SCROLLA NER FÖR ATT SKRIVA UT ANNONSFRITT LÄROMEDEL!*

Grundkonstruktioner

Detta läromedel är översiktlig och syftar främst till att skapa förståelse för olika grundläggningsprinciper för byggnader, grundens funktion, hållfasthet, markegenskaper och fukt.

Vanliga grundkonstruktioner är:
  • Platta på mark
  • Krypgrund
  • Källare
  • Souterräng

1. Platta på mark

Platta på mark är en vanlig grundläggningsform för framförallt småhus och lämpar sig bl a på sandig, tjälfri mark. Platta på mark består av armerad platsgjuten betong som samverkar med byggnaden bärande stomsystem. Tyngden från tak och byggnadsstomme fördelas nedåt via betongplattan ner till undergrunden.

Innan plattan kan gjutas skall grunden förberetts med dränering och rör i mark. Platta på mark kan sedan gjutas efter det att armering och ingjutningsgods lagts på plats. Värmerör och värmegolv är exempel på installationer som kan gjutas in i grundplattan.

De olika lagren vid grundläggning med platta på mark är – uppifrån och ner:
  • Invändigt ytskikt
  • Fuktspärr
  • Armerad betong, platta, sulor
  • Värmeisolering
  • Kapillärbrytande skikt
  • Ev markduk
  • Dränering
  • Ev plintar,pålar

Belastningen på plattan är som störst där t ex bärande väggar, pelare och skorstensstockar står. I dessa punkter kan en betongplatta ibland behöva förstärkning. En förstyvning görs under de delar som skall ta upp dessa laster. Plattan gjuts tjockare och särskild armering läggs i de aktuella punkterna. Ofta räcker det att gjuta en relativt tunn grundplatta, ca 10 cm, som förstärks runt om i kanterna, s k kantförstärkning.

Om marken som plattan ligger på har dålig bärighet och ingen pålning gjorts gjuts en tjockare (jämntjock) bottenplatta som kan fördela lasten från överbyggnaden över hela plattans yta. Denna konstruktion benämns ”styv konstruktion” och kräver förutom ökad mängd armering även att kantbalk och platta gjuts ihop.

Anslutningar mot platta på mark

För att förhindra rörelser och skador i materialen t ex till följd av torkning utförs anslutningar mellan betongplatta och anslutande icke-bärande delar med ett särskilt glidskikt i skarven mellan byggdelarna. Ett sådant separationsskikt får dock inte placeras mellan byggdelar om dessa enligt konstruktören skall samverka med varandra.

2. Krypgrund

Krypgrund, som även kallas torpargrund, kan vara en lämplig lösning om marken är ojämn och man vill undvika att behöva schakta eller fylla ut marken. En krypgrund går relativt fort att bygga upp och består av en grudnmur som bjälklaget sedan vilar på en bit ovan mark. Grundmuren löper runt om huslivet, ibland kompletterad med en längsgående s k hjärtmur mitt under huset eller med mellanmurar som extra stöd för bärande innerväggar.

Kryprumsgrund förekommer i två huvudutföranden: uteluftsventilerad respektive inneluftsventilerad.

Bärande delarna i krypgrund:
  • Grundmur eller grundbalk.
  • Grundsula alt. en sträng av bruk.
  • Eventuella plintar.
Grundmuren till krypgrunden kan bestå av:
  • betonghålblock,
  • lättbetongblock
  • lättklinkerblock.
  • balkarna av armerad betong sóm vilar på betongplintar.

Risken för kapillärsugning av markfukt minskas vid grundläggning med krypgrund. Ett kapillärbrytande skikt runt kantbalkarna rekommenderas dock för att skydda dessa mot fukt och missfärgning.

Riskerna för fuktproblem och kondens i en krypgrundskonstruktion har ändå visat sig relativt stora i just krypgrunder, men dessa kan undvikas med ett genomtänkt utförande – avseende teknik, material och ventilation.

Oavsett man bygger en ny grund eller åtgärdar en befintlig krypgrund måste man vara observant på risken för fuktproblem. Särskild hänsyn behöver tas luftfuktighet och lufttemperatur i grunden. Utförandet av värmeisolering, eventuellt behov av fuktspärr och ventilation av grunden är särskilt viktigt.

  Delar i krypgrund vars utförande påverkar helheten:
  • Överbyggnadens/bjälklagets utformning
  • Värmeisolering
  • Fuktskydd
  • Ventilation

Isolering av krypgrund

Vid grundläggning med krypgrund kan man välja att isolera mellan kryputrymme och överbyggnad, att isolera grudnmuren och/eller marken under grunden.

Ett värmeisolerat kryprumsbjälklag kan vara:
  • Träbjälklag med mineralullsisolering
  • Armerade lättbetongelement med värmeisolerande egenskaper
  • Armerade betongelement med ovanpåliggande värmeisolering och golvskikt/ytskikt.

Isoleras grundmuren istället för bjälklaget höjs marktemperaturen i krypgrunden vilket minskar risken för kondens och tjäle. Värmeläckage från byggnaden och ner till grunden kan alltså vara bra för huset.

