Kvartsdamm på byggarbetsplatser

2014-03-04

Omfattande studie om byggdamm

Byggipedia har haft ett uppdrag att sammanfatta de svenska reglerna kring stendamm och kvarts inför den internationella branschorganisationen IACDS .

I en IVL studie om exponering för damm på byggarbetsplatser studerades några yrkesgrupper och arbetsmoment med utgångspunkt ifrån exponering för damm.

Underlaget till denna artikel och sammanfattning baseras på den innehåll ur den första rapporten i studien. För mer information och utförliga detaljer kring dammbegränsning vid olika arbetsmoment och arbetsmetoder – se rapporterna (länkar nedan)

Yrken, arbeten och exponering

Förutom rivnings- och håltagningsarbetare förekom arbetsmoment som utföra av t ex elektriker, golvläggare, putsare eller VVS-are. Inom flera yrken förekommer exponering för kvartsdamm.

  • Bearbetning av betong pekas ut som en vanlig orsak till spridning och exponering för kvartshaltigt damm.
  • Städning av byggdamm lyfts särskilt upp som en risk för spridning och exponering

I rapporten diskuteras arbetes utföranden, uppmätta halter samt framförallt olika åtgärder för att begränsa dammspridning och förhindra att yrkesarbetare utsätter sig för ohälsosamt höga halter eller mängder av damm.

Val av arbetsmetod

I det förebyggande arbetet föreslår rapporten inte bara dammbegränsande metoder som punktutsug, inkapsling av arbetsstället, fuktbegjutning mm utan även val av metod.

  • T ex föreslås sågning med diamantklinga och vatten istället för bilning.
  • Användning av robot- och fjärrstyrda metoder för rivning och håltagning istället för handhållna maskiner är ett annat förslag som tas upp i rapporten.
  • Skärande verktyg med så låg periferihastighet som möjligt förespråkas för att minimera spridning och underlätta insamling av dammpartiklar vid arbetsstället.

Städning är ett riskmoment

Studien visar att det finns brister i rutinerna kring städning överlag och att städfirmor använder bättre metoder än byggarna själva när de skall städa efter sig.

Ofta används sopborstar för att rengöra efter arbetet. Denna metod medför att damm virvlar upp, sprids i luften samt utgör en risk även för den som utför städningen. Utförda mätningar vid städning visar att sannolikheten bedöms som mycket hög att städning med sopborste medför att gränsvärdet för kvartsdamm överskrids.

Mätningar i studien visar också att även städning med skrapa kan alstra höga halter av inhalerbart damm (upp till 100mg/m3 uppmättes i studien).

I rapporten rekommenderas varken sopning eller städning med skrapa i dammiga utrymmen istället föreslås följande städmetoder:
  1. Först dammsugning med centraldammsugare eller byggdammsugare med HEPA-filter (klass H13).
  2. Efter dammsugning kan större bitar skräp samlas ihop med kratta eller skrapa.

Andningsskydd behövs vid städning

Studien visar att till och med vid dammsugning sker exponering för  damm. Därför rekommenderas halvmask även vid städning t ex när betongdamm förekommer.

Källor och länkar: