Kategoriarkiv: Farliga ämnen

Riskmaterial vid rivning

Miljöstörande material i rivningsavfall (Reforsk 1993)

Många av de farliga material som sedan länge är förbjudna att använda kan finnas kvar i byggnader som skall rivas eller byggas om.

Mycket är relativt ofarligt fram tills dess att det rivs ut eller bearbetas. Det är då farliga ämnen frigörs genom dammet som uppstår. De kan också orsaka hälso- och miljöproblem om det inte hanteras korrekt som avfall.

Vid rivning och ROT-arbeten måste farliga material och ämnen hanteras och omhändertas separat. Hälsoriskerna för arbetarna måste också beaktas.

1993 genomförde Sysav utveckling och Stiftelsen Reforsk ett omfattande inventeringsprojekt i syfte att undersöka förekomst av miljö- och hälsofarliga byggprodukter i äldre hus. Efter detta infördes miljöinventeringar i samband med rivning och renovering.

Slutsatserna från studien var bl a:

  • kvicksilver, asbest, PCB, freon som bly och kadmium förekommer i äldre hus och byggprodukter
  • de byggprodukter som innehåller dessa ämnen är ofta är relativt enkla att omhänderta –  under förutsättning att de identifieras innan  rivning och innan massorna blandas.

Flera  vägledningar, rapporter och metoder har utvecklats i syfte att utbilda, identifiera och omhänderta farliga ämnen från bygg- och rivningsverksamhet.

Förekomst av de material och produkter som identifierades i projektet 1993 har sannolikt minskat. Samtidigt har idag ny kunskap tillkommit och andra ämnen uppmärksammats som riskmaterial. Även föroreningar från industriell verksamhet kan förekomma i byggdelar, mark och material.

Fortsätt läsa Riskmaterial vid rivning

Kvartsdamm på byggarbetsplatser

Omfattande studie om byggdamm

Byggipedia har haft ett uppdrag att sammanfatta de svenska reglerna kring stendamm och kvarts inför den internationella branschorganisationen IACDS .

Fler artiklar: Kvartsdamm

I en IVL studie om exponering för damm på byggarbetsplatser studerades några yrkesgrupper och arbetsmoment med utgångspunkt ifrån exponering för damm.

Underlaget till denna artikel och sammanfattning baseras på den innehåll ur den första rapporten i studien. För mer information och utförliga detaljer kring dammbegränsning vid olika arbetsmoment och arbetsmetoder – se rapporterna (länkar nedan) Fortsätt läsa Kvartsdamm på byggarbetsplatser

Regler och åtgärder mot kvartsdamm

Gränsvärden och C-märkning av kvarts

Byggipedia har haft ett uppdrag att sammanfatta de svenska reglerna kring stendamm och kvarts inför den internationella branschorganisationen IACDS .

Fler artiklar: Kvartsdamm

Arbetsmiljöverket har beslutat att c-märka ämnet kvarts. C-märkning innebär att det finns risk att utveckla cancer vid exponering – om gränsvärdena överskrids.

I Sverige är gränsvärdet för halten kvartspartiklar  max 0.1 milligram kvarts per kubikmeter luft. Den amerikanska organisationen för yrkeshygien som brukar vara vägledande rekommenderar ett gränsvärde på en fjärdedel av det svenska. Fortsätt läsa Regler och åtgärder mot kvartsdamm

Kvartsdamm kan ge silikos

Om kvarts

Byggipedia har haft ett uppdrag att sammanfatta de svenska reglerna kring stendamm och kvarts inför den internationella branschorganisationen IACDS .

Fler artiklar: Kvartsdamm

Kvarts är ett mineral av kristallstruktur som består av kiseldioxid.

Kvarts finns bland annat i granit och gnejs.

Stendammet från arbete med sand-, berg- och stenmaterial kan innehålla kvarts – ibland i höga halter.

Kvartsdamm finns i:

  • Gruv- och stenindustrin – damm uppstår när man till exempel krossar, sorterar och maler sten.
  • I stålverk och gjuterier används kvartssand vid gjutning och i porslinsfabriker och andra keramiska industrier.
  • Där glas- och slipvaror tillverkas.
  • Byggnadsämnesindustrin, till exempel där man tillverkar betong-, tegelbyggelement och takpapp.
  • Byggnads- och anläggningsverksamhet, bland annat när man river byggnader och driver tunnlar.
  • Där man slipar, borrar och bilar i betong. Även när man sopar gator finns kvartsdamm.
Källa: Kvartsdamm (Arbetsmiljöverket) 

Fortsätt läsa Kvartsdamm kan ge silikos