Isolering av mark i krypgrund skapar en varm ”kudde” som håller grunden varm och torr.

Ventilation i krypgrund

Ventilationsluften måste kunna passera fritt igenom krypgrunden och inte hindras av t ex vegetationen kring grundmuren/huset.

Det är vanligt att krypgrunden ventileras via utomhusluften. Då finns risk för fuktproblem om varm sommarluft kondensera mot de kallare ytorna i krypgrunden. I en del äldre hus värmdes grunden upp av den varma skorstensstocken så att den hölls varm och torr.

Idag byggs även isolerade krypgrunder där den varma inneluften passerar igenom och värmer upp grunden för att sedan sugas upp och ut genom ventilationen i taket.

Fuktproblem i krypgrund

Problem med fukt i krypgrunden kan åtgärdas genom att lufttäta och tilläggsisolera muren och skapa undertryck i grunden så att varm inomhusluft dras ner, värmer upp och luftar ur grunden. Undertryck i krypgrund har dessutom positiv effekt på eventuell markradon samt på dålig lukt ifrån grunden, som då inte sugs upp i huset.

3. Souterräng och källare

Källare byggs på en bottenplatta utifrån samma principer som platta på mark. Skillnaden är att plattan ligger längre under markytan. Källarväggarna och grundplattan samverkar med byggnadens bärande konstruktion.

Källarväggar och anslutande byggdelar som ligger under marknivå måste anpassas för att klara jordtryck och markfukt. Det är viktigt att det blir tätt i anslutningar och fogar. För souterränghus gäller att de delar av husets ytterväggar och anslutningar som ligger under mark skall byggnadstekniskt utföras som källarekonstruktioner.

Källaren grundläggs som platta på mark och kompletteras med:
  • Invändiga ytskikt
  • Källareytterväggar
  • Ev mellanväggar, pelare
  • Utvändig värmeisolering
  • Kapillärbrytande skikt
  • Dränering
  • Ev. markduk
  • Ev. plintar, pålar

Källarväggarna gjuts med betong på plats alternativt muras med murblock eller byggs med armerade betong- eller lättbetongelement. Eftersom trycket mot en källarvägg är störst längst ned vid bottenplattan bör man också ge extra stöd för väggen just där, t ex genom en klack på bottenplattan.

Källarytterväggar armeras med hänsyn till jordtrycket som ökar ju djupare under jord väggen befinner sig. Fyller man upp marken ända upp blir jordtrycket därför maximalt.

Betong- och lättbetongelement är förarmerade medan man i murade väggar får lägga in armering i fogarna. Murade väggar måste ofta även stöttas med hjälp av de tvärsgående innerväggarna i källaren eller av pelare för att kunna stå emot jordtrycket.

Isolering och kapillärbrytning

Behov av isolering av källare beror på vilken temperatur källaren skall ha samt vilken isoleringsförmåga ytterväggarna i källaren har.Om källaren skall vara uppvärmd och ha samma temperatur som övriga rum i huset bör källarytterväggarna ha lika bra isoleringsförmåga (U-värde) som övriga ytterväggar och tak. Jorden utanför källarväggen bidrar till värmeisolering av källaren.

Grundplattan till källarplanet behöver inte lika mycket värmeisolering som en platta på mark eftersom marken bidrar till att isolera plattan. Källareväggar bör alltid isoleras på utsidan. Den utvändiga isoleringen kan avslutas i marknivå eller fortsätta upp längs hela väggen. Ovan mark måste isoleringsskiktet skyddas mot skador.Invändig isolering av källarväggar bör endast göras på delar som ligger ovan mark eller m h a ett regelverk reglar utan direktkontakt med källareytterväggen.

Markskivor eller särskilda grundmursskivor av profilerad plast används som kapillärbrytande skikt utanpå väggen. En profilerade fuktskyddsmatta, typ platon, bildar en luftspalt som bryter kapillärsuget från grunden samt medger att eventuellt inträngande fukt kan rinna ut.

Tilläggsisolering av källaryterväggar

Murverk i källare mår bäst av att de tilläggsisoleras utvändigt.

Ytskikt på källarväggar

Källarytterväggarna bör inte beklädas invändigt med täta skikt som hindrar fukt att ventileras bort från väggen.

Alla invändiga byggnadsmaterial i källarkonstruktioner och ytskikt bör vara fukttåliga.

Om man inte kan undvika att använda trämaterial invändigt, t ex reglar eller panel, kan 5 – 10 cm mineralull mellan yttervägg och trä minska risken för fuktskador.

Fuktproblem i källare

Fuktproblem i källare kan bero på att dagvattnet inte leds bort ordentligt ifrån källarväggar och bottenplatta eller på att markfukt kapillärt stiger upp i grundkonstruktionen. Fuktkänsligt, organiskt byggmaterial bör undvikas i anslutning till byggdelar som står i kontakt med marken.

Läs mer:

På Byggipedia.se finns mer information och kunskap om husbyggnadsteknik och byggmaterial. http://byggipedia.se

*NYTTJANDERÄTT: Det är tillåtet för skolor att skriva ut detta läromedel från Byggipedia för att dela ut till studerande. Det är dock inte tillåtet att sprida digitalt.