Krypgrund, som även kallas torpargrund, kan vara en lämplig lösning om marken är ojämn och man vill undvika att behöva schakta eller fylla ut marken.
En krypgrund går relativt fort att bygga upp och består av en grundmur som bjälklaget sedan vilar på en bit ovan mark.
Grundmuren löper runt om huslivet, ibland kompletterad med en längsgående s k hjärtmur mitt under huset eller med mellanmurar som extra stöd för bärande innerväggar.
Bärande delar i krypgrund:
- Grundmur eller grundbalk
- Grundsula alt. en sträng av bruk
- Eventuella plintar
Grundmuren kan bestå av:
- betonghålblock,
- lättbetongblock
- lättklinkerblock.
- balkarna av armerad betong som vilar på betongplintar.
Kryprumsgrund förekommer i två huvudutföranden: uteluftsventilerad respektive inneluftsventilerad.
Fukt i krypgrund
Risken för kapillärsugning av markfukt minskas vid grundläggning med krypgrund. Ett kapillärbrytande skikt runt kantbalkarna rekommenderas dock för att skydda dessa mot fukt och missfärgning.
Riskerna för fuktproblem och kondens i en krypgrundskonstruktion har ändå visat sig relativt stora i just krypgrunder, men dessa kan undvikas med ett genomtänkt utförande – avseende teknik, material och ventilation.
Oavsett man bygger en ny grund eller åtgärdar en befintlig krypgrund måste man vara observant på risken för fuktproblem. Särskild hänsyn behöver tas luftfuktighet och lufttemperatur i grunden.
Delar i krypgrund vars utförande är särskilt viktiga:
- Överbyggnadens/bjälklagets utformning
- Värmeisolering
- Fuktskydd
- Ventilation.
Utförandet av värmeisolering, eventuellt fuktspärr och ventilation av grunden är viktiga förutsättningar för att förebygga fuktproblem.
Isolering av krypgrund
Vid grundläggning med krypgrund kan man välja att isolera mellan kryputrymme och överbyggnad, att isolera grundmuren och/eller marken under grunden.
Ett värmeisolerat kryprumsbjälklag kan vara:
- Träbjälklag med mineralullsisolering
- Armerade lättbetongelement med värmeisolerande egenskaper
- Armerade betongelement med ovanpåliggande värmeisolering och golvskikt.
Isoleras grundmuren istället för bjälklaget höjs marktemperaturen i krypgrunden vilket minskar risken för kondens och tjäle. Värmeläckage från byggnaden och ner till grunden kan alltså vara bra för huset.
Isolering av mark i krypgrund skapar en varm kudde som håller grunden varm och torr.
Ventilation av krypgrund
Ventilationsluften måste kunna passera fritt igenom krypgrunden och inte hindras av t ex vegetationen kring huset.
Det är vanligt att krypgrunden ventileras via utomhusluften. Då finns risk för fuktproblem om varm sommarluft kondensera mot de kallare ytorna i krypgrunden. I en del äldre hus värmdes grunden upp av den varma skorstensstocken så att den hölls varm och torr.
Idag byggs även isolerade krypgrunder där den varma inomhusluften passerar igenom och värmer upp grunden för att sedan sugas upp och ut genom ventilationen i taket.
Fuktproblem och åtgärder
Problem med fukt i krypgrunden kan åtgärdas genom att lufttäta och tilläggsisolera muren och skapa undertryck i grunden så att varm inomhusluft dras ner, värmer upp och luftar ur grunden. Undertryck i krypgrund har dessutom positiv effekt på eventuell markradon samt på dålig lukt ifrån grunden, som då inte sugs upp i huset.
