Det finns många olika lagar, föreskrifter, överenskommelser och avtal som styr verksamheterna inom bygg- och anläggningsprojekt.
Vad är skillnaden mellan författning, lag, förordning och föreskrift?
Här får du en kort beskrivning på skillnader mellan författning, lag, förordning och föreskrift:
- Författning: ett samlingsnamn på lag, förordning och föreskrift.
- Lag: regler som får konsekvenser för enskilda medborgare och företag måste finnas i form av lagar, vilket innebär att riksdagen fattar beslut om dem.
- Förordning: regler utan sådana konsekvenser kan regeringen besluta direkt genom att utfärda en förordning.
- Föreskrift: detaljregler inom vissa sakområden kan myndigheter besluta genom att utfärda en föreskrift.
Tvingande lagstiftning
Lagstiftning som är tvingande innebär att den alltid gäller och inte kan avtalats bort eller ersättas med andra överresnkommelser i ett avtal.
Exempel på tvingande regler:
- Plan- och bygglagen, PBL
- Boverkets regler för byggande, BBR
- Miljölagstiftningen
- Arbetslagstiftning
- Arbetsmiljölagen, AML
- Arbetsmiljöverkets författningssamling, AFS
Den tvingande lagstiftningen behandlas inom straffrätten vilket innebär att det finns sanktioner i form av vite, böter eller fängelse för den som bryter mot reglerna.
Icke tvingande regler
Regler som skall följas i t ex ett byggprojekt, men som inte är s k tvingande, är t ex:
• allmänna råd och anvisningar från branschen eller myndigheter
• branschregler t ex AMA
• entreprenadbestämmelser t ex AB/ABT och AFU
Det är ofta bra att följa branschens egna regler för projektering och utförande. En förutsättningar att ovanstående regler skall bli civilrättsligt gällande är att det finns ett avtal som hänvisar till bestämmelserna, t ex i ett entreprenadkontrakt.
Avtal och kontrakt
Ett avtal mellan två parter eller personer går under civilrätten. Det innebär att det inte är staten som kan väcka åtal i tingsrätten om avtalet inte följs utan det måste de personer eller organisationer (juridiska personer) som ingått avtalet själva göra.
Avtalsrätten är uppdelad i tre delar:
- Konsensualavtal som är giltigt oavsett det är skriftligt, muntligt eller på annat sätt kan anses ha ingåtts
- Formalavtal som är giltiga enbart om de gjorts i skriftlig form
- Realavtal ett avtal som är bindande så fort den ena parten
De flesta avtal, muntliga som skriftliga, är giltiga och juridiskt bindande om inte den ena parten kan anses ha varit i någon form av underläge när avtalet ingick.
Ett avtal uppstår normalt sedan någon lämnat ett anbud och den andre parten accepterat anbudet.
Avtal som görs kring utförande av bygg- och anläggningsprojekt skull är giltiga oavsett form. Problemet med avtal som inte är skriftliga är att det är svårt att bevisa vad som avtalats, att visa vem som är ansvarig för eventuella fel eller att få rätt ersättning för jobbet. Ett kontrakt är ett skriftligt avtal.
Även efter det att entreprenadkontraktet undertecknats och projektet är igång tas nya beslut och nya överensstämmelser görs. Det är viktigt att dokumentera alla sådana beslut och avtal som ligger utanför det ursprungliga kontraktet, t ex genom mötesprotokoll och/eller bekräftelse via mail.
Entreprenadjuridik
Entreprenadjuridiken är benämning på allt som avtalas och överenskommes inom bygg- och anläggningsprojekt. Entreprenadjuridik är en av de mer komplicerade delarna inom civilrätten.
Många av de tvister som uppstår – även de som inte går vidare till domstol – hade kunnat undvikas med bra avtal, tydligare kommunikation och dokumentation av alla beslut som tas och överenskommelser som görs under projektens gång.
