En stor del av kompetensutvecklingen och vidareutbildningarna i branschen sker internt inom företagen eller via branschorgan. Detta kan ses som en del av det livslånga lärandet som ligger utanför den formella utbildningen vid skolor och universitet.
Utbildningsvägar i byggbranschen
Gymnasium
Byggprogrammet på gymnasiet är den vanligaste utbildningsvägen för flera av hantverksyrkena inom byggbranschen.
Maskinförare samt El- och Energiprogrammen har också inriktningar som är yrkesförberedande inom byggbranschen, t ex Elteknik respektive VVS- och kylteknik.
Byggprogrammet – inriktningar:
- Anläggning – Inriktning mot att bygga vägar, järnvägar, broar, vattenrör och avloppsrör, samt att anlägga parker och torg. Även bergarbeten ingår.
- Husbyggnad – Inriktning mot trä, betong, mureri, glasmästeri eller golvläggning.
- Måleri – Inriktning mot målning (både inom- och utomhus), glasmästeri och golvläggning.
- Plåtslageri – Inriktning mot plåtslageri, isolering och ventilation.
De yrkesinriktade gymnasieprogrammen varvar teoretiska och praktiska moment.
Yrkesutbildningarna har en lärlingstid efter avslutat gymnasium – innan yrkesutbildningen anses helt avslutad.
Teknikprogrammet
Teknikprogrammet förbereder för vidare studier på universitet och högskola. Teknikprogrammen kan ibland erbjuda en mer yrkesförberedande profil. Genom att läsa tillvalsämnen kan eleverna skaffa sig en särskild behörighet till t ex ingenjörsutbildningar.
Flera gymnasieprogram kan ge behörighet till t ex ingenjörsutbildningar på högskola och universitet.
Yrkeshögskola
Yrkeshögskolan lyder under Myndigheten för yrkeshögskolan. Kursutbudet vid yrkeshögskolan bestäms av efterfrågan på arbetsmarknaden. Tillgång till utbildning och innehåll i olika utbildningar kan därför variera.
För att vara behörig till en yrkeshögskoleutbildning krävs normalt avslutat gymnasium med grundläggande högskolebehörighet, men utbildningsgivarna har möjlighet att själva avgöra hur antagningen skall ske och bevilja behörighet för individer som man anser kan tillgodogöra sig utbildningen ändå.
Högskola och universitet
Civilingenjör, Högskoleingenjör, Arkitekt och Lantmäteriutbildning är exempel på högskoleutbildningar med anknytning till byggbranschen.
Civilingenjörsutbildning
Civilingenjörsutbildningen väg- och vatten riktar sig ofta mot anläggningsprojekt såsom vägar, järnvägar, broar, hamnar samt husbyggnadsteknik. De olika högskolorna väljer själva sin profil.
Exempel på inriktningar kan vara:
- Trafikplanering
- Byggnadsteknik, med betoning på byggandet av hus
- Vattenresursplanering
- Arkitektutbildning
Arkitektutbildningen är uppdelad i två etapper. Efter tre år finns möjlighet att avlägga kandidatexamen.
Det finns en utbildning inom Arkitektur och Teknik som tar fasta på de mer tekniska delarna inom arkitektyrket. För att ta examen i både arkitektur och som civilingenjör krävs sex års utbildning.
Lantmäteriutbildning
Lantmäteriutbildningen har varierande innehåll beroende och längd. Behörighetskraven varierar också med utbildning och studieort.
Lantmäteriutbildningen leder till kandidat-, lantmäteriingenjörsexamen respektive civilingenjörsexamen. Det finns tre huvudområden att specialisera sig inom:
- Tekniskt lantmäteri/geografisk informationsteknik
- Mark- och fastighetsjuridik /fastighetsbildning
- Bygg- och fastighetsekonomi
Högskoleingenjör
En högskoleingenjör har examen från tekniska utbildningar på minst tre år. I jämförelse civilingenjörsutbildningar är högskoleingenjörsutbildningar mer praktiskt orienterade.
Utbildningen till högskoleingenjör förekommer vid fler lärosäten och olika examenskrav gäller för olika högskolor och utbildningar.
Källor
Valideringsinfo.se
Det svenska utbildningssystemet (Skolverket)
.
