Värmekonduktivitet
Värmekonduktiviteten anger materialets värmeledningsförmåga vid en medeltemperatur på +10°C. Materialets värmeledning ökar när temperaturen ökar.
Olika byggmaterial har olika värmeledningsförmåga, dvs värmekonduktivitet som mäts i enheterna W/mK (Watt per meter och Kelvin) och betecknas med lambda.
Lambda-värde
- W= Watt
- m=meter
- K=Kelvin
Ju lägre lambda-värde desto bättre isoleringsförmåga. Glasull, stenull och olika cellplaster samtliga bra värmekonduktivitet – ofta mellan 0,030 och 0,045 W/mK. Betong och glas är exempel på material med högt lamdba från 1 och uppåt.
Värmemotstånd
Värmemotstånd är motsatsen till värmekonduktivitet. Ju lägre värmeledningsförmåga ett material har desto bättre är värmemotstånd i materialet och desto bättre isoleringsförmåga.
Värmemotståndet (R) har enheten m²K/W och räknas ut genom att mäta materialets tjockleken (meter) och dividera detta med värmekonduktiviteten (lambda).
Byggmaterialens betydelse
Fysiskt beror värmeledningsförmåga och värmemotstånd på byggmaterialens förmåga att hålla luften i materialet stilla och på så sätt behålla temperaturskillnaderna på båda sidor om materialet.
Ett byggmaterials värmeegenskaper brukar framgå av produktspecifikationer eller annan information som ofta kan hämtas på materialtillverkarnas hemsidor.
