Stommaterial och utförande

Stommaterial

Stommens utformning och stommaterial kan vara en såväl ekonomisk som en praktisk fråga. Man brukar tala om tunga respektive lätta stommar och syftar då på vilken typ av material som används i stommen.

Tung eller lätt stomme?

  • Tjocka massiva tegelväggar i äldre hus är exempel på en fullgod ytterväggskonstruktion av ett enda materialskikt – förutom ytskikten.
  • Regelväggar har däremot flera olika materialskikt som samverkar och kompletterar varandra så att de tillsammans uppfyller väggens olika funktionskrav.

Olika stommaterialen kan också förekomma i kombination med varandra, t ex bjälklag av betong i kombination med murade väggar eller regelväggar. Bjälklagen är ofta, men inte alltid, av samma typ och material som stomväggarna t ex av lättbetong i lättbetongstomme, betong i betongstomme osv.

I småhus med träregelstomme brukar också bjälklagen vara av trä. Källarbjälklaget kan däremot vara av betong.

Det är vanligt att förtillverkade vägg- och bjälklagselement används i samband med storskalig bostadsproduktion. Ibland sker detta i kombination med gjutning på plats. I småhus är träregelväggar vanliga som bärande väggar.

Vanliga stommaterial i byggnader:
  • armerad betong
  • trä
  • stål, tunnplåt
  • tegel
  • lättbetong
  • lättklinker

Redan när man väljer stomme kan det vara bra att ha i åtanke vilka ytskikt man vill använda så att dessa kombineras och ger byggdelen en optimal funktion. Materialens värmekapacitet och fuktegenskaper är särkilt viktiga att beakta.

Tegel, betong och lättbetong är exempel på oorganiska material med god förmåga att transportera fukt. Om materialen får möjlighet ”andas” så att det kan torka ut så tar de inte skada av fukt.
Vill man bevara de goda fuktegenskaperna i den färdiga konstruktionen kan man i känsliga konstruktionsdelar välja att använda ytskikt med liknande egenskaper t ex puts, sten eller klinker.

Regelstomme

Trä

Trä är ett vanligt stombyggnadsmaterial i såväl i nya som i äldre hus.
I äldre hus kan de bärande väggarna utgöras av massiva träväggar, t ex timmerstockar.
I modernare hus är det vanligt med träregelväggar både som bärande och icke-bärande väggar.

Konstruktionsvirke, s k K-virke, förekommer i fyra hållfasthetsklasser.
Vilket konstruktionsvirke som skall användas anges på konstruktionsritning.
K-virket är uppmärkt med angiven brotthållfasthet, tjocklek i mm samt namn på trävarufirman och virkessorterare.
Virkesklass G4-0 – G4-2 (tidigare III – V) är lämpligt som konstruktionsvirke.

Ibland måste virket i byggnader skyddas mot skadeinsekter och fukt.
De mest känsliga/utsatta träkonstruktionerna bestrykes med träskyddsmedel eller köps tryckimpregnerat.
Impregneringsmedel bör dock undvikas i inomhuskonsruktioner – men behövs ibland i syll och/eller takstolar.

Stål

På senare år har det inom lättbyggnadstekniken blivit allt vanligare med stålstommar av tunnplåt.
Stålet valsas till för olika profiler för att passa olika ändamål. Vanligtvis byggs plåtstommen direkt på arbetsplatsen.

En stålregelvägg byggs upp som en traditionell träregel vägg med reglar och skenor i golv och tak. I ytterväggar används särskilda ytterväggsreglar.
Bjälklagselement av tunnplåt består av skivbeklädnad, profilerade plåtbalkar som stomme och primärbärverk.
Skenor och läkt utgör sekundärbärverk för isolering och skivbeklädnad. Bjälklagen byggs med lättbalkar – upplagt eller inhängt – kombinerat med någon form av skivmaterial .

Fördelarna med plåtreglar i yttervägg – istället för träreglar är att risken för köldbryggor minskar.
Nackdelen med stålreglar som bärande stomaterial kan vara de sämre brandegenskaper i förhållande till trä.

