Hållfasthet och teknik – Grundläggning

Olika sorters jord har olika egenskaper och ställer därför olika krav på grundläggningsmetod när man bygger.

Förberedelser inför grundläggning med tillhörande markarbeten kan bl a vara geoteknisk undersökning av markförhållanden, utsättning och schaktning, grundförstärkning, dränering och utfyllnad samt arbeten rörande installationer i mark.

Undersök följande inför beslut om grundläggningsmetod:
  • Markens hållfasthet och struktur, t ex dränerande egenskaper
  • Risk för tjäle
  • Grundvattennivå
  • Kartlägga nedgrävda befintliga ledningar för t ex el, tele, vatten eller gas

Markens hållfasthet, bärförmåga samt dränerand egenskaper beror bl a på jordens beståndsdelar, jordart och sammansättning samt grundvattenförhållanden – som även påverkar risken för fukt i grundkonstruktionen.

Kunskap om Mark och jordarter

En geoteknisk undersökning kan fastställa det mesta av ovanstående kriterier samt utgöra underlag för beslut om lämplig grundläggningsmetod och eventuell grundförstärkning.

Förekomst av markradon bör också beaktas inför grundläggning och uppförande av byggnad för bostadsändamål.

Artiklar som tar upp Radon

Åtgärder som kan behöva vidtas vid grundläggning:
  • Pålning eller anläggning av plintar – för att undvika sättningar i byggnaden kan vara pålning ner till fastgrund
  • Dränering runt om och under grunden – för att förbättra jordens genomsläpplighet av vatten i marken och undvika inträngning av fukt i grundkonstruktionen
  • Tjälfarlig jord ersätts med mindre tjälfarlig jord ända ner till frostfritt djup – för att undvika tjälskador på mark, grund eller byggnad.
  • Ventilering alternativt tätning av grunden – för att undvika att markradon tränger in i byggnad.

Schaktning och utfyllnad

Det behövs ofta utföras en del markarbeten, såsom schaktning samt återfyllnad och eventuell utfyllnad, för att underlaget skall förberedas för grundläggning av en byggnad. Dränering och installationer i eller i anslutning till grunden skall också förberedas.

Pålning

Om marken inte har tillfredsställande hållfasthet inför grundläggning finns möjlighet att utföra pålning. I hus som pålats är risken för sättningsskador låg men pålarna är däremot benägna att djupt nere i marken”fånga upp” långväga vibrationer från verksamheter flera kilometer bort samt fortplanta dessa upp i byggnaden.

Exempel på pålningstekniker:
  • stödpålning till fastgrund
  • friktions- alt kohesionspålning om djupet till fast grund är för stort

Grundläggning på plintar

Om djupet till fast botten är så stort att det inte går att schakta sig ändå ner för att anlägga en grundmur men ändå inte djupt nog för att pålning skall kunna utföras kan man istället gräva gropar och gjuta betongplintar i dessa. Plintarna, som också kan bestå av murade betongblock, utgör sedan stöd för husgrunden som byggs ovanpå.

Installationer i mark

Vid grundläggning och gjutning av platta på mark måste man planera för installationsdragningen in i och ut ur byggnad. Förekommande installationer i en byggnad kan vara till vatten, avlopp och ventilation samt el, telefoni och bredband.

Källor och länkar


.