Organisationen på en olycksplats

Räddningstjänstens standardrutiner och organisation i samband med en trafkolycka syftar till att effektivisera arbetet, arbeta säkert och se till att inga viktiga arbetsuppgifter glöms bort.

Var och en i räddningsteamet har en bestämd roll och uppgift under räddningsarbetet vid t.ex en trafikolycka. Denna tydliga ansvarsfördelning är viktigt framförallt i inledningsskedet av räddningsinsatsen.


OBSERVERA

Denna artikel är ett exempel på hur polis och räddningspersonal kan vara organiserade i samband med en räddningsinstast vid trafikolycka.

Innehållet artikeln vänder sig INTE till räddningspersonal utan till, väg- och anläggningsarbetare och andra, som kan komma i kontakt med olycksplatsen och räddningspersonal på plats.


Syftet är att skapa förståelse och respekt för räddningsarbetet vid en trafikolycka:

  • Under tiden som räddningsinstasen pågår är det räddningsledaren som bestämmer över allt som sker på platsen.
  • För vägarbetare är det därför viktigt att känna till hur organisationen för en olycksplats ser ut och vem som har ansvar för vad.

Brandkårens organisation på olycksplatsen

Räddningsledarens uppgifter innebär att bedömer, besluta om åtgärder och beordra dessa.

Räddningsledaren utför riskbedömningar och samverkar med sjukvård och polis samt beställer ambulanser och andra resurser som behövs för räddningsarbetet.

Räddningsledaren bedömer också om det finns miljöhot och om det behövs särskild saneringsinsats. Om en trafikolycka skett riskerar läckage av drivmedel eller kemiska substanser ur lasten orsaka stor skada på naturen.

Till sin hjälp har räddningsledaren övriga brandmän. Några har särskilda rolleroch ansvar som:

  • avspärrare/sjukvårdare/losstagare,
  • säkerhetsman,
  • fordonsförare/verktygsman.

Rollen som avspärrare/sjukvårdare/losstagare innebär t ex följande uppgifter:

  1. Inledningsvis spärras vägen av helt eller delvis på båda sidor om olyckan.
  2. Därefter ansluter avspärraen till olyckplatsen – i rollen som sjukvårdare – och påbörjar sjukvårdande insatser utifrån L-ABCDE som är den första hjälpen-metod som gäller för utbildad räddningspersonal.
  3. När ambulanspersonal är på plats byter samma person till rollen som losstagare av skadade som är fastklämd.

Säkerhetsmannens uppgifter är bl. a att säkra mot brand, se till att fordonet blir stabiliserat och strömlöst samt att överblicka och övervakar säkerheten för de skadade och räddningspersonalen

Fordonsförare/verktygsmannens uppgifter:

  • Ställa upp räddningsfordonet så att olycksplatsen skyddas.
  • Slår på varningsanordningar
  • Dokumentera olycksplatsen med kamera,
  • Koppla upp släckningsutrustningen.

Därefter agerar fordonsföraren som verktygsman genom att hjälpa till med stabilisering, förbereda verktyg och skyddsmateriel i den varma zonen. I övrigt är verktygsmannen beredd att hjälpa till med räddningsarbetet i den heta zonen om det behövs.

Skadeområdet

Skadeområdet etableras, avgränsas och delas in i zoner för räddningsarbetet och räddningspersonalens säkerhet:

Förbjuden zon
I förbjuden zon, t ex delar av en väg som inte hatsighetsbegränsast eller spärrats av,  får personal normal inte vistas. Undantag kan dock vara om det behövs för att placera ut varningsutrustning i isyfte att förhindra fler olyckor eller om det finns skadade personer i zonen

Het Zon
Inom het zon finns de fordon och personer som är inblandade i olyckan och som skall räddas. Här befinner sig de personer som aktivt arbetar med räddningsarbetet och ofta ställs krav på särskild skyddsutrustning utöver de krav som gäller varm zon. Zonen kan vara avgränsad genom trafikavstängning och av fasta vägräcken

Varm Zon
Övriga delar av skadeområdet där det finns risker med t ex trafik är varm zon och det krävs grundläggande skyddsutrustning för personal som befinner sig här.

