Utbildningsmöjligheter – Byggbranschen

En stor del av kompetensutvecklingen och vidareutbildningarna  i branschen sker internt inom företagen eller via branschorgan. Detta kan ses som en del av det livslånga lärandet som ligger utanför den formella utbildningen vid skolor och universitet.

Utbildningsvägar i byggbranschen

Gymnasium

Byggprogrammet på gymnasiet är den vanligaste utbildningsvägen för flera av hantverksyrkena inom byggbranschen.

Maskinförare samt El- och Energiprogrammen har också inriktningar som är yrkesförberedande inom byggbranschen, t ex Elteknik respektive VVS- och kylteknik.

Byggprogrammet – inriktningar:
  • Anläggning – Inriktning mot att bygga vägar, järnvägar, broar, vattenrör och avloppsrör, samt att anlägga parker och torg. Även bergarbeten ingår.
  • Husbyggnad – Inriktning mot trä, betong, mureri, glasmästeri eller golvläggning.
  • Måleri – Inriktning mot målning (både inom- och utomhus), glasmästeri och golvläggning.
  • Plåtslageri – Inriktning mot plåtslageri, isolering och ventilation.

De yrkesinriktade gymnasieprogrammen varvar teoretiska och praktiska moment. Dessutom ingår 15 veckors arbetsplatsförlagd utbildning. Utöver de kommunala gymnasieprogrammen finns ett antal av BYN godkända utbildningsgivare.

Många av yrkesutbildningarna har en lärlingstid på 1-3 år efter avslutat gymnasium – innan yrkesutbildningen anses helt avslutad.

Teknikprogrammet

Teknikprogrammet på gymnasiet har inga nationellt fastställda inriktningar. Varje skola bestämmer vilka inriktningar de skall erbjuda. Programmet förbereder för vidare studier på universitet och högskola.

Till skillnad från andra studieförberedande gymnasieprogram t ex det naturvetenskapliga programmet kan teknikprogrammen lokalt även erbjuda en mer yrkesförberedande profil. Genom att läsa tillvalsämnen kan eleverna oftast skaffa sig en särskild behörighet till t ex civilingenjörsutbildningen.

Teknikprogrammet och även andra gymnasieprogram kan ge behörighet till t ex ingenjörsutbildningar på högskolan.

Yrkeshögskola

Kvalificerad yrkesutbildning, KY, har fr o m år 2013 ersättas helt av yrkeshögskoleutbildningarna (YH).

Yrkeshögskolan lyder under Myndigheten för yrkeshögskolan. Kursutbudet vid yrkeshögskolan bestäms av efterfrågan på arbetsmarknaden. Tillgång till utbildning och innehåll i olika utbildningar kan därför variera.

För att vara behörig till en yrkeshögskoleutbildning krävs normalt avslutat gymnasium med grundläggande högskolebehörighet, men utbildningsgivarna har möjlighet att själva avgöra hur antagningen skall ske och bevilja behörighet för individer som man anser kan tillgodogöra sig utbildningen ändå.

Högskola

Civilingenjör, Högskoleingenjör, Arkitekt och Lantmäteriutbildning är exempel på högskoleutbildningar med anknytning till byggbranschen.

Tekniskt basår

Tekniskt basår är en behörighetskompletterande eftergymnasial utbildning som ska göra studenten behörig till civilingenjörs- eller högskoleingenjörsutbildning vid teknisk högskola.

Utbildningen tar ett år, innehåller matematik, fysik och kemi och riktar sig till dem som inte har förkunskaper motsvarande Naturvetenskapsprogrammet. Vanligtvis är det de tekniska högskolorna som själva anordnar utbildningen.

Ibland anordnas en kortare variant kallad teknisk bastermin för de som endast saknar ett mindre antal kurser för behörighet.

Civilingenjörsutbildning

Civilingenjör inom bygg- och anläggningsbranschen läses inom Väg- och vattenbyggnad vid tekniska högskolorna i Göteborg, Lund, Stockholm och Luleå.

Civilingenjörsutbildningen väg- och vatten riktar sig ofta mot anläggningsprojekt såsom vägar, järnvägar, broar, hamnar samt husbyggnadsteknik. De olika högskolorna väljer själva sin profil.

Några huvudinriktningar vid Lunds tekniska högskola (LTH):
  • Trafikplanering
  • Byggnadsteknik, med betoning på byggandet av hus
  • Vattenresursplanering
  • Arkitektutbildning

Arkitektutbildningen kan läsas fyra högskolor i Sverige. Utbildningen omfattar 300 högskolepoäng och är uppdelad i två etapper. Efter tre år finns möjlighet att avlägga kandidatexamen.

Det finns också en utbildning inom Arkitektur och Teknik som tar fasta på de mer tekniska delarna inom arkitektyrket. För att ta både examen i arkitektur och som civilingenjör krävs sex års utbildning.

Antagningen till arkitektutbildningen sker via betyg, via högskoleprov eller via ett särskilt arkitektprov, med en tredjedel av platserna vardera.

Lantmäteriutbildning

Lantmäteriutbildningen finns på 5 orter i Sverige med har varierande innehåll och längd (upp till 5,5 år. Behörighetskraven varierar också med utbildning och studieort.

Lantmäteriutbildningen leder till kandidat-, lantmäteriingenjörsexamen respektive civilingenjörsexamen. Det finns tre huvudområden att specialisera sig inom:

  • Tekniskt lantmäteri/geografisk informationsteknik
  • Mark- och fastighetsjuridik /fastighetsbildning
  • Bygg- och fastighetsekonomi

Högskoleingenjör

En högskoleingenjör har examen från tekniska utbildningar på minst tre år, det vill säga med minst 180 högskolepoäng. I jämförelse civilingenjörsutbildningar är högskoleingenjörsutbildningar mer praktiskt orienterade och innehåller inte lika mycket matematik och fysik men kraven.

Utbildningen till högskoleingenjör förekommer vid fler lärosäten och olika examenskrav gäller för olika högskolor och utbildningar. Tekniskt sett går det att också avbryta en civilingenjörsutbildning för att ta ut en högskoleingenjörsexamen efter tre år.

Länkar

Information om byggyrken och utbildningar (Byggare.com)
Valideringsinfo.se
Det svenska utbildningssystemet (Skolverket)

.

Annons