Utan armering skulle en betongkonstruktion inte klara av att ta upp alla krafter och påkänningar den utsätts för. I armerad betong hinner eventuell sprickbildning och deformationer upptäckas och åtgärdas.
Kraftupptagande armering
Kraftupptagande armering är den armering som ger konstruktionen sin hållfasthet och kan delas in i:
- Dragarmering används där stora dragpåkänningar kan förväntas, bl a i underkant av bjälklag. I betong fyller är dragarmeringen en viktig funktion eftersom betongen har låg draghållfasthet.
- Tryckarmering används i betongkonstruktioner med stor tryckpåkänning, t ex pelare och väggar.
- Skjuvarmering används vid upplagsändarna, i form av vertikala eller snedställda byglar alternativt att armeringsstänger bockas i änden, konstruktioner, som plattor eller balkar, där risk finns att skjuvpåkänningarna blir stora pga böjning,
- Sprickarmering används för att förhindra sprickbildning till följd av rörelser i materialet. Ett vanligt exempel är uppkomst av krympsprickor när nygjuten betong torkar.
- Fördelningsarmering används för att fördela lasterna i huvudarmeringen och samtidigt förhindra sprickbildning.
Armeringens placering i betongskiktet avgör vilken typ av påkänning armeringen kommer att ta upp. T ex placeras dragarmering i underkant av ett bjälklag och tryckarmering i ovankant.
Icke kraftupptagande armering
Monteringsarmering tar inte upp någon kraft i konstruktioner. Dess funktion är istället att stabilisera och fixerar den kraftupptagande armeringen.
Utan stabil montering av armeringen är det risk att den kraftupptagande armeringen ändrar läge och glider isär.
Detta kan få allvarliga konsekvenser för hela konstruktionens hållfasthet. Därför är även monteringsarmeringen också viktig för konstruktionens hållfasthet.
Bygelarmering
Byglarnas uppgift är dels att fixera armeringen, dels att fördela kraften mellan stängerna, t.ex. i en pelare.
Läs mer:
