Byggnadsstommar delas ibland upp i tunga respektive lätta stommar. Detta beroende på stommaterial och -konstruktion.
Exempel:
- Tjocka massiva tegelväggar i äldre hus är exempel på en fullgod ytterväggskonstruktion av ett enda materialskikt – förutom ytskikten.
- Regelväggar har däremot flera olika materialskikt som samverkar och kompletterar varandra så att de tillsammans uppfyller väggens olika funktionskrav.
Generellt sett så brukar tunga byggnadsstommar ha en enklare och massiv konstruktion, vara stabilare och mindre fuktkänsliga.
Tung stomme
Tunga stommar kan muras upp med tegel, eller annan typ av mursten eller -block. Alternativt gjutas en tung byggnadsstomme av betong. Idag förekommer varianter där stommen helt eller delvis monteras av t.ex. lättbetongelement.
Lätt stomme
Lätta stommar består av sammansatt material som var för sig ger byggdelen de egenskaper som ska uppfyllas, t.ex. isolering. De är utformade för att uppfylla nödvändiga krav på hållfasthet, stabilitet m.m.
Tung eller lätt stomme?
Hållfasthetsmässigt över mycket lång tid kan en tung byggnadsstomme vara att föredra. Å andra sidan kan det vara svårt att förutsäga framtida förutsättningar och då är lätta stommar ofta flexiblare.
Bjälklagen och bärande väggar kan:
- vara av samma typ och material t ex av lättbetong i lättbetongstomme, betong i betongstomme osv.
- förekomma i kombination med varandra, t ex bjälklag av betong i kombination med murade väggar eller regelväggar.
I småhus med träregelstomme kan även bjälklagen vara av trä medan platta på mark alt. källare kan vara av betong.
