Ritningsskalor och måttsättning

Om inget annat framgår på ritningen så är de mått som anges i millimeter (mm). Undantag är s k plushöjder som brukar anges i meter.

Höjdmått – Plushöjder

Höjdmått på sektionsritningar och elevationer anges som ett delmått från en bestämd nivån eller som ett koordinatmått (z-koordinat) med utgångspunkt ifrån kommunens koordinatnät och kallas då plushöjd.

Plushöjder kan jämföras med pilmått (se nedan) men skillnaden att måttet anges i meter. För att mäta upp och kontrollera plushöjder krävs tillgång till särskild mätutrustning och till
kommunens koordinatsystemet och referenspunkter.

När man läser ritningar kan man även ha hjälp av plushöjderna för att beräkna vissa delmått i en byggnad. Delmått beräknas genom att subtrahera den lägre plushöjden från den högre.

För att specificera vilken sida/kant ett höjdmått avser används förkortningar bl a:

UK = Underkant
ÖK = Överkant
FG = Färdigt golv

Med färdigt golv avses bjälklag inklusive ytskikt såsom parkett, trä eller klinker. På vissa ritningar, t ex stomritningar avser plushöjderna bjälklagsnivån innan ytskikt läggs på.

Sektionsritning med plushöjder anger måttet (i meter) över projektets referenslinje. Länk: Visa exempel

Delmått och pilmått

Längdmått som anges på ritningar är antingen delmått eller pilmått.

Delmått anger avståndet i millimeter mellan två markerade punkter, medan pilmått anger byggdelens läge i förhållande till en specifik referenspunkt/linje.

Delmått kan ses som en storleksangivelse för en enskild byggdel eller byggdelsavsnitt, t ex längden av ett väggavsnitt eller bredden av en dörr.

Delmåtten skrivs på en måttlinje som löper längs hela den måttsatta sträckan. Måttlinjen avgränsas av korta korsande måttgränslinjer som markerar vilka konturer på ritning som utgör gränserna för det aktuella delmåttet.

Pilmått och delmått kombineras ibland med varandra på planritningar:

Delmåtten anger här storleken på öppningarna i väggen medan pilmåtten anger avstånd från referenslinjen till vänster. Referenslinjen i detta fall är samma som fasadlinjen. Pilmåttet kan också utgå ifrån en stomlinje/baslinje i det måttsystem man satt upp för projektet.

Flera pilmått kan utgå ifrån samma referenslinjer och varje enskilt pilmått anger då det totala avståndet från referenslinjen. Pilmått kan därför ses som ett lägesmått i förhållande till referenslinjen.

Centrummått

Vanligen utgår måtten på byggnadsritningar från konturer t ex insida alt utsida av väggar. I vissa fall är dock måtten tagna mellan mittpunkter, t ex om från mitten/centrum av en vägg eller pelare. Med hjälp av måttgränslinjerna skall man kunna utläsa detta varifrån måttet utgår.

Stora byggnader delas ibland in i ett eget koordinatsystem för att underlätta läsning och måttsättning av ritning. När ett pilmått istället utgår ifrån en sådan referenslinje mitt i byggnaden kallas det för centrummått. Måttsättningen på planen sker mellan centrum (mitten) av byggnadsdelarna istället för till ytterkonturen.

Centrummått används för att ange läge för bl a pelare, balkar, pålar och plintar.

Ritningsskalor och skalmått

Ritningar illustrerar byggnader och byggdelar i förminskad skala. Aktuell skala för en ritning framgår i skrivfältet och/eller i direkt anslutning till en detaljritning eller sektion.

Observera att förminskade eller förstorade ritningar och detaljer inte är skalenliga, dvs angiven måttskala stämmer inte eftersom ritningens storlek ändrats.

Om en ritning innehåller flera detaljer och kanske planer eller sektioner i varierande skalor brukar skalan vara angiven under varje enskild detalj.

Skala 1: 100 betyder att en centimeter på ritningen motsvara 100 cm, dvs 1 meter, i verkligheten.
Skala 1:50 betyder att en centimeter på ritningen motsvarar 50 cm i verkligheten.
Skala 1:20 betyder att en centimeter på ritningen motsvarar 20 cm i verkligheten.

Användning av särskilda linjaler, t ex skalstock, med olika måttskalor underlättar mätning och översättning av mått från ritningar, vilket minimerar risken för feltolkning av mått.

Exempel på detaljritning i skala 1:5. Obs! Bilden är inte skalenlig!

Mätning med skalstock

Skalenligt ritade mått på ritning kan enkelt mätas upp med en skalstock (om ritningen inte förminskats eller förstorats). Skalstockar finns att köpa bl a i pappershandel och kontorsvaruhus.

Materialmått, öppningsmått, ställmått, modulmått

När ingående material specificeras på t ex en sektionsritning anges materialtjocklek i millimeter (mm).

Öppningar som markerats med 2 diagonaler är genomgående hål som måttsätts med delmått eller som bredden gånger höjden (BxH). Öppningar markerade med endast 1 diagonal avser ej genomgående hål. Dessa måttsätts som bredden gånger höjden gånger djupet på hålet (BxHxD)

Öppningsmått, schakt mm – exempel:

Mått- och dimensionsangivelser bl a för rör, kanaler, ledningar, öppningar och installationsschakt:

Materialmått:

Exempel på hur materialtjocklekar specificeras på sektionsritning. Måtten anges i millimeter, t ex 145 (mm) plåtreglar placerade med 450 mm centrumavstånd från varandra samt med 145 mm mineralull mellan reglarna.

Ställmått:

Ställmåttet är det mått som anges på ritningen där ursparningar (öppningar) görs för att t ex en dörr eller fönster skall monteras där. På uppställningsritningarna står dörranas eller fönsternas verkliga mått.

Ställmåttet som står på planritningen är alltså det mått man måste bygga efter för att senare kunna få plats för att montera dörren eller fönstret – utan att klämma fingrarna. Av praktiska skäl görs alltså öppningen lite större än fönstret eller dörren. Det lilla mellanrum som blir kvar tätas efter montering.

Modulmått:

Modulmått är bl a standardiserade mått för t ex inredning, garderober och köksskåp. Vanligt förekommande mått på garderober och på skåpen i ett kök är bredden 400mm, 500 mm och 600 mm (även andra mått förekommer).

En modul på 100mm medför att ett 50cm (500mm) brett köksskåp blir 5 moduler brett (5M) och en garderob på 60 cm (600mm) blir 6M. Ett extar brett köksskåp på 700 eller 800mm får modulmåtten 7M respektive 8 M.

Måttavvikelser och toleranser

Alla ritningsmått anges i millimeter och inget annat anges. Plushöjder anges dock i meter (m). Icke skalenligt ritade mått redovisas med streck under.

Mått på ritning kan inte alltid vara exakta i förhållande till verkligheten. Så länge utförandet håller sig inom en viss toleransnivån kan det ändå godkännas vid en besiktning. Det finns därför normer för hur stora avvikelserna från de angivna måtten får vara.

Toleranser

Toleranser är benämningen på det maximala måttfel/måttavvikelse som får förekomma. Toleransen anger alltså hur mycket utförandet och måtten i verkligheten får avvika från de mått som anges på ritningen

I vissa fall specificeras toleranserna på ritningarna annars framgår de av byggnormerna.