SCROLLA NER FÖR ATT SKRIVA UT ANNONSFRITT LÄROMEDEL!*

Byggmaterialkunskap

Översiktlig sammanställning av några vanliga byggmaterial, råvaror, användningsområden och generella egenskaper.

1. Trä

Trä är ett av de vanligaste byggnadsmaterialen inom svensk byggindustri. En anledning till detta är att det finns mycket skog i Sverige och god tillgång till råvaran. I modernt byggande har dock trä alltmer kunnat ersättas av andra material.

Byggprodukter med eller av trä är bl.a:

• Reglar i väggar
• Konstruktionsvirke
• Golvmaterial
• Fasadpanel
• Dörrar och fönster

Trävaror sågas till i sågverk. Trävaror har olika kvalitet beroende på vilket trädslag som används och vilken del av trädstammen virket tas ifrån.

Trä kan återanvändas eller återvinnas genom flisning eller förbränning där energi tas tillvara för uppvärmning eller el.

2. Mineralull

Mineralull används för värme- och ljudisolering av byggnader, byggdelar och installationer. Mineralull kan också användas som brandisolering, som skydd mot buller, för att bibehålla kyla samt för att säkerställa ett bra inomhusklimat.

Det finns två olika sorters mineralull:

• Glasull
• Stenull

Mineralull är ett poröst och lätt fibermaterial vilket innebär:

• Låg vikt och densitet (kg/m3).
• Goda värme- och ljudabsorptionsegenskaper.

Mineralull kan inte användas som bärande konstruktionsmaterial. Materialet är enbart ett komplement.

Mineralull används för att:

• Bygga lätta och energieffektiva konstruktioner.
• Skapa en bra inomhusmiljö med lite buller samt skydd mot kyla på vintern och värme på sommaren.
• Isolera installationer mot brand, buller eller värmeförluster (teknisk isolering).
• Brandskydda byggnader (endast glasull).

Arbete med mineralull anses inte innebära några stora hälsorisker, men det finns studier som indikerar att man ändå bör vara försiktig. Materialet kan orsaka klåda på kroppen och inandning av fibrerna bör undvikas om man vill vara på den säkra sidan.

3. Gips

Det förekommer flera olika sorteras skivmaterial inom byggandet och i äldre byggnader. Vilket skivmaterial som används beror lite på funktion och krav t ex om det är en yttervägg, underlagstak etc. I vanliga invändiga väggar är det normalt gips som används.

Gips är ett byggmaterial som används i stor utsträckning inom byggbranschen. Förr användes gips främst för utsmyckning, bl.a. för att göra s.k. stuckatur i tak och som utsmyckning av väggar och pelare. Idag finns ett betydligt bredare användningsområde för gips i byggindustrin.

Gipsskivors användningsområden:

• Bärande och icke-bärande byggdelar.
• Innerväggar, golv, tak och ytterväggar.
• Våtrumsväggar.
• Brandväggar och brandskydd av installationsschakt.

Gipsskivorna är inget bärande stommaterial utan ett komplement i olika byggdelar.

  Gipsskivors funktion kan t.ex. vara:

• Att hålla isolering på plats i regelväggar och samtidigt skärma av mellan olika rum.
• Att skapa en jämn yta på en vägg som underlag för t ex målning och tapetsering.

Enkla mellanväggar i en lägenhet har oftast bara en gipsskiva på varje sida om väggen. Om det finns särskilda ljud eller brandkrav på väggen kan flera lager av gipsskivor användas.

Gips är ett fast och stabilt material men poröst och går lätt sönder när man skruvar, spikar eller borrar i det. Gips har inga dokumenterade risker för hälsa eller miljö, men som vanligt bör inandning av damm undvikas.

Gipsskivor som används för byggändamål baseras på gipssten som bryts i naturen eller på s k industrigips.

Den naturliga gipsstenen bildas ur havsvatten

Havsvatten innehåller nämligen upplöst gips. Genom att låta havsvatten förångas och torka i stängda havsbassänger fälls gips som gipssten ut på bassängernas botten och kan där tas omhand och användas vid bl a gipsskivetillverkning.

