkeringarna – det lilla snedstrecket där måttlinjen korsar måttgränslinjerna. Detta för öka tydliggörheten samt särskiljer delmått från pilmått och andra linjer på ritningen.

Ritningssymboler

På ritningar används en mängd symboler som skall förenkla och förtydliga ritningarna. Det gäller då klart att förstå vad symbolerna betyder…

Här följer några exempel på allmänna symboler och markeringar på ritningar för bygg, mark och anläggning.

Symboler på översiktsplaner och markritningar

Linjer, markeringar och symboler bygg och mark

Ingjutningsgods, t ex ventilationsrör, hål och nischer

Förklaringar till bilden:
– Sifferorna inuti symbolerna är löpnummer som anges i förteckning över ingjutningsgodset
– Hål (genomgående) ritas med två diagonaler.
– Nischer (ej genomgående) ritas med en diagonal.

Ritningssymboler för fästdon (K-ritning)

Pilsymboler, ritningspilar

Riktningspil, norrpil samt entrépil:

Förklaringar till bilden:
– Norrpilen används för att underlätta orienteringen på översiktsritningar och situationsplaner.
– Entrepilen markerar bl a huvudentré på planritning. Riktningspilen används bland annat vid ramper och trappor (se bild).
– Riktningsmarkering används för att visa riktning på t ex golvbrädor eller armering.

Pilar och ritningssymboler för trappor och ramper:

Förklaringar till bilden:

– En pil som anger lutning pekar normalt nedåt. Undantag är trappor och ramper där pilen pekar uppåt!
– Ovanpå lutningspilen står ibland siffror. Dessa anger lutningen, t ex 1:50 som innebär en höjdskillnad på en centimeter per 50 centimeters sträcka.

Sluttande underlag/lutning:

Förklaringar till bilden:
– För sluttning pekar pilen normalt nedåt (för trappor och ramper pekar den uppåt)
– Här anges lutning 1:100, dvs en meters höjdskillnad per hundra meter ramp – eller en centimeter per hundra centimeter (= 1 meter) ramplängd.

Ytmarkeringar

Ytmarkeringar används för att visa olika material i marken eller i byggnadsdelen. Även snittytor på ritning kan markeras genom att de är tonade eller skrafferade. Stora ytor/areor är ibland enbart markerade längs konturen. Markeringens utseende varierar med det material som snittytan avser. Varje material har sin speciella ytmarkering.

Exempel på ytmarkeringar på markritningar:

Exempel på ytmarkeringar för byggnadsmaterial:

Armeringssymboler

Armeringssymboler visas på konstrukionsritningar och består främst i armeringsstänger kombinerat med typbeteckningar och mått.

Till armeringsritningar hör också en armeringsförteckning över alla typer av armeringsstänger som ingår i konstruktionen, antal och dimensioner. VISA EX

Armeringsstänger har olika längd och diameter. Vissa är böjda. Armeringsspecifikationen används som underlag för klippning och tillverkning av armeringen. Detta görs på fabrik eller på byggarbetsplatsen.

På ritningarna ritas en armeringssymbol för vare enskild armeringstyp och -dimension. Armering som ligger i överkant av platta ritas med heldraget streck, medan underkantsarmering ritas som en streckad linje. Ett tvärsnitt av armeringsjärn ritas som en svart prick.

Korsande armering samt armeringsnät i tvärsnitt:

Armeringssymbolen över- och underkantsarmering:

Inredning och snickerier

Snickeriprodukter är bl a fönster och dörrar samt inredning i bl a köks- och badrum. Bland symbolerna som visas här ingår även annan utrustning i kök och bad.

Symboler för skåp och annan utrustning inredning kompletteras ofta med bokstavsbeteckningar som
förtydligande. Exempel är bl a:

  • G – garderob
  • L – Linneskåp

Ritningssymboler – Dörrar:

Ritningssymboler – Fönster:

REVIDERINGAR



Förklaringar:

Den del som ändrats(reviderats) i ritningen ovan har markerat genom att ritats ett ”reviderings-moln” runt området och även pekat på det med en revideringspil (triangeln med svart spets).

I revideringspilen står vilken revideringsomgång det gäller (i detta fall är det revidering B som markerats. Den första revideringen av denna ritning var revidering A Pilen som markerar revideringsomgång A finns kvar, men den svarat pilspetesen är borta. Endast ny revideringspilar har den svarta spetsen!

Nästa revidering är C, sedan D osv. De olika revideringsomgångarna anges även i namnrutan/ritningshuvudet.

Förkortningar i bygghandlingar

Ritningar och beskrivningar innehåller en mängd olika beteckningar som förtydlgar och symboliserar olika delar.

Förkortningar som betecknar olika rum, byggdelar eller installtionsdelar, t ex inom el och VVS är vedertagna inom byggbranschen. Här följer några vanliga exempel på förekommande förkortningar i ritnings- och bygghandlingssammanhang:

Byggnadsdelar, rum

  • BV Barnvagnsrum
  • CY Cykelrum
  • F Förråd
  • KLK Klädkammare
  • BJL Bjälklag
  • PL Platta
  • P Pelare
  • YV Yttervägg

Inredning, kök

  • G Garderob
  • L Linneskåp
  • ST Städskåp
  • Kök
  • DB Diskbänk
  • DM Diskmaskin
  • K Kylskåp
  • K/F Kyl och frys (kombinerad)

Bad, tvätt, VVS 

  • TM Tvättmaskin
  • TT Torktumlare
  • TP Tvättpelare (tvättmaskin med torktumlare placerad ovanpå)
  • TSK Torkskåp
  • TS Tvättställ
  • VK Vattenklosett
  • BL Blandare
  • TV Tappventil
  • VV Varmvatten
  • KV Kallvatten
  • VVC Varmvatten cirkulationsledning
  • VVB Varmvattenberedare
  • P Pump
  • B Brunn
  • RL Renslucka
  • VG Vattengång
  • STPR Stuprör

El

  • ELC Elcentral
  • UC Undercentral
  • Anl Anläggning
  • HSP Högspänning
  • TP Telefon

Brand

  • BP Brandpost
  • SH Sprinklerhuvud

Mått

  • r Radie
  • d Diameter
  • s,c alt c/c Centrumavstånd
  • UK = Underkant
  • ÖK = Överkant
  • FG = Färdigt golv

.