Betongstomme

Betong är vanligt i större byggnader men förekomer också i småhus.

Betongväggar gjuts på platsen med hjälp av betongformar eller levereras som förtillverkade väggelement.

Exempel på prefabricerade sandwichelement:
  • två betongskivor med ett mellanliggande skikt av cellplastisolering alternativt
  • ett betongskikt samt ett lättbetongskikt.

Även bjälklag gjuts helt och hållet på plats eller byggs med färdiga betongplattor. Ibland används kvarsittande gjutform.

Exempel på betongplattor:
  • hålbjälklag – där installationer kan dras igenom hålrummen i betongplattorna.
  • filigranbjälklag – ett mellanting mellan prefab och platsgjutet – bestående av en undre tunnare betongplatta som fungerar som en kvarsittande gjutform när ett övre betongskikt gjuts på.

Det finns även andra varianter av kvarsittande gjutform för såväl väggar, bjälklag som pelare och balkar.

Tegelstomme

Idag är tegel som stommaterial ovanligt. Förr var det desto vanligare att tegel användes som just stommaterial:

  • I början av 1900-talet förekom massiva tegelstommar på upp till 60-70 cm väggtjocklek. I lägre byggnader är det vanligt mer 1 ½-stens tegelväggar, ca 40 cm. Äldre hus med tegelstomme är inte alltid värmeisolerade utan de tjocka väggarna har bidragit till att också isolera huset.
  • På 1940-talet började man isolera tegelväggar invändigt med träullsskivor. Samtidigt började ytterväggar byggas av två tunnare parallella tegelmurar, varav en bärande, samt ett mellanrum emellan. Den inre muren var då bärande medan den yttre som kallas skalmur utgjorde fasad och klimatskydd. Idag fylls mellanrummet mellan skalmuren och den bärande muren med ett fukttåligt värmeisoleringsmaterial.

På marknaden finns idag både massiva och lättare mursten, s.k. hålstenstegel. Över fasadöppningar muras självbärande valv eller förtillverkade balkar, t ex armerade tegelbalkar. En asfaltpapp ska monteras bl a under den främre murens botten mot grundkonstruktionen.

Lättbetongstomme

Lättbetongstomme byggs med byggblock i varierande storlekar, densitet och hållfasthetsklasser eller som prefabricerade element. Armerade bjälklagselement finns som bärande inner- respektive ytterväggar, bärande källareytterväggar samt bjälklagselement. Förr murades lättbetongväggarna.

Under 1940 – 1950-talet blev det vanligt att bygga med lättbetongstomme. Väggarna var murade massiva väggar på 250-300 mm. Färdiga rumshöga väggelement har utvecklades efter hand.

I byggproduktion idag förekommer lättbetong som:
  • Block
  • Balkar
  • Element

Lättbetongens egenskaper varirer med densiteten. Lägre densitet ger generellt bättre värmeisolering men sämre hållfasthet.

I ytterväggskonstruktioner kan lättbetong bestå av tjocka massiva block alternativt av lite tunnare block som kombineras med andra värmeisolerande samt vindavvisande material. En s k kombinationsvägg kan bestå av lättbetong i kombination med mineralull eller cellplast.

Lättklinker

Lättklinker är en keramisk produkt bestående av ett hårt keramiskt skal runt ett poröst inre, vilket ger lättklinker dess specifika egenskaper. Som bärande väggar kan lättklinker byggas som massiva blockväggar eller kombineras med isoleringsmaterial. Lättklinker finns också som färdiga byggelement i form av bärande inner- och ytterväggar, bärande källareytterväggar samt som bjälklagselement.

I byggnadsstommar kan lättklinker förekomma i form av:
  • Block
  • Balkar
  • Vägg- och bjälklagselement

Lättklinkerblock finns i olika dimensioner för olika ändamål och funktion, olika tryckhållfasthetsklasser, densitet och dimensioner. Skillnad i densitet medför att blocken har olika egenskaper.

Isolering och puts kan läggas på yttervägg av lättklinker.