Taggarkiv: Arbetsmiljö

Arbetsmiljö vid selektiv rivning

Arbetsmiljörisker i samband med selektiv rivning är bland annat;
  • fall-, ras och klämskador,
  • belastningsskador
  • exponering för hälsofarliga material.

Vid demonteringsarbete används ofta handverktyg som kofot, spett, hammare, kap, tigersåg, sticksåg och eldriven motorsåg.  Skärskador och buller är en riskfaktor.

Olämpliga  arbetsställningar och dålig ergonomi medför risk för belastningsskador.

Vid maskinellt rivningsarbete kan arbetsmiljöproblem uppstå
till följd av bl a damm, buller och vibrationer.

Arbetsmiljöriskerna vid demonterings- och rivningsarbeten kan förebyggas genom:
  • säkerhetsåtgärder på arbetsstället
  • stabiliseringen av byggnadsdelar
  • användning av hjälpmedel
  • ställningar
  • lyft- och transporthjälpmedel.

Transporthjälpmedel för material måste finnas på arbetsplatsen.

Rivningsarbetarna skall använda personlig skyddsutrustning i form av skyddsglasögon, hörselskydd, frisklufts hjälm eller halvmask med godkända filter

Dammspridning kan förhindras genom:
  • vattenbegjutning. Dock kan detta medföra att materialen vattenskadas.
  • intäckning av byggnad hindrar damm från att spridas till omgivningen.
Smittorisker

Smittorisker som kan förekomma, t ex salmonella från
fågelspillning på gamla vindar samt allergena ämnen, t ex
mögelsporer. Vid demonteringsarbete där smittrisker från fågelspillning kan förekomma bör engångskläder användas.

Bearbetning av plaster

Vid arbete med skärbrännare eller vinkelslip i härdplaster kan hälsovådliga halter av isocyanater frigöras. Vid heta
arbeten med plaster bör friskluftshjälm eller annat andningsskydd
användas.

Kunskapsbehov vid selektiv rivning

Yrkesarbetare och arbetsledning bör genomgå utbildning
om de arbetsmiljörisker som kan uppstå vid demontering
och rivning.

Källor och länkar

Rivningshandboken (Boverket)
Byggarbetsplatsens arbetsmiljö
Ergonomi byggbranschen
Säkra Lyft
Verktyg och maskiner
Farliga ämnen
Första hjälpen

.

Ställningssäkerhet

Funktionella och säkra byggnadsställningar är A och O för ett effektivt byggnads- och montagearbete från ställningen.

Hur ställningen är utformad och infäst  kan vara avgörande för yrkesarbetarnas  säkerhet.

By HK Arun - Own work, CC BY-SA 3.0, (Wikimedia)
Säkerheten har hög prioritet vid ställningsbyggnad i Sverige. Bilden visar uppförande av en bambuställning som ”hänger” på fasaden i Hong Kong. Foto: HK ArunOwn work, CC BY-SA 3.0, (Wikimedia)

Under 1990-talet och framåt har olyckorna i samband med arbete på byggnadställningar minskat avsevärt. Fortfarande sker dock ett par hundra olyckor varje år från ställning.

Tidigare skedde  omkring 1000 ställningsolyckor per år. Det handlar ofta om fall- eller rasolyckor.

Fortsätt läsa Ställningssäkerhet

Tillfällig el – Vad gäller konkret?

el iconPå Byggipedia finns generella råd kring elsäkerhet (under Arbetsmiljö). Dessa bygger på olika rekommendationer. information från maskinleverantörer, föreskrifter samt konkreta krav i äldre föreskrifter.

Denna information syftar enbart till att upplysa icke behörig personal om hur elanläggningen skall vara utförd samt vilka säkerhetskrav som är rekommenderade (alt skall gälla).

Behörig elektriker kan säkert sitt jobb

Behörighet krävs vid installation av temporär elanläggning, s k tillfällig el. Därför kan vi nog utgå ifrån att dessa behöriga elektriker känner till hur de skall följa gällande standarder.

Kunskap måste finnas hos alla på arbetsplatsen

Om alla skall förstå, respektera och kunna hantera byggarbetsplatsens el på ett säkert sätt bör all ha kunskap om principerna för tillfällig el.

Det är också viktigt att beakta att elsäkerheten även gäller andra personer än de som arbetar där, t ex kvarboende vid ROT-arbeten.

Sakkunnigt fackfolk bör stå bakom ett komplett underlag kring elsäkerhet på bygget!

Yrkesutbildningens kunskapsmål omfattar kunskap om elsäkerhet

Fortsätt läsa Tillfällig el – Vad gäller konkret?