Fuktbeständighet
Med beständighet avses hur fukt eller annan belastning en byggdel eller ett material tål innan det börjar brytas ner och förlora sin funktion i byggnaden. Vissa material tåler fukt och kan i princip bli blöta och torka ut hur många gånger som helst utan att förlora sin hållfasthet.
Många material är mer eller mindre hygroskopiska vilket innebär att de kan suga åt sig och lagra fukt. Vissa byggmaterial sväller, förlorar sin form och fasthet, sina materialegenskaper oc/eller sin funktion i byggnadens konstruktion när de blir fuktiga, medan andra material inte påverkas särskilt mycket ens om de blir riktigt blöta.
Fukt kan skada byggmaterial på olika sätt t.ex:
- Organiska material (t ex trä, papp) som ruttnar eller möglar när de blivit fuktiga och inte torkat ut tillräckligt snabbt igen.
- Oorganiska material (t ex sten, tegel betong) om fukten i dessa tränger vidare in i intilliggande organiska material.
- Metaller, t ex armeringsstål, skruvförband och balkar, om fukten i kombination med syre ger rostangrepp (korrosion) vilket bryter ner materialen och de förlorar sin hållfasthet.
För att undvika problem med fukt i byggmaterial måste ibland särskilda åtgärder vidtas. Bland annat används ångspärr eller annat fuktskyddande lager, luftspalt mellan materialskikt. Täckskikt och ev fuktskydd järnbalkar och armering i betong. Täckskiktet avser tjockleken på det betongskikt som är mellan armeringen och omgivningen.
Frostsprängning i material
I fuktskyddet av en byggnad – eller en väg – bör man också beakta risken för frostsprängning. Det är när vatten som trängt in i ett materiallager fryser till is och sväller som materialet spricka.
Frostsprängning undviks genom dränering och fuktskydd av materialet samt genom värmeisolering.
