Fuktdimensionering innebär att man under projekteringen fastställer hur byggdelar skall utformas och fungera ihop utan risk för fuktskador pga kända risker.
Vid fuktdimensionering tas hänsyn till alla fuktkällor och den fuktbelastning som det aktuella byggnaden kan antas behövas skyddas mot.
Exempel på åtgärder:
- Isoleringens tjocklek och placering
- Användning och placering av fuktspärr
- Anslutningar mellan olika delar
- Vattenavrinning från tak
Fuktspärr
Fuktspärr används för att skydda känsliga material i en sammansatt konstruktion
Fuktspärren kan förhindra att varm luft med hög fukthalt transporteras genom t ex en vägg och väggens isolering. Rätt utformat kommer den fuktiga luften inte att nå väggens kallare delar och riskera att kondensera och skapa fuktproblem där.
Takvattning
Taket utformas så att vatten kan rinna ner via taklutningen, hängrännor och stuprör.
Det är viktigt att taket är helt tätt och att särskilda tätningsåtgärder görs i anslutningar mellan material och byggdelar, t ex i ränndalar mellan takfall och vid skorstenar, takfönster, luckor och takgenomföringar.
Fuktsäker fasad
De vanligaste fasadmaterial som används idag suger till sig vatten efter regn, snö och snösmältning.
Fasaden torkar så småningom ut igen men det krävs åtgärder på insidan av det yttersta fasadmaterialet för att undvika problem med fukt i resten av ytterväggskonstruktionen, t ex:
- En luftspalt på baksidan bidrar till ventilation och snabbare uttorkning av den blöta fasaden. Luftspalten fungerar som ett dränerande skikt och förhindrar att fukt vandrar vidare in i konstruktionen – från fasaden till de innanförliggande materialskikten.
- Skiva, t ex vindskiva, på insida av luftspalten förhindrar att fuktig luft tränger in i konstruktionen.
- Massiva ytterväggar av t ex lättbetong, kan behöva ett särskild ytbehandling på insidan som förhindrar att fukt i väggen kommer i kontakt med andra mer fuktkänsliga ytskiktsmaterial på insidan. Massiva väggar av stenmaterial torkar som regel ut igen utan att materialen tar skada.
