*NYTTJANDERÄTT: Det är tillåtet för skolor att skriva ut detta läromedel från Byggipedia för att dela ut till studerande. Det är dock inte tillåtet att sprida digitalt.

Arkitekturstilar och ingenjörskonst

Text: Byggipedia m.fl. Bilder: Wikipedia

En översiktlig genomgång av hur västerländsk arkitektur och byggnadshistoria – från antiken till nutid – avspeglat samhällsklimat, politik, kultur, ekonomi, traditioner och trender under olika perioder.

Arkitekter har genom historien haft en betydande roll för samhällets utveckling och utformning.

Arkitekternas experimenterande med nya tekniker och material har bidragit till utvecklingen av den byggnadsteknik vi har idag.

Faktorer som påverkat arkitekternas uppdrag har varit bl.a. politik, religion, ekonomi.

1. Samhälle och trender

Grekisk stadsarkitektur under antiken utgick ifrån akropolis – en samlingspunkt och försvarsanläggning – för staden och dess invånare. Romarna utvecklade nyttoarkitektur.

Kristendomens utbredning och pilgrimerna hade under medeltiden stor påverkan på arkitekturens utveckling.

Industrialiseringen har bidragit till utveckling av både byggnadstekniker och arkitektur.

På senare år har det blivit modernt att bygga mer energieffektiva byggnader samt gärna med miljövänliga metoder och material.

Strävan efter energieffektiva byggnader innebär nya krav på samordning mellan arkitektoniskt utformade byggnader samt smarta konstruktiva och tekniska lösningar.

Från regionala förutsättningar till globalisering

Hur arkitekturen utvecklats beror både på samhällsutvecklingen i stort och på praktiska saker som till exempel tillgång till råvaror för framställning av byggnadsmaterial.

Idag sker byggvaruhandeln på global nivå och därför syns inte längre lika stora skillnader när det gäller arkitekternas val av material. Genom globalisering sker också ett större utbyte av erfarenheter och inspiration mellan arkitekter världen över.

Idag är skillnaderna i modern arkitektur inte lika stora mellan regioner och storstäder runt om i världen.

2. Arkitekturen under olika epoker

Antiken (700 f.kr – 476 e.kr.)

Under antiken utvecklades den västerländska arkitekturens grunder.

Den grekiska arkitekturen kännetecknas bl.a. av rader av bärande kolonner och varje stad hade en s.k. akropolis som ovar både ett centrum och en försvarsanläggning för stadens invånare.

Parthenon är ett känt exempel av arkitekten Kallikrates Iktin.

Den romerska arkitekturen under antiken bestod av både kolonner och kupoler samt rundbågar. I romarriket utvecklades framförallt nyttoarkitektur som vägar och akvedukter. Den romerska arkitekturen kännetecknas också av gjutna konstruktioner beklädda med stenskivor.

Den gjutna och stenbeklädda akvedukten i Pont du Gard ca 50 f.Kr är typiskt för den romerska nyttoarkitekturen.

Medeltiden (476 e.kr. – 1400-talet)

Arkitekturen i väst präglades under medeltiden av kristendomens spridning och romarrikets fall.

Den bysantinska arkitekturen uppstod ur den nya kristna kulturen.

• För att möta det stora antalet pilgrimer byggdes nya större kyrkor.
• Folkvandringar och handelsresande bidrog samtidigt till spridning av olika byggnadsstilar.

Vikingarnas plundrande ute i Europa upphörde under mitten av 1000-talet. Då kunde kulturen väst återhämta sig och även en del av den romerska antikens arkitektoniska utformningen. Denna romanska arkitekturen varade från ca 500 – slutet av 1100-talet

Gotisk arkitektur som uppstod i Frankrike på 1100-talet och spreds till resten av Europa varade fram till  början av 1400-talet . Gotiska katedraler byggdes långt in på 1500-talet

Den gotiska stilen kännetecknas av stora glasytor, smala spiror, spetsbågar, kryssribbvalv och skelettartade stenstrukturer.

Renässansen (1400-talet – 1580-talet)

Renässansens arkitektur härstammar från 1400-talets Italien och de inflytelserika adelsfamiljerna.

Renässansstilen bygger på den antika romerska arkitekturen men har en större regelbundenhet.

Barocken (1580-talet – 1700-talet)

Barockstilen härstammar från den franska monarkin och de franska aristokraternas bostäder och palats.

Barocken kännetecknas av pampighet, dramatiska effekter och utsmyckning med exotiska motiv, växtornament samt abstrakta och asymmetriska former.

Rokokon (ca 1715 – ca 1775)

Rokokon härstammar också från Frankrikes aristokrater och spreds bland annat till Tyskland där rokokostilen även influerade mer storskaligt byggande.

Nyantiken (ca 1750 – ca 1830)

Nyantiken (Nyklassicismen) som kom i slutet av 1700-talet strävade att återgå till de antika romerska och grekiska stilarna.

Bygganderna fick en enklare utformning och fönstren flyttades ut till fasadlivet för att få in mer ljus.

