Ritningar för bygg- och anläggning

Bygg- och anläggningsritningar

Kunskap om bygghandlingar och ritningsläsning handlar om bl a:
  • traditionella byggnadsritningar avseende arkitektur (A), konstruktion (K) samt översiktligt el, VVS, ventilation och brand
  • vilka ritningar och dokument som styr olika typer av arbeten och delar av byggnader
  • olika ritningar, disposition och ritningssymboler
  • ritningsmått och olika ritningsskalor
  • tekniska beskrivningar och rumsbeskrivning.



Vanliga ritningstyper och format

Situationsplan (skala 1:500)

En situationsplan är en översikt över fastigheten som skall byggas på, intilliggande fastigheter och tomtgränser. Situaqtinspalnen kan beskriva var olika byggnader befintliga och de som skall byggas ligger i förhållande till varandra och angränsande fastigheter. Situationsplanen avser alltså byggnadens placering utifrån omgivningen och ett ännu större perspektiv.

Situationsplanen är normalt relaterad till bl a kommunens översiktsplan.

Planritningar (skala 1:100)

Planritningar är horisontella snitt genom byggnaden och kan ses som en vy uppifrån och ner mot bjälklaget. På arkitektritningar brukar då det tänkta snittet vara taget ca 1,2 meter ovanför bjälklaget. Planritningar visar därför såväl väggar på som schakt (hål) igenom bjälklaget samt fönster- och dörröppningar. På arkitektritningar syns dessutom inredning som ingår i entreprenaden, bl a kök. Konstruktionsritningarna visar bl a armering, bärande balkar och pelare samt takstolar.

Planritningar brukar vara i skala 1:100 eller 1:50 m ritningarna innehåller mycket information, t ex för mått- och armeringsritningar samt VVS-ritningar.

För flervåningshus finns en planritning till varje våningsplan samt en för källare respektive tak (takplaner).

Konnektion och konnektionslinjer

Om en byggnad är för stor för att få plats på en och samma planritning (i den ritningsskala som krävs för tydligheten) delas byggnaden upp på två eller flera ritningar som var och en visar olika delar av byggnaden. Detta kallas konnektion.

Konnektionslinjer visar var delningen gjorts och var de olika ritningarna skall ”passa ihop”

Läs mer: Om konnektionslinjer mm

Sektionsritningar (skala 1:50)

Sektionsritningar är vertikala snitt genom byggnaden från källare och uppåt. Sektionen består av ett tänkt snitt taget någonstans igenom huset. Var sektionen är tagen redovisas med pilar på tillhörande planritning. Sektioner redovisas ofta i skala 1:50, ibland större (1:20, 1:10) beroende på hur stort tvärsnittet är. Sektioner och tvärsnitt illustrerar även ingående materialskikt i aktuell byggdel.

Detaljritningar (skala 1:20, 1:10)

Detaljritningar innehåller ofta flera olika ritningsdetaljer på en och samma ritning. Genom att kontrollera vad varje detalj kallas, vilken ritning detaljen tillhör samt vilken beteckning (ofta bokstavsbeteckning detaljsnittet har t ex A- A) detaljen har vet man var i byggnaden den speciella detaljutförandet skall följas.

En ritningsdetalj och krav på utförande kan förekomma på många ställen i en byggnad och ett projekt. Detta skall då framgå av ritningarna. Det skall finnas en hänvisning till detaljritningen från all de ritningar där ett speciellt detaljutförande är aktuellt.

Detaljer ritas i stor skala, dvs som sektioner – eller ännu större, t ex skala 1:5.

Elevationsritningar 

Elevationer är speciella vertikalsnitt på konstruktionsritning som visar stommen, dvs väggreglar i regelstomme respektive betongvägg och armering i betongstomme. Oftast är skalan 1:50. Snittet är taget som en vy mot t ex en bärande vägg eller en utfackningsvägg.

Fasadritning 

Uppställningsritningar

Uppställningsritningar är sammanställningar/specifikationer över olika produkter (sakvaror) som ingår i projektet och brukar finnas för bl a dörrar och fönster samt för inredning till bl a kök och bad.

En uppställningsritning kan också beskriva standardutförande inklusive planlösning för t ex kök och badrum som skall byggas lika i flera lägenheter. Många stora projekt har några få variationer på kök och bad. I en uppställningsritning med typbeteckningar för de olika utförande kan då underlätta både inköp och för de som skall bygga köken eller badrummen i alla lägenheterna.

CAD-ritningar 

Förr ritade man bygghandlingar för hand. Dagens projektörer ritar nästan uteslutande med CAD, dvs digitala ritprogram på datorn.

Även om de flesta bygghandlingar precis som förr i tiden är tvådimensionella – som vi är vana att arbeta efter! Finns via CAD-teknik möjlighet att ta fram 3D – ritningar. Detta gör bl a i syfte att åskådliggöra byggnader och rum bättre – så att de som inte är vana att läsa ritningar bättre kan förstå bygget.

En annan möjlighet med CAD och digital teknik är att bättre kunna överskåda projektets olika handlingar och t ex kunna jämföra olika projektörers ritningar. På så sätt kan man samordna olika typer av ritningar (A, K, E , V m fl)och kontrollera t ex:

  • att måtten stämmer överens på alla ritningar
  • att inga avloppsrör går rakt igenom vardagsrumsgolvet
  • att armeringen inte sticker ut ur väggarna

Förr när man ritade allt för hand var dessa s k ”samordningskrockar” vanliga och man satte stort hopp till att digitala ritningar skulle eliminera problemet.

Ritningsförteckning

I de flesta större och medelstora bygg- och anläggningsprojekt finns en särskild ritningsförteckning. Ritningsförteckningen är en lång lista över ritningarna som är bra att ha för att hålla koll på vilka ritningar som finns i projektet. Ritningsförteckningen är daterad för att undvika förväxling med gamla versioner.

Om du har den senaste ritningsförteckningen så framgår samtliga ritningar som varje projektör tagit fram hittills i projektet, reviderade versioner och därmed vet du vilken ritningsomgång som är den senaste gällande.

Share