Användarperspektivet – hållbart eller försumbart?

För en byggnad eller anläggning bör väl hållbarhetsperspektivet utgå ifrån byggnaden eller anläggningen som helhet, funktion, statik, användning, inomhusmiljö, underhåll samt planerad livslängd?

Kanske bör användarens komfort och hälsa vara högs prioriterat?

Sunda fukttåliga, lättstädade och lågemitterande material samt ventilation och andra hygienaspekter kan behöva beaktas för att skapa en hållbar arbetsplats eller bostad.

Annonsplats

Exempelvis bör man kanske fråga sig om ett återvinningsbart material med relativt låg hållfasthet eller slitstyrka och som därför kan behövas bytas ut oftare bör prioriteras om byggnaden planeras för att hålla i 50-100 år. Här är också miljöpåverkan och resursutnyttjande för framtida renoveringar av relevans!

Kanske bör stommens konstruktion och material samt klimatskal väljas efter särskilda kriterier – inte samma kriterier som vid för av ytskikt och inredning?

Ytskikt och inredning utsätts för annan typ av slitage och oftare behöver bytas ut? Inom intervallet på 50-100 år kan även viss stomkomplettering behöva bytas, flyttas eller bara tas bort för att anpassa byggnader till nya behov

Annonsplats

Ytskikt och inredning är också de material som i kombination med inomhusklimat och städmetoder kan ha effekt på användarens hälsa. Hur tar man ställning till detta och utifrån byggnadens/lokalerna användning?

Annonsplats

Byggnadsfysik

Vad är hållbart – på riktigt?

Annonsplats