SCROLLA NER FÖR ATT SKRIVA UT ANNONSFRITT LÄROMEDEL!*

Byggbranschens lagar & regler

Kortfattat om lagstiftningens grundläggande förutsättningar, entreprenadjuridik, icke tvingande branschregler och standardavtal inom bygg- och anläggning.

1. Tvingande lagstiftning

Lagstiftning som är tvingande innebär att den alltid gäller och inte kan avtalas bort eller ersättas med andra överenskommelser i ett avtal.

Exempel på tvingande regler för bygg- och anläggningsbranschen:
  • Plan- och bygglagen (PBL)
  • Boverkets regler för byggande (BBR)
  • Miljölagstiftningen
  • Arbetslagstiftning
  • Arbetsmiljölagen (AML)
  • Arbetsmiljöverkets författningssamling (AFS)

Den tvingande lagstiftningen behandlas inom straffrätten vilket innebär att det finns sanktioner i form av vite, böter eller fängelse för den som bryter mot reglerna.

Skillnader mellan författning, lag, förordning och föreskrift:
  • Författning: ett samlingsnamn på lag, förordning och föreskrift.
  • Lag: regler som får konsekvenser för enskilda medborgare och företag måste finnas i form av lagar, vilket innebär att riksdagen fattar beslut om dem.
  • Förordning: regler utan sådana konsekvenser kan regeringen besluta direkt genom att utfärda en förordning.
  • Föreskrift: detaljregler inom vissa sakområden kan myndigheter besluta genom att utfärda en föreskrift.

Källa: Lagrummet.se

2. Icke tvingande regler

Regler som skall följas i ett byggprojekt men som inte är tvingande är t ex:

  • Allmänna råd och anvisningar från branschen eller myndigheter.
  • Branschregler såsom AMA, våtrumsregler mm.
  • Entreprenadbestämmelser som Byggbranschens standardavtal.

En förutsättning för att ovanstående regler skall bli civilrättsligt gällande är att det finns ett entreprenadavtal som hänvisar till bestämmelserna. De flesta byggföretag strävar ändå efter att följa branschens framtagna, beprövade och erkända lösningar om inget annat föreskrivs i bygghandlingarna.

3. Avtal och kontrakt

Ett avtal mellan två parter eller personer går under civilrätten. Det innebär att det inte är staten som kan väcka åtal i tingsrätten om avtalet inte följs utan det måste de personer eller organisationer (juridiska personer) som ingått avtalet själva göra.

De flesta avtal, muntliga som skriftliga, är giltiga och juridiskt bindande om inte den ena parten kan anses ha varit i någon form av underläge när avtalet ingicks.

Ett avtal uppstår normalt sedan någon lämnat ett anbud och den andra parten accepterat anbudet.

4. Entreprenadjuridik

Entreprenadjuridik är en benämning på allt som avtalas och överenskommes inom bygg- och anläggningsprojekt. Entreprenadjuridik är en av de mest komplicerade delarna inom civilrätten.

Många tvister – även de som inte går vidare till domstol – hade kunnat undvikas med bra avtal, tydligare kommunikation och dokumentation av alla beslut som tas och överenskommelser som görs under projektens gång.

Entreprenadavtal

Avtal som görs kring utförande av bygg- och anläggningsprojekt är giltiga oavsett form. Problemet med avtal som inte är skriftliga är att det är svårt att bevisa vad som avtalats, att visa vem som är ansvarig för eventuella fel eller att få rätt ersättning för jobbet. Ett kontrakt är ett skriftligt avtal.

Tilläggsarbeten

Även efter det att entreprenadkontraktet undertecknats och projektet är igång tas nya beslut och nya överenskommelser görs. Det är viktigt att dokumentera alla sådana beslut och avtal som ligger utanför det ursprungliga kontraktet, t ex genom mötesprotokoll och/eller bekräftelse via mail.

5. Byggbranschens standardavtal

AB-avtalen kallas de standardavtal som byggbranschen tagit fram för att underlätta och undvika missförstånd. AB är en förkortning för Allmänna Bestämmelser för entreprenader.

Exempel på standardavtal för entreprenader:*

  • AB 04 – Allmänna bestämmelser för utförandeentreprenader; dvs entreprenader där beställaren tillhandahåller projekteringen.
  • AB-U 07 – Allmänna bestämmelser för utförande-underentreprenader, dvs underentreprenören har avtal med generalentreprenören, som i sin tur har avtal enligt AB 04 med byggherren.
  • AB-T 06 – Allmänna bestämmelser för totalentreprenader, dvs entreprenader där entreprenören även ska ta ta fram hela eller en väsentlig del av projekteringen.
  • ABT-U 07 – Allmänna bestämmelser för totalunderentreprenader där underentreprenörens beställare är totalentreprenören (enligt ABT 06).
  • ABS 09 – avtal för småhusentreprenader som näringsidkare utför åt privatpersoner. (I ett avtalsförhållande där en näringsidkare bygger ett nytt småhus eller bygger till ett småhus åt en privatperson gäller konsumenttjänstlagen med lagens särskilda bestämmelser beträffande småhusentreprenader (51-61 §§ Konsumenttjänstlagen).
  • ABM 07 – Allmänna bestämmelser för köp av varor till yrkesmässig byggverksamhet.
  • ABK 09 – Allmänna bestämmelser för konsultuppdrag.
  • ABA99 – Allmänna bestämmelser för maskinentreprenader.

