Vanliga grundkonstruktioner är:
Platta på mark
Platta på mark är en vanlig grundläggningsform för framförallt småhus och lämpar sig bl.a. på sandig, tjälfri mark.
Platta på mark består av armerad platsgjuten betong som samverkar med övriga delar i byggnaden bärande stomme. Tyngden från tak och byggnadsstomme fördelas nedåt via betongplattan ner till undergrunden.
Läs mer: Platta på mark
Krypgrund
Krypgrund, som även kallas torpargrund, kan vara en lämplig lösning om marken är ojämn och man vill undvika att behöva schakta eller fylla ut marken. En krypgrund består av en grundmur som bjälklaget sedan vilar på en bit ovan mark.
Läs mer: Krypgrund
Kryprumsgrund förekommer i två huvudutföranden: uteluftsventilerad respektive inneluftsventilerad.
Problem med fukt i krypgrunden kan åtgärdas genom att lufttäta och tilläggsisolera muren och skapa undertryck i grunden så att varm inomhusluft dras ner, värmer upp och luftar ur grunden. Undertryck i krypgrund har dessutom positiv effekt på eventuell markradon samt på dålig lukt ifrån grunden, som då inte sugs upp i huset.
Souterräng och källare
Källare byggs på en bottenplatta utifrån samma principer som platta på mark. Skillnaden är att plattan ligger längre under markytan. Källarväggarna och grundplattan samverkar med byggnadens stomme och bärande konstruktion.
Läs mer: Souterräng och källare
Fuktproblem i källare kan bero på att dagvattnet inte leds bort ordentligt ifrån källarväggar och bottenplatta eller på att markfukt kapillärt stiger upp i grundkonstruktionen. Fuktkänsligt, organiskt byggmaterial bör undvikas i anslutning till byggdelar som står i kontakt med marken.
