Stomkonstruktioner

Byggnaders stomsystem

Byggnadeens stomme delas upp i vertikalt respektive horisontellt bärverk. vertiklat bärverk kan vara väggar eller pelare. Horisontellt bärverk är bjälklag och balkar.

Bärande väggar

I nyproduktion av småhus anpassas de bärande väggarna till rumsindelning och utnyttjande av ytorna.I äldre småhus är det vanligt med en s k hjärtvägg, som löper längsgående genom hela huset. Hjärtväggen stabiliseras med hjälp av några tvärsgående bärande väggar eller av en bärande yttervägg. Bärande väggar kan ersättas med pelare och balkar där större öppna ytor eftersträvas.

När ytterväggen är bärande stabiliseras med några tvärsgående bärande väggar eller en hjärtvägg. I byggnader med flera våningsplan brukar även hisschakt och trapphus utnyttjas för att ge stabilitet åt stommen. I äldre hus kan den murade skorstensstocken samverka med stommen.

Det är ofta kostsamt att i efterhand bygga om och göra ingrepp i befintlig stomme. Placering av bärande väggar kan vara ett hinder vid framtida ändringar och ombyggnader. I verksamhetslokaler kan därför pelarstomme vara att föredra.

Bärande väggar i bostadshus byggs bl a av:
  • armerad betong
  • trä- eller stålreglar
  • tegel
  • lättbetong eller
  • lättklinker

Stålreglar av s k tunnplåt börjar bli allt vanligare i nya regelväggar.

Bärande yttervägg

Förutom värmeisolering av byggnaden skall en bärande yttervägg även skydda mot vind-, regn- och fukt utifrån. Detta sker i samverkan med fasaden. Fasadbeklädnaden bidrar också till att skydda ytterväggen. Beroende på stommaterial kan flera kompletterande materialskikt behövas i ytterväggskonstruktionen om fullgod funktion skall uppnås och alla byggnormer följas.

Pelarestomme

Möjlighet till öppna ytor och större flexibilitet avseende framtida ändringar i planlösning erhålls om stommen byggs som ett skelettsystem av pelare och balkar. Pelardäcksystem är ett exempel. Enstaka pelare och avväxlingsbalkar kan byggas som komplement till de bärande väggarna. Pelare och balkar tillverkas på byggplatsen eller i fabrik. Exempel på byggnadsstomme, s k pelardäck

Avståndet mellan två bärande väggar alternativt mellan olika pelare kallas spännvidd. Ju längre avstånd, dvs spännvidd, mellan upplagen desto starkare bjälklagskonstruktion krävs.

Pelare/balkar tillverkas av bl a:
  • armerad betong
  • armerad lättbetong
  • stålbalkar
  • trä eller träbaserade produkter
  • tegel

Bjälklag

Bjälklaget bär upp tyngden ovanifrån samt fördelar den nedåt i konstruktionen då det läggs upp på de bärande väggarna, pelarna eller grundmuren.

I en villa kan bjälklagen delas in i:
  • bottenbjälklag eller källarbjälklag
  • mellanbjälklag och
  • vindsbjälklag.

Bjälklagskonstruktionen skall klara den aktuella belastningen utan att nedböjning med deformationer uppstår. Tyngden från alla ovanpåliggande byggdelar och verksamhet skall bjälklaget bära samt fördela nedåt i konstruktionen.

Bjälklagen isoleras vid behov för att undvika att ljud transporteras mellan olika våningsplan. Ofta rör det sig om stegljudsisolering – som brukar utföras i samband med golvläggning under stomkompleterings- och inredningsskedet.

Bjälklag byggs idag bl a av:
  • betong
  • trä
  • lättbetong eller
  • lättbalkar av tunnplåt

Bjälklag i de äldre murverkshusen består främst av träbjälkar med olika fyllningsmaterial. Senare har även stålbalkar och armerade betongplattor använts. Bjälklagen i äldre småhus kan även vara av lättbetong- och gjutna källarebjälklag förekommer samt stålbalkar.

Idag byggs bjälklag ofta av platsgjuten betong eller av trä. Det finns också förtillverkade/prefabricerade bjälklagselement av lättklinker, lättbetong eller stål samt delvis prefabricerade element bestående av en kvarsittande gjutform. Denna utgör en del av bjälklaget och sitter kvar efter gjutning.

.