*OBSERVERA: Ovanstående är enbart exempel. Då och då uppdateras dessa föreskrifter och får då nytt årtal (siffran som står efter förkortningen)

Om något av AB-avtalen skall gälla för en entreprenad måste detta skrivas in i entreprenadavtalet. Det går då också att skriva in om någon av paragraferna i AB skall utgå och ersättas av annan bestämmelse.

Det är den version (årtal) av föreskriften som står i kontraktet som gäller. Det innebär att även om föreskrifterna har uppdaterats så är det den version/årtalet som står i avtalet som gäller för entreprenaden.

För specialentreprenader som undertak, lösfyllnad, håltagning mm finns också särskilda underentreprenadavtal (ABU) framtagna.

Exempel på branschspecifika tillägg enligt AB:
  • ABM 07 – Ballast – branscspecifikt tillägg till AB-U 07. BI har tillsammans med Sveriges Bergmaterialindustri och Byggandets Kontraktskommitté (BKK) tagit fram ett branschspecifikt tillägg till ABM 07, kallat ”ABM 07 Ballast”.
  • PLATT 07 – Branschspecifikt tillägg till AB-U 07. BI har tillsammans med Plattsättningsentreprenörers Riksförening, PER, tagit fram ett branschspecifikt tillägg till AB-U 07, kallat ”PLATT 07”.
  • PEFLEV 07 – Branschspecifikt tillägg till AB-U 07. BI har tillsammans med Pålentreprenörföreningen, PEF, tagit fram ett branschspecifikt tillägg till AB-U 04, kallat ”PEFLEV 07”.
  • RÄCKE 07 – Branschspecifikt tillägg till AB-U 07. BI har tillsammans med Svenska Väg- och Broräckesföreningen, SVBRF, tagit fram ett branschspecifikt tillägg till AB-U 07, kallat ”RÄCKE 07”.
  • MP 08 – Branschspecifikt tillägg till AB-U 07. BI har tillsammans med Sveriges Murnings- och Putsentreprenörförening, tagit fram ett branschspecifikt tillägg till AB-U 07, kallat ”MP 08”
  • LÖSULL 08 – Branschspecifikt tillägg till AB-U 07. Branschspecifika tillägg till och ändringar av AB-U 07 för isoleringsentreprenader – lösfyllnad
  • UNDERTAK 08 – Branschspecifikt tillägg till AB-U 07. Branschspecifika tillägg till och ändringar av AB-U 07 för undertaksentreprenader
  • ABSE 2002 – Allmänna bestämmelser för uthyrning och montage av ställningar.
  • UE 2015 – Blankett för kontroll av underentreprenörer och bemanningsföretag enligt branschöverenskommelse om UE – MBL 38-40 §§ och avtalsvillkor.
  • PV 14 – Allmänna villkor för betongpumpning. PV 14 är avsedda att reglera avtalsförhållandet mellan den som tillhandahåller respektive beställer betongpump.
  • SRAH 03 – Allmänna hyresvillkor för Rental. Avtalet är tillämpligt på alla typer av maskiner för bygg- och anläggningssektorn, men även inom annan industri, offentlig verksamhet och förvaltning.
  • CONTAB 2003 – Allmänna bestämmelser för tillhandahållande och transport av containrar/flak för handels-, industri- och byggnadsavfall.
  • Hantverkarformuläret 14 – Allmänna bestämmelser med formulär. Avtal för bl. a. reparation och ombyggnader för privatpersoner (ROT).

*OBSERVERA: Ovanstående är enbart exempel. Det finns fler och kommer ständigt nya branschsecifika föreskrifter. Då och då uppdateras också föreskrifter och får då nytt årtal (siffran som står efter förkortningen)

6. AMA

AMA är frivilliga bestämmelser kring utförandet av olika arbeten. Reglerna blir juridiskt gällande först om de åberopas i entreprenadavtalet.

  • AMA står för Allmän Material- och Arbetsbeskrivning. Det är en samling av projekterings- och utförandestandarder som sammanställts och ges ut av Svensk Byggtjänst.
  • AMA baseras på beprövade byggmetoder och får ofta utgöra underlag vid projektering samt ibland på bygget vid utförande av detaljlösningar som projektörerna hänvisar till i AMA.
  • AMA består av koder, rubriker och texter kring arbetets utförande.

AMA:s förslag till administrativa krav på byggprocessen brukar vara underlag för att ta fram administrativa föreskrifter för ett byggprojekt.

De mer tekniska exemplen för utförande, material och kontroller kan användas för att ta fram tekniska beskrivningar.  En tekniska beskrivning är en bygghandling som i detalj  beskriver för utförande och tekniska krav på bygg, anläggning, VVS, el och kylteknik.

AMA ges ut av Svensk Byggtjänst och finns inom fem olika områden:

  • AMA AF, administrativa föreskrifter som baseras på AB och ABT (Allmänna bestämmelser för utförande- respektive totalentreprenader)
  • AMA Anläggning
  • AMA Hus
  • AMA VVS & Kyl
  • AMA El

Det finns också Råd och Anvisningar, RA, förtydliganden av AMA.

Film om AMA

Läs mer:

På Byggipedia.se finns mer information om lagar, regler och branschstandarder som brukar tillämpas inom byggbranschen. http://byggipedia.se

*NYTTJANDERÄTT: Det är tillåtet för skolor att skriva ut detta läromedel från Byggipedia för att dela ut till studerande. Det är dock inte tillåtet att sprida digitalt.