Gipsskivor tillverkade i Norden baseras främst på industrigips

Industrigips är en produkt som framställs ur restprodukterna från rökgasreningen vid kolkraftverk – då kalksten blandas med vatten, svavel, luft och koldioxid.

Den gips materialtillverkaren Gyproc använder till sin produktion kommer från tre källor:

1. Återvinningsgips insamlat från byggarbetsplatser, återvinningsstationer och rivningar.
2. Industriellt restgips.
3. Naturgips från gipsbrott.

I produktionsprocessen används små doser tillsatsmedel t ex majsstärkelse. Kartongen som omsluter gipsskivorna tillverkas av återvunnen papp och papper.

4. Lättbetong

Lättbetong är liksom vanlig betong ett cementbaserat byggnadsmaterial. Skillnaden mellan betong och lättbetong ligger främst i materialegenskaperna samt i ballasten. Medan betong innehåller stenmaterial som ballast har lättbetongen luftporer, vilket innebär lägre densitet och hållfasthet men bättre isoleringsförmåga.

Lättbetong tillverkas i Sverige sedan 1920-talet och kallades till en början gasbetong, eftersom materialet innehåller luftporer som bildas i samband med tillverkningsprocessen. Idag är autoklaverad lättbetong den vedertagna benämningen.

Lättbetongens innehåll och egenskaper:

• Lättbetong består av cement och sand och innehåller en stor andel luftporer.
• Lättbetong kan också innehålla ballastmaterial, t ex leca, och kan då benämnas lättballastbetong eftersom lecakulorna gör materialet lättare.
• Lättbetong är lättare och porösare än vanlig betong och har därför bättre isolerande egenskaper.
• Lättbetong kan förekomma i både bärande och icke-bärande konstruktioner.

Lättbetong kan användas ensamt eller i kombination med andra material beroende på funktionskrav såsom täthet, hållfasthet eller isoleringskrav.

Lättbetong kan köpas som:

• Block i olika storlekar för att mura upp grund eller väggar.
• Balkar för upplag och avväxling.
• Väggelement.
• Takelement.
• Bjälklagselement.
• Plattor till t ex tunnare innerväggar eller hyllsystem.

Byggdelar av lättbetong kan vara armerade eller oarmerade beroende av belastning och krav på hållfasthet.

Återvinning av lättbetong

Lättbetong kan återvinnas som krossat material för ballast och utfyllnadsändamål.

Med undantag från s.k. blåbetong, är lättbetong inte ett material som anses hälso- eller miljöfarligt.

Blåbetong avger hälsofarlig radongas

Lättbetong som förr innehöll alunskiffer hade en blåaktig färg och kallades därför blåbetong.

Tillverkningen av lättbetong baserad på alunskiffer (blåbetong) förbjöds från och med 1975, men kan förekomma i hus byggda fram till omkring 1980.

5. Betong

Betong är det mest använda av alla industriellt framtagna material i världen. Betong har mycket bra hållfasthet och används därför i bärande konstruktioner såsom byggnadsstommar och broar.

Betong består av:

• 80 procent bergmaterial, dvs ballast av sand, sten eller grus.
• 6 procent vatten.
• 14 procent cement, dvs finmalt kalkberg och lera.

Tillsatsmedel används för att förbättra betongens egenskaper, t ex så att den blir mer frostbeständig eller härdar fortare vid gjutning.

Betong är ett tätt, kompakt och starkt material

Hållfastheten är god men betongen måste normalt armeras för att få tillräcklig hållfasthet. Betongens densitet är relativt hög vilket medför att betongen inte har samma isolerande egenskaper som t ex lättbetong. Betong fungerar bra som bärande material och kombineras då med andra material, t ex isolering, för att uppnå alla funktionskrav.

Betong anses inte direkt hälsofarligt men är frätande innan den stelnat. Det gäller att skydda ansikte och hud. Vid rivning, bearbetning och håltagning i betong är hälsoriskerna däremot stora eftersom betong- och stendamm kan orsaka allvarliga lungsjukdomar vid inandning.

