Ljud är en vågrörelse och en svängning. En ljudvåg är en svängning som breder ut sig i luften och genom material, t ex väggar. Ljud uppstår av små vibrationer och kan delas in i lågfrekvent ljud (infraljud) och högfrekvent ljud.
Hur starkt och hur långt ljudets vågrörelse fortplantar sig beror på luftmotstånd och motståndet i materialen ljudvågen skall ta sig igenom.
Är det vindstilla ute hörs ljudet längre bort än om det blåser kraftigt och luften rör sig i virvlar. Ljudet hörs bättre i medvind då det kan följa med luften vindrörelse långt bort från ljudkällan.
Akustik
Akustik är läran om ljud, både buller och ljud som vi upplever som behagligt. Olika personer kan uppfatta samma ljud på olika sätt. Det som är välljud för en person kan någon annan uppleva som oljud.
Ljud i byggnader
Inomhus fortplantar sig ljud som luftljud, stomljud och stegljud. Ljudvågor i luften kan fortplanta sig genom att skapa vågrörelse i t ex en vägg som sedan övergår till nya vågrörelser och luftljud på andra sidan väggen.
Hur mycket ljud som hörs igenom en vägg beror på ljudstyrkan – och på materialet i väggen samt hur materialet är infäst, t ex:
- Skivmaterial med stor spännvidd har t ex större benägen het att vibrerar och därmed fortplanta ljudets vågrörelse in i nästa rum.
- Om väggen är en skivregelvägg med isolering mellan reglarna (ljudisolerad vägg) bromsar däremot isoleringsmaterialet upp ljudvågorna så att inte lika mycket släpps igenom till andra sidan väggen.
Luftljud
Luftljud sprids genom luften från t.ex. tal, musik och trafik. Ljudvågen kan sätta en vägg i svängningar, som i sin tur sätter luften på andra sidan i svängningar. Luftljud kan också gå direkt genom hål, springor och otäta genomföringar t.ex. för rör.
Spridning av luftljud begränsas av byggdelarnas täthet
Luftljud hindras bra med tjocka tunga massiva material t.ex. väggar av betong eller med lätta väggar med mjuk isolering som tar upp, absorberar och dämpar svängningarna.
Oavsett vilken byggteknik och vilka material som används är utförandet på plats ute på bygget mycket viktigt om man skall uppfylla ljudkraven, t ex:
- Isolering måste läggas så att det inte uppstår glipor
- Genomföringar som kan läcka ljud undviks
- Fogar mellan material och byggnadsdelar ljudtätas.
Ljudvågorna i ett rum kan bromsas upp med hjälp av absorbenter, dvs isoleringsskivor som fästets eller hängs ner från tak eller på väggarna, och av möbler, mattor och annan inredning som ”fångar upp” ljudvågen och förhindrar luftljudets rörelser i rummet. På så sätt minskar buller och eko i det rum där ljudet uppstår – samt vidare transport av ljud till andra utrymmen.
Stegljud och stomljud
Stomljud uppstår när ljud fortplantas via byggnadsstommen. Det komma ifrån tillfälliga ljudkällor eller från mer varaktiga och permanenta ljudkällor, t ex vibrationer från fläktmotor, vattenledningsrör, hissen eller ljudet från en dörr eller ett fönster som stängs.
Stomljudet kan spridas mycket långt från ljudkällan i t.ex. en armerad betongstomme.
Stegljud uppstår när människor går på ett bjälklag eller ett golv. Stegljudet fortplantar sig via stommen och kan därför även betraktas som en form ett stomljud och som luftljud om det breder sig visare ut i och mellan olika rum.
Steg- och stomljud begränsas vid ljudkällan
Bäst ljuddämpningseffekt för steg- och stomljud får om man kan begränsa ljudet direkt vid källan, dvs. där det uppkommer i golvkonstruktionen, i trapphuset, i ventilationen eller hissmaskineriet.
- Stegljud dämpas t ex genom att man placerar ett mjukare skikt under golvet, mellan golvskiktet och bjälklaget. Har man problem med stegljud hemma kan man få bort det genom att lägga ut mjuka mattor på golven. Mattor tar också upp och dämpar luftljud i rummet.
- Hissmotor och fläktar monteras på dämpande gummikuddar som motorer i bilar.
Stegljudets värsta fiende är nog mjuka golvbeläggningar samt att lägga golvet på t ex sandfyllning (s k flytande golv). Stegljud från trappor kan begränsas vid anslutning av trappan till resten av stommen och/eller med hjälp av mjukare gummi beläggning på trappstegen.
Om akustik och efterklangstid
Beroende på vad ett rum eller en lokal skall användas till förekommer olika krav på rumsakustik och efterklangstid:
- Akustik är ett mått på hur ljudet reflekteras, studsar och fortplantas eller dämpas.
- Akustiken i ett rum beror på materialytornas ljudegenskaper.
- Ett poröst material bromsar upp luftrörelsen och dämpar därmed ljudets framfart.
- En del av den energi som ljudvågen har går åt till att sätta det mer tröga och porösa materialet i rörelse.
- Även vågformade material och material med ojämn yta bromsar på detta sätt upp ljudvågens energi.
- Efterklangstid är den tid det tar för ett ljud att avklinga och försvinna efter att ljudkällan stängts av.
- Ett rum med hårda golv och väggytor har längre efterklangstid och ger bättre hörbarhet än ett rum med ljuddämpande material och ytor.
Ljudnivåer och hälsoeffekter
Ljud mäts i ljudstyrka (decibel) och frekvens (Herz), dvs i antal svängningar per sekund.
Ljudstyrka mäts i decibel, dB och kan mätas med decibelmätare. Konstant hög ljudnivå kan ge hörselskador.
Decibelnivå och ljudupplevelse:
- 50 dB – vanlig samtalston.
- 80 dB – trafikljud i stadsmiljö.
- 115 dB – ljudet kan upplevas som smärta.
Exempel på ljudkällor och dB-nivåer:
| Ljudnivå (dB) | Ljudkälla |
| 130 (dB) | Kulspruta |
| 120 (dB) | Startande jetplan på 50 m |
| 100 (dB) | Diskotek |
| 70-90 (dB) | Gatubuller, skolmatsal/Buss |
| 20-40 (dB) | Fågelkvitter / Viskning |
| 20 (dB) | Tyst bostadslägenhet |
| 0 (dB) | Svagaste ljud som kan uppfattas |
Hälsoeffekter vid buller
Det sägs att det som är buller för en person kan var som ljuv musik för någon annan. Det är alltså ganska individuellt vem som störs av vissa ljud och vem som inte gör det. Men det finns också en mer vetenskaplig förklaring på vad som är buller respektive toner:
- Toner är regelbundna svängningar som i musik.
- Oregelbundna svängningar uppfattar vi som buller, dvs som störande ljud, oljud, oväsen
Risk för hörselskada
Fysiskt tål vi en viss mängd ljudenergi per dag. Det är den sammanlagda mängden buller och ljud avgör om en hörselskada uppstår. Detta uppst[r när känselhåren i örats sinnescellerna utmattas eller gått av.
- Risken för hörselskador är lika stor om man utsätts för 85 dB under åtta timmar som 100 dB under 15 minuter.
- Hörseln kan också skadas av plötsligt kraftigt ljud över 115 dB. (190 dB, högsta ljudnivån som ljudet an ha i luft)
Föreläsning om hälsoeffekter av buller:
Relaterat:
Inomhusmiljö, komfort och säkerhet
