Ritningar i olika skeden

Det förekommer flera olika konsulter och projektörer i ett bygg- eller anläggningsprojekt. För att särskilja deras olika ritningar åt används en bokstavsbeteckning. Denna beteckning står i ritningshuvudet,  i namnrutan samt i anslutning till ritningsnumret.

I namnrutan/ritningshuvudet kan man se vilka projektörer som medverkar t ex:
  • A – arkitekt
  • K – konstruktörer
  • E – elkonsulter
  • V – VVS-konsulter (VVS står för värme, ventilation och sanitet. Idag är ofta projketeringe uppdelad så att förkortningen VS för värme och sanitet medan V för ventilation.)

I stora projekt finns många fler projektörer med, t ex mark, ventilation, brand m fl.

Kommunal översiktsplanering

På kommunernas stadsbyggnadskontor finns översiktsplaner och detaljplaner som beskriver befintlig bebyggelse och tomtmark samt reglerar hur och var man får bygga i städer och tätbebyggda områden. För glesbyggd finns ofta områdesbestämmelser med minde detaljerade beskrivningar som ligger till grund för bygglov i området.

De kommunala planerna tas fram under ganska långdragna processer där bl a grannar och andra som berörs av planerna, får lämna synpunkter innan planerna fastställs för att sedan gälla i flera år framåt.

Vid kommunal översiktplanering följs de handläggningsrutiner och processer som anges i Plan och Bygglagen (PBL). Vid översiktplaneringen måste också hänsyn tas även till annan lagstiftning som t ex miljölagstiftningen.

Läs mer om kommunal översiktplanering på Boverkets hemsida:

http://www.boverket.se/Planera/Kommunal-planering/

Ritningar i projektets olika skeden

Under ett byggprojektet tas ritningar fram i olika versioner och detaljeringsgrad. Beroende på vilket skede projektet befinner sig i och vilka beslut som hunnit tas finns t ex:

  • Programhandlingar – översiktliga och preliminära
  • Systemhandlingar – projektörernas handlingar som skall tas fram och samordnas under projekteringsskedet
  • Bygghandlingar – de handlingar som används för att bygga efter samt för att planera och köpa in material
  • Relationshandling – handlingar som visar hur projektet verkligen blev efter beslut och revideringar under byggets gång.

Bygglovshandlingar

Bygglovshandlingar är de ritningar och beskrivningar som lämnas in till kommunens stadsbyggnadskontor för godkännande. Om detaljerad kommunal finns skall bygglovet normalt beviljas om bygglovsansökan med bifogade handlingar inte strider mot detalj eller översiktsplanerna.

Bygglovshandlingarna arkiveras av kommunen och är s k offentliga handlingar. Detta innebär
att vem som helst när som helst kan begära att få ta del av ritningarna. Observera dock att om du begär ut bygglovshandlingar för en befintlig byggnad att dessa ritningar sällan stämmer helt med den byggnad ritningen avser.

Från programhandling till systemhandling

Diskussioner och beslut under programskedet baseras på översiktliga idéskisser. Dessa utmynnar sedan i bygglovshandlingar på vilka bygglovet söks. Under projekteringsskedet växer sedan alla detaljlösningar, materialval mm fram. Under projekteringsprocessen samordnas de olika konsulternas ritningar så att de stämmer överens och går at bygga efter. Under detta skede benämns ritningarna systemhandlingar.

Arkitektens ritningar (A-ritningarna) beskriver byggnadens helhetliga utformning, planlösning, rumsindelning mm. Konstruktören (K) som ansvarar för byggnadens bärande konstruktionerna tar fram konstruktionsritningarna medan el- och VVS-projektörerna tar fram sina respektive ritningar och beskrivningar (E samt VVS/VS). Vanligt är också att det finns en konsult som ansvarar för markprojektering samt en för brand.

Utöver de traditionella konsulternas handlingar förekommer ofta ritningar och monteringsanvisningar för en mängd olika delar av projekten. Vissa underleverantörer och specialentreprenader som ingår i projektet har sina egna ritningar. Vilka byggnadsdelar och komponenter som baseras på särskilda ritningar varierar mellan olika projekt. Det kan exempelvis vara stomme eller hiss. Många småhusprojekt byggs dock traditionellt baserat på arkitektens, konstruktörens och installationskonsulternas ritningar.

Från systemhandling till bygghandling

När byggskedet tar vid skall ritningar och övriga handlingar vara färdiga att bygga efter. Systemhandlingarna övergår juridiskt till att benämnas bygghandlingar. Bygghandlingarna är de som entreprenören juridiskt har att följa.

Vid kopiering av ritningar som skall distribueras ut till byggarbetsplatsen brukar de få olika färg för att tydliggöra vad ritningen avser:

  • A-ritning – svart
  • K-ritning – blå
  • VVS-ritning – brun
  • E-ritning – röd

Utöver ovanstående ritningar brukar också särskilda markritningar och sektioner från grund upprättas. Dessa brukar redovisa bl a rör och kablar i mark, dränering och markhöjder.

Från bygghandling till relationshandling

Ursprungliga bygghandlingar kan ha reviderats (förändrats och uppdaterats) under byggprojektets gång. I ett byggprojekt kan för varje enskild ritning förekomma flera reviderade upplagor och det gäller att alltid ha den senaste versionen till hands när man bygger. I vissa fall avviker utförandet ändå ifrån det som finns på ritningen dvs utan att ritningen ändrats.

Byggherren/beställaren kan begära in s k relationshandlingar som skall beskriva det faktiska utförandet. Många gånger är det dock bygghandlingarna som också får utgöra de relationshandlingar som arkiveras för framtida förvaltning av byggnaden. Detta innebär att man inte alltid kan vara säker på att de ritningar som sparats för ett befintliga hus stämmer helt med de faktiska förutsättningarna.

Bygghandlingarnas roll vid besiktning och överlämnande

Byggskedet kallas även för entreprenadskede. Projektet, eller entreprenaden, ägs under denna tid av det byggföretag som har huvudansvaret för att bygga huset. Slutbesiktningen görs sedan mot bakgrund av:

  • byggnormer (byggregler)
  • entreprenadkontrakt,
  • särskilda avtal och överenskommelser under projektets gång
  • aktuella bygghandlingar

När byggnaden överlämnas till byggherren får bygghandlingarna i de fall särskilda relationshandlingar inte upprättas, dvs oftast(!) utgöra underlag för drift och förvaltningen av huset.

Efter två år utförs en ny besiktning, dvs garantibesiktningen där eventuella kvarvarande entreprenadfel och brister dokumenteras och åtgärdas innan hela ansvaret övergår till byggherren/beställaren.

Garantitiden på 2 år (oftast) syftar till att upptäcka sådan brister som inte märks förrän byggnaden tagits i bruk och börjat användas, det kan vara:

  • sprickor efter uttorkning och sättningar
  • värmesystem eller annat som inte fungerar som det ska
  • byggprodukter med dålig kvalitet och hållbarhet
  • skador som uppkommit när hantverkare åtgärdat de fel som upptäcktes vid slutbesiktningen, s k åverkan.

Även vid garantibesiktningen är det just bygghandlingarna samt byggnormer och avtal som besiktningsmannen har som underlag.