Idag går det väl knappt att hitta en byggprodukt eller ett materialslag som leverantörerna själva klassat som hållbara – oavsett hur eller var den används eller kostar att underhålla.
Begreppet hållbart syftar idag ofta på miljö- och energifrågor. När det gäller byggandet brukade hållbart tidigare syfta på konstruktionens statik och materialens livslängd. Dessa och andra faktor bör även idag vara utgångspunkten innan ett för ändamålet funktionellt material väljs – eller väljs bort.
Precis som med alla andra kvalitetskriterier för bygg- och anläggningsprojekt finns det inte en absolut eller entydig sanning när det gäller trenden att ”prata om” vad som är hållbart.
Begreppet ”hållbart” – det finns frågor att ställa. Till exempel kan man fråga om det egentligen är något som är nytt för branschen. Kanske är det bara något som behöver tillämpas bättre?
Dags att gå från intetsägande ord – till praktisk handling!?
Hållbarhetskriterier för samhällsbyggnadsbranschen
I debatten ligger fokus oftare på enskilda material dess utvinning, tillverkning och återvinning av materialet än på målet med projektet, dvs byggnadens eller anläggningens användning, bruks- och förvaltningsskede.
- För byggnader och anläggningar som ska vara säkra att använda, effektiva att underhålla samt ofta hålla länge är det viktigt att hållbarhet i första hand omfattar byggnadens eller anläggningens livslängd, säkerhet och underhållseffektivitet .
- Säkerhet kan avse brandskydd, hållfasthet och andra trygghetsaspekter som den fysiska utformningen ofta kan påverka. Vid anläggning av vägar är säkerhetsaspekterna under brukstiden grundläggande för planering och projektering.
- När det gäller bostäder, kontor, vårdinrättningar och arbetsplatser är det viktigt att utgår brukstiden för att kunna göra relevanta och hållbara val under byggprocessen.
Det är ju trots allt användaren som huset eller anläggningen uppförs åt!
Kan nyttoperspektivet utgöra ett hållbarhetsaspekt?
Vissa material är funktionella och hållbara över tid men kan utgöra en miljö- eller hälsorisk i samband med rivning, restprodukthantering eller återvinning.
Hur väger man den kanske 50-100-åriga långsiktiga nyttan med stabil och säker stomme, underhållsfria material och en resurssnål byggnad – mot miljörisker vid framtida rivning restprodukthantering?
Hur svårt är det – egentligen?
- Finns det kompetens inom och stöd för relevanta beslut kring det vi idag kallar ”hållbart”?
- Finns det någon som – ur ett helhets- och långsiktigt perspektiv perspektiv har börjat strukturera upp en ”hållbar” beslutsprocess? Med utgångspunkt enskilda material och produkters kort- och långsiktiga miljöpåverkan och funktion!
- Bör material- och byggdelsleverantörerna bättre redovisa hållbarhetsperspektivet i förhållande till ur materialen implementeras och samverkar i helheten, konstruktionen samt till lokalisering, brukare, livslängd och underhåll – och i förhållande till alternativa material för samma ändamål? Det kanske blir mer funktionellt och trovärdigt om detta i så fall görs via en extern och opartisk aktör?
- Vilka verktyg, tidiga beslut eller ”förhållningsregler” behöver beställare för att skapa förutsättningar för ett ”på riktigt” hållbart projekt?
- Behövs forskning eller vet vi inte egentligen ganska mycket redan om vad som krävs för att för att kunna kalla ett hus eller en anläggning för hållbar – och samtidigt kunna stå för det?
- Är hållbara beslut att likställa med oekonomiska beslut? För vem i så fall?
Behöver branschen uppfinna nya hjul?
En hållbar bransch bör ha kompetens och mandat att ta hållbara beslut. Hållbara beslut kan i sin tur ge en hållbar process, ett hållbart kundvärde och inte minst hållbar ekonomi för beställare, byggare och slutkund.
- Kanske behöver vi bara lyfta blicken lite för att skapa en hållbar bransch – inte enbart hållbara delar?
Vad är det branschen inte redan kan?
Hållbart kan nog enbart åstadkommas om alla beslut om material, konstruktionslösningar och organisering av projekten utgår ifrån helheten och det långsiktiga brukarperspektivet. Precis som alltid….
Vad är det branschen saknar?
Beslutsfattare och andra aktörer i branschen behöver kanske ett tillförlitligt stöd för en hållbar utvärdering och val av enskilda komponenter. Ett beslutsstöd som grundar sig på långsiktiga faktorer – inte på leverantörernas marknadsföringsretorik eller lösryckta uppgifter om avfallshantering eller utsläpp i ppm….
En hållbar bransch kanske ”bara” behöver vägleda, eller schematisera den beslutsprocess som kan underbygga och verifiera kvalitativa (= hållbara) beslut i byggprocessen?
- Erfarna projektchefer och projektörer har väl kompetens att ta kvalitativa beslut? Frågan är kanske om de har mandat att ta kvalitativa beslut?
- En hållbart beslut och en hållbar process bör gälla oavsett affärsidén är kortsiktiga förtjänster eller egen långsiktig förvaltning!
- Vilken roll spelar beställarens för de mer eller mindre hållbara beslut som tas under projektskedet?
Finns det goda exempel på hållbara processer och resultat?
- Kanske har några av de som idag bygger i egen regi och för egen förvaltning goda exempel på hur de handlar upp och styr sina projekt i en hållbar riktning?