Industrialismen (1830 – slutet av 1800-talet)

Under 1830-talet fick medeltida arkitektur nytt inflytande inom det europeiska byggandet.

Nystilarna kallas de olika arkitektur- och byggnadsstilar som kom under industrialismen.

Arkitekturen från 1900-talets sekelskifte

Jugendstilen förekom i både Tyskland och Norden och bestod i experimenterade med formspråk och material samt med konstruktioner.

Nationalromantiska stilen baserades detaljer ur den nationella folkkonsten. Den svenska nationalromantik bestod till stor av tegel, träpaneler och färger som falurött och herrgårdsgult.

Modernismens arkitektur utvecklades för att passa efterkrigstidens behov, ökad efterfrågan på bostäder och ökad industrialisering av byggandet.

Funktionalism och Strukturalism

• byggnaderna betraktades som volymer och inte som fasta kroppar
• användning av stål- eller betongkonstruktioner bidrog till att skapa en regelbundenhet i byggandet
• byggnader utformas främst utifrån funktionen. Ornament och annan dekor används inte längre.
• flexibilitet genom att låta en byggnadsstomme fungerar som ett ramverk, där vissa rums- och bostadsenheter kunde lägga till, ta bort eller ändras efter behov.

Den postmodernistiska arkitekturen 1970- och 1980-talet karaktäriseras av återinförandet av dekor som saknar konstruktiv funktion.

3. Byggnadsteknikens utveckling

Den första pyramiden i Egypten, farao Djosers trappstegspyramid i Saqqara, byggdes för nästan 5000 år sedan. Arkitekten Imhotep var den tidigaste kända arkitekten.

Grekernas antika arkitektur kännetecknas av tempelarkitekturen med sina kolonner och framsida av arkitraver.

Det bärande principerna som utvecklades av grekerna under antiken har präglat hela den västerländska arkitekturen och byggnadsteknikerna.

Inom antikens romarrike vidareutvecklades grekernas konstruktioner och bärande system.

De första kända kryssvalven kommer från romarriket.

• Lasten togs upp av stöden.
• Konstruktionen bestod av en härdad betong innehållande vulkanisk aska.

Under gotiken kom nya system av strävbågar och spetsvalv.

Kryssvalven vidareutvecklades till ribbvalv under den gotiska perioden. Denna konstruktion möjliggjorde högre och smäckrare konstruktioner.

Den första kupolen som byggdes utan stödjande byggnadsställningar var kupolen på Santa Maria del Fiore i Florens (1417-1434) .

Innovatör var arkitekten Filippo Brunelleschi .

Den första skyskrapan

Den första ”riktiga” skyskrapan med en stödjande stål- och järnram var The Home Insurance Building i Chicago, USA.

The Home Insurance Building byggdes åren 1884–85 och var 10 våningar hög. Arkitekt var Willian Le Baron Jenney.

The Home Insurance Building var inte den högsta byggnaden i Chicago men räknas ändå som den första skyskrapan eftersom byggnadstekniken som användes är den som sedan dess använts vid uppförande av skyskrapor över hela USA.

Den första moderna skyskrapan anses vara Woolworth Building, New York som invigdes år 1913.

Woolworth Building grundlades i berggrunden, fick en aerodynamisk utformning och försågs med både expresshissar och egen vattenförsörjning.

Ingenjörsarkitekturen

Under industrialismen utvecklades bland annat Ingenjörsarkitekturen och flera byggmaterial fick nya användningsområden inom byggandet.

Tegel som tidigare främst varit ett konstruktions- och stommaterial började användas för utsmyckning och färgsättning av byggnader.

Sten var ännu ett dominerande materialet i bärande stommar men i England började man under 1700-talet utveckla bärande konstruktioner av gjutjärn.

Järn- och stålbalkar hade använts sedan 1100 f.kr. men först under 1800-talet uppfanns en metod att framställa större mängder stål billigt. Vid slutet på 1800-talet började hus med stålskelett att byggas.

• Fasaderna kunde bestå av stora icke-bärande glaspartier monterade järnkonstruktionen.
• Vanligast var dock att gjutjärnskonstruktionerna användes i konstruktioner bakom stenhusens fasader.

Gjutjärn fick en stor användning konstruktion av perrongtak på järnvägsstationer. Dessa takkonstruktioner kan spänna över stora ytor.

Användning av glas som byggnadsmaterial har utvecklats av nytänkande arkitekter och ingenjörer.

Idag har många byggnader i storstäder, såsom kontorshus, glasfasader.

Glas kan till och med användas som bjälklag och golv

 

Text: Byggipedia m.fl. Bilder: Wikipedia

Vill du veta mer?

På Byggipedia.se kan du lära mer både om arkitektur, om byggprocessen och teknik samt mycket annat inom samhällsbyggnad. https://byggipedia.se

---

*NYTTJANDERÄTT: Det är tillåtet för skolor att skriva ut detta läromedel från Byggipedia för att dela ut till studerande. Det är dock inte tillåtet att sprida digitalt.

---