De allra flesta hus i Sverige är byggda med flera olika material. För att varje byggdel skall få bästa möjliga funktion sätts olika material ihop. Isolering ingår normalt i alla ytterväggar som byggs idag.
Väggar från förr kan vara oisolerade men då byggdes de väldigt tjocka t ex massiva tegelväggar i flera skift.
Principen för en modern ytterväggskonstruktion:
- Isoleringens uppgift (vintertid) är att hålla kall utomhusluft på utsidan och varm luft på insidan.
- För att skydda isoleringen mot kondens används oftast en fuktspärr.
- Fuktspärr/ångspärr består av en plastfolie som måste placeras ganska långt in i väggen för att den skall hållas varm. Då undviks risk för kondens mot foliens yta.
På sommaren om det är riktigt varmt ute bidrar isoleringen till att hålla värmen ute. Ett välisolerat hus är alltså svalare på under varma soliga dagar än dåligt isolerade hus.
Köldbryggor
Köldbryggor uppstår där väggen eller bjälklaget inte har lika god isoleringsförmåga som i övriga delar av konstruktionen. Då flödar den varma och fuktiga inomhusluften ut genom köldbryggan som har hög värmeledningsförmåga.
- isoleringen inte är lika tjock som i övriga delar av en byggdel. Vanligen kan detta vara där det finns reglar eller anslutningar men om material som blivit fuktigt.
- det isolerande materialet har förlorat sin isolerande förmåga, t ex genom att det blivit fuktigt
Köldbryggor medför sämre komfort, t ex kyla och drag , onödigt höga uppvärmningskostnader samt framförallt stor risk för fuktskador genom kondens, som riskerar att uppstår i dessa kallare delar av konstruktionen..
Riskkonstruktioner – köldbryggor och fukt
För att minimera negativ inverkan av köldbryggor ska skarvar i klimatskärmen utföras grundligt bland annat mellan:
- fönster – vägg,
- dörr – vägg,
- vägg – golv
- vägg – tak
Exempel på särskilt utsatta konstruktionsdelar som kräver speciell uppmärksamhet och noggrannhet i utförandet:
Konstruktioner och anslutningar där köldbryggor lätt uppstår. Bild: Isover.
