Stomkonstruktioner

Byggnaders stomsystem delas upp i vertikalt respektive horisontellt bärverk.

• Vertikalt bärverk kan vara väggar eller pelare.
• Horisontellt bärverk är bjälklag och balkar.

Bärande väggar

I nyproduktion av småhus anpassas de bärande väggarna till rumsindelning och utnyttjande av ytorna.

I äldre småhus är det vanligt med en s k hjärtvägg, som löper längsgående mitt igenom hela huset. Hjärtväggen stabiliseras med hjälp av tvärsgående bärande väggar eller av bärande ytterväggar.

När ytterväggen är bärande stabiliseras med några tvärsgående bärande väggar eller en hjärtvägg.

I byggnader med flera våningsplan brukar även hisschakt och trapphus utnyttjas för att ge stabilitet åt stommen. I äldre hus kan den murade skorstensstocken samverka med stommen.

Bärande väggar i bostadshus byggs av:

• armerad betong
• trä- eller stålreglar
• tegel
• lättbetong eller
• lättklinker

Stålreglar av s k tunnplåt börjar bli allt vanligare i nya regelväggar.

Bärande yttervägg

Förutom värmeisolering av byggnaden skall en bärande yttervägg även skydda mot vind-, regn- och fukt utifrån. Detta sker i samverkan med fasaden. Fasadbeklädnaden bidrar också till att skydda ytterväggen. Beroende på stommaterial kan flera kompletterande materialskikt behövas i ytterväggskonstruktionen om fullgod funktion skall uppnås och alla byggnormer följas.

Pelarstomme

Bärande väggar kan vara ett hinder vid framtida ändringar och ombyggnader. I verksamhetslokaler kan därför pelarstomme vara att föredra.

Bärande väggar kan ersättas med pelare och balkar där stor spännvidd med större öppna ytor eftersträvas.

Möjlighet till öppna ytor och större flexibilitet avseende framtida ändringar i planlösning erhålls om stommen byggs som ett skelettsystem av pelare och balkar. Pelardäcksystem är ett exempel.

Pelare/balkar tillverkas av bl a:

• armerad betong
• armerad lättbetong
• stålbalkar
• trä eller träbaserade produkter
• tegel.

Bjälklag

Bjälklaget bär upp tyngden ovanifrån samt fördelar den nedåt i konstruktionen då det läggs upp på de bärande väggarna, pelarna eller grundmuren.

I en villa kan bjälklagen delas in i:

• bottenbjälklag eller källarbjälklag
• mellanbjälklag och
• vindsbjälklag.

Bjälklagskonstruktionen skall klara den aktuella belastningen utan att nedböjning med deformationer uppstår. Tyngden från alla ovanpåliggande byggdelar och verksamhet skall bjälklaget bära och fördela nedåt i konstruktionen.

Bjälklag byggs bl.a. av:

• betong
• trä
• lättbetong eller
• lättbalkar av tunnplåt.

Idag byggs bjälklag ofta av platsgjuten betong eller av trä. Det finns också förtillverkade/prefabricerade bjälklagselement av lättklinker, lättbetong och stål samt delvis prefabricerade element bestående av en kvarsittande gjutform. Denna utgör en del av bjälklaget och sitter kvar efter gjutning.

Bjälklagen isoleras vid behov för att undvika att ljud transporteras mellan olika våningsplan. Ofta rör det sig om stegljudsisolering – som brukar utföras i samband med golvläggning under stomkompletterings- och inredningsskedet.

Bjälklag i äldre hus

• Bjälklag i de äldre murverkshusen består främst av träbjälkar med olika fyllningsmaterial. Senare har även stålbalkar och armerade betongplattor använts.
• Bjälklagen i äldre småhus kan även vara av lättbetong- och gjutna källarbjälklag förekommer samt stålbalkar.

Spännvidd

Avståndet mellan två bärande väggar alternativt mellan olika pelare kallas spännvidd.

Ju längre avstånd, dvs spännvidd, mellan upplagen desto starkare bjälklag krävs.