Återvinning av betong

Genom att krossa och rensa betong från armeringsjärn kan betongen återanvändas i ny betong eller till utfyllnad vid t ex vägbyggen.

Det finns två produktionssätt vid betongbyggande:

• Platsgjuten betong som är färsk, flytande och obearbetad betong som körs ut till bygget där det gjuts i en armerad form och får härda under en tid.
• Prefabricerad betong innebär att byggnadsdelar, t ex väggar, förtillverkas på fabrik och sedan transporteras till byggarbetsplatsen där de sätts ihop.

Ofta används kombinationer av de två produktionsmetoderna i byggprojekt.

6. Tegel

Tegel tillverkas av lera. Nästan alla magra leror duger till tegeltillverkning. Leran skall vara ren från jord och organiska ämnen så att dessa inte okontrollerat påverkar teglet vid bränningen.

Framställningsmetoder för tegel:

• Strängpressning – leran pressas ut i strängar genom ett slätt eller räfflat munstycke som ger tegelstenen sin yta.
• Maskinslagning – leran pressas ned i en lådform och ytan jämnas med en kolv.
• Handslaget tegel tillverkas för hand i lådformen.

Förr användes tegel som bärande murar samt takpannor och ibland även till valv i byggnader. Idag används tegel främst som tak- och fasadmaterial, s.k skalmurar.

Återvinning av tegel

Tegel är ett naturligt material som kan återvinnas, t ex genom krossning, och användas som utfyllnadsmaterial. I äldre byggnader är murfogarna ofta svagare än tegelstenen. Det innebär att tegelstenarna kan plockas ner manuellt och rensas från bruk. Detta innebär mycket manuellt arbete men görs ibland då gammalt tegel är populärt att återanvända.

7. Stål

Stål används både till balkar och pålar i bärande konstruktioner och som armering i betong och murverk. Stål är ett hårt och hållfast material men det leder värme och är känsligt för höga temperaturer.

Eftersom stål förlorar sin hållfasthet vid höga temperaturer måste det brandskyddas genom målning eller inklädnad för att uppfylla kraven för stommaterial. Armering i betong skyddas av betongskiktet.

Stål är ett material som liksom övriga metaller relativt enkelt kan återvinnas till nytt stål. Genom nedsmältning kan det åter formas till nya stålprodukter.

Stålets hälso- eller miljöpåverkan sker främst vid brytning av råvara och tillverkning av stål i fabrik.

8. Plast

Plaster finns i många olika kemiska sammansättningar. Vanliga plastmaterial inom bygg idag är Polyeten (PE), Polypropen (PP) och cellplast. Polyvinylklorid (PVC) användes oftare förr.

Plaster används i byggprojekt för bl a:

• Rör – för att leda in rent vatten och leda ut avloppsvatten
• Ång- och fuktspärrar – som hindrar fukt från att tränga in och skada konstruktionen
• Isoleringsmaterial – cellplastisolering och för att isolera kablar.
• Emballage till byggprodukter – för att skydda material från skador och fukt under transport och lagring.

Plast är ett lätt material att hantera men också känsligt för yttre påverkan. Plast används som komplement till andra material i byggdelar. Funktionen brukar vara att skydda mot fukt.

Plasters hållbarhet beror på sammansättningen och vad de används till. Solljus kan bryta ner materialet relativt fort, men ligger plasten som en ångspärr inbyggd i fasaden är den skyddad och håller länge.

Hälso- och miljöpåverkan sker främst vid tillverkning av plast. Upphettning av vissa plaster och andra polymera material kan däremot alstra hälsofarliga gaser.

Vill du veta mer?

Du kan läsa mer på Byggipedia.se om de vanligaste byggmaterialen, deras egenskaper och hur de används i byggprojekt: https://byggipedia.se/byggmaterial/

---

*NYTTJANDERÄTT: Det är tillåtet för skolor att skriva ut detta läromedel från Byggipedia för att dela ut till studerande. Det är dock inte tillåtet att sprida digitalt.