Laster (tyngder) som påverkar en byggnad, en väg eller anläggning kan beräknas som en kraft som verkar – med ett visst tryck – mot underlaget, t ex på ett bjälklag.
Kraften ritas som en eller flera pilar. Pilar som riktas uppåt visar var motkrafter uppstår t.ex. i grundne och marken under en byggnad.
Vid stabil jämvikt är den totala belastningen lika stor som motkrafterna.
Belastningar (laster) som byggnader och byggdelar utsätts för är t.ex:
- Människor, maskiner och inventarier
- Vindlast, snölast
- Olyckslast, påkörningslast
- Jordtryck, dvs markens tryck mot husgrunden.
Punktlast
En belastning eller last kan ske på en mycket begränsad yta eller en punkt och kallas då för punktbelastning, Vid stabil jämvikt är den totala belastningen (kN) lika stor som summan av motkrafterna (kN) via upplagen.
Utbredd last
En tyngd eller belastning som breder ut sig över balk eller en större yta kallas utbredd last. Vid stabil jämvikt är den totala belastningen (kN) lika stor som summan av motkrafterna (kN) via upplagen.
Koncentrerad last
En koncentrerad belastning på en byggnadsdel, t ex en maskin, är nästan som en punktlast. Det innebär att kraften (kN/m²) verkar på en begränsad yta av t.ex. ett bjälklag. För att klara av tyngden och de spänningar behöv
Genom byggnadstekniska åtgärder fördelas sådana laster till en utbredd last.
- För att fördela tyngden från en tung maskin på ett industrigolv kan man gjuta ett fundament som tar upp och sprider lasten över en större yta.
- Ett annat exempel är vid grundläggning av hus där man gjuter fundament som bättra upp lasten uppifrån och sprider det över en större uta av marken. Detta förhindrar att byggnader sätter sig om marken inte är tillräckligt bärkraftig.
Läs mer:
Lastberäkning: Hur stor är kraften som verkar på en byggnadsdel?
