Vid arbeten på byggarbetsplatser och vid ROT-arbeten behövs ofta beräkningar av vikt för material eller maskiner beräknas för att hantering av material – såsom säkra lyft och uppställning/upplag på ställningsplan etc – utförs utan risker.
I samband med lyft eller upplag på bärande plan är även materialets storlek/volym och utbredning av betydelse för beräkningarna.
Lär dig materialegenskaper, uppskattningar och/eller mätningar av kollin samt att genomföra säkra överslagberäkningar för de produkter du vanligtvis hanterar i ditt yrke. Då kommer du så småningom att kunna göra säkra överslagberäkningar och bedömningar på plats och på så sätt undvika risker.
1. Beräkna materialets eller byggdelens volym
Volymen beräknas t ex vid beställning av betong, grus och matjord men ibland också i samband med schaktning och planering av transporter och lyft.
Beräkning av en lokals volym (rumsvolym) behövs för att dimensionera luftbehandling (ventilation).
Volymen av ett rum eller ett block, t.ex. betongblock beräknas så här:
V = A * h eller V = b * l* h
- V=volymen (m³)
- A=arean (m²); A=b*l*h
- b=bredden (m)
- l=längden (m)
- h=höjden (m)
- Ex: Beräkna längd och area
Tänk på att de flesta mått som används i byggsammanhang anges i millimeter (mm). Enhetsomvandling mellan meter (m) och millimeter(mm):
- 1 mm motsvarar 0,001 m
- 1 m motsvarar 1000 mm
Obs! För jord- och stenmaterial är det svårt att räkna ut exakta volymer och vikter eftersom materialet kan ”sätta sig”, blir mer eller mindre kompakt vid hantering samt ändra densitet när det blir blött respektive dräneras och torkar ut. Vid utfyllnad av markschakter är det också svårt att räkna ut schaktets volym.
2. Ta reda på materialets densitet
Densitet är materialets täthet och beskrivs som vikten/volymen, t .ex. kg/m³. Du behöver oftast inte använda exakt densitet för en produkt om du t.ex. ska beräkna vikten inför lyft med kran eller för att planera upplag av material på ett bjälklag eller ställningsplan. Då kan du använda ett ungefärligt värde för densiteten men avrunda aldrig nedåt eftersom säkerhetsmarginalen då kan bli för låg.
- Densitet för naturmaterial och mineraler kan hittas i tabeller.
- Densitet för framställda byggprodukter kan fås av tillverkaren.
Exempel*:
Om densiteten för betong antas ligga mellan 2300 och 2400 kg/m³.
=> använd det högre värdet 2400 kg/m³ eller runda av uppåt till 2 500 kr/m³.
Densitetet för produkter av lättbetong kan varierar mycket – från ca 300 och ända upp till 800 kg/m³ – beroende på produkternas användningsområde och täthet. Ofta ligger densiteten för lättbetong mellan ca. 300-550 kg/m³.
=> Om du inte känner till den faktiska densiteten för lättbetongen du ska hantera på arbetsplatsen bör du om du väljer att i din beräkning använda värdet 800 kg/m³ få en tillräcklig säkerhetsmarginal (i de flesta fall men inte om produkten har en högre densitet än 800 kg/m³.
*Obs! Värdena som anges ovan är exempel och materialinustrin utvecklar ständigt nya produkter och produktegenskaper. Kontrollera och lär dig därför vilka de aktualla genomsnittsvärden olika materials densitet är.
Träna på att göra snabba överslagberäkningar utan att riskera säkerheten!
3. Beräkna materialets massa och vikt
Vikten av material kallas ibland för materialets massa. Vikten för ett material beräknas bl.a. för att kunna genomföra säkra lyft, fördela vikt av upplag på bjälklag eller ställningar.
För att kunna räkna fram vikten/massan för ett material multiplicera materialets volym med dess densitet.
För överslagsberäkningar vid hantering av material på byggarbetsplatsen kan du ofta använda en ungefärlig denistet för din beräkning av vikt – avrundad uppåt (om du behöver säkerhestmarginaler)
Vikten (massan) beräknas som densitet multiplicerat med volym:
m=ρ*V
=> massan är lika med denisteten gånger volymen:
- m= vikt (kg)
- V=volym (m³)
- ρ=denistet (kg/m³)
OBS! Det är viktigt att använda samma enhet på den framräknade volymen, eller omvandla denna, så att det är samma enhet som tillverkaren anger för materialets densitet!