Kall zon
De platser där det i normalläge inte förväntas finnas någon trafik.

Sjukvårdens organisation på olycksplatsen

När hälso- och sjukvårdspersonal (ambulanspersonal) kommer till en olycksplats etableras en särskild sjukvårdsledning med en sjukvårdsledare och en medicinskt ansvarig.

Sjukvårdsledarens uppgifter är t ex att:

  • leda sjukvårdsarbetet på skadeplatsen med betoning på säkerhet, kommunikation och logistik.
  • samverka med räddningsledare, polisinsatschef och andra inblandade aktörer,
  • göra en säkerhetsbedömning för hälso- och sjukvårdspersonalens arbete,
  • upprätta samband för sjukvården internt och externt
  • informera om skadeläget och sjukvårdsinsatserna.

Tillsammans med medicinskt ansvarig fattar sjukvårdsledaren beslut gällande sjukvårdsinsatsen.

Medicinskt ansvarig har det övergripande medicinska ansvaret i sjukvårdsinsatsen och för att inventera de medicinska behoven, prioritera och leda det medicinska omhändertagandet.

En stab finns ofta för att stödja sjukvårdsledaren och den medicinskt ansvarige. Inom staben kan finnas en avtransportledare som ansvarar för ambulanstransporter från olycksplatsen till sjukhus.

Polisens organisations på olycksplatsen

Polisens insatschef leder poliserna på plats, fördelar deras arbetsuppgifter och samarbetar med räddningstjänsten och sjukvården.

Polisens ansvarsområden på olycksplatsen är t ex:

  • trafikreglering,
  • avspärrning,
  • utrymning,
  • bevakning,
  • eftersökning eller genomsökning,
  • registrering och identifiering av personer,
  • omhändertagande av gods.

Övriga polisiära uppgifter vid trafikolyckor:

  • Underrätta anhöriga och informera allmänheten och medier.
  • Polisen utreder också om någon begått ett brott i samband med olyckan

Trafikverkets uppgift

Trafikverket ansvar för trafikledningscentraler (TLC) Trafikverket har fyra Trafikcentralersom  ligger i Gävle, Stockholm, Göteborg och Malmö.  Larm om en trafikolycka kommer in till Trafikcentralen via SOS Alarm.

Trafikcentralernas uppgift vid olyckor är bland annat att informera övriga samhällsfunktioner och allmänheten när en trafikolycka skett. Detta kan ske via radio, tv, Internet och via navigationsutrustning i bilar.

Räddningsinsatsen blir effektivare och säkrare om trafikanter kan välja en annan färdväg eller vara förberedd på att det kan vara köbildning och på att passera olycksplatsen med försiktighet.

Räddningstjänsten och polisen på plats kan också få stöd från Trafikcentralerna vid riskbedömning och åtgärder:

  • Trafikcentralen gör övergripande bedömning av händelsen, utifrån trafikflöden, vägtyp, väder och väglag, vägarbeten, särskilda väganordningar, möjligheter till omledning och eventuella följdverkningar på trafiken.
  • Trafikcentralen kan genom medlyssning få löpande information om vad som händer på olycksplatsen.
  • Trafikcentralen kan också anropas direkt om behov finns.
  • Om Trafikcentralen själv har viktig information att förmedla t ex om trafiksituationen och köbildning, kontaktar man räddningsledaren.

Efterarbeten

När räddningsinsatsen är avslutad återstår efterarbeten t ex sanering och dokumentation av skador på vägar och väganordningar.

  • Både räddningstjänst ocj polis har ansvar för att dokumentera på plats.
  • Trafikverket bedömmer och rapporterar skador på väg, väganordningar och  infrastruktur.

Källor och länkar

Räddning vid trafikolycka – Informations- och utbildningsmaterial för räddningspersonal (MSB)

Säkerhet i vägtrafikmiljö